Försäkringskassan anklagas för upprepad mörkläggning

– Avslöjandet är upprörande, och Försäkringskassans kommentarer gör inte saken bättre. Försäkringskassan måste reparera underlaget i dessa ärenden och se över besluten igen.

Det säger Cecilia Blanck, verksamhetschef på JAG Personlig assistans, om den felaktiga rutin för handläggning som Försäkringskassan tillämpat under nästan tre år.

Sammanfaller med neddragningar

Den felaktiga rutinen användes vid beslut i kontrollärenden inom assistansersättning från mars 2019 till januari 2022.

LÄS MER. HejaOlikas artiklar om Försäkringskassans felaktiga hantering av assistansärenden:

Underlag gömdes undan – hur många har felaktigt förlorat assistans? (16 januari)
Så förklarar Försäkringskassan att man gjorde fel i nästan tre år (19 januari)
IfA: Förödande misskötsel – Försäkringskassan bör se över alla omprövningar (25 januari)
JAG: Försäkringkassan anklagas för upprepad mörkläggning (29 januari)
Ministern”ser allvarligt” på JO:s kritik av Försäkringskassan (2 februari)

– Denna mörkläggning sammanfaller tidsmässigt med Försäkringskassans kraftigt ökade iver och nit att ompröva assistansbeslut och återkräva utbetalad assistansersättning, säger Cecilia Blanck.

– Det är ju också ett faktum att domstolarna i ett antal fall det senaste året har underkänt grunderna för kassans indragnings- och återkravsbeslut. Så JO-kritiken i detta ärende väcker flera allvarliga frågor om Försäkringskassans syn på sitt uppdrag inom assistansersättningen, och på enskildas rättigheter och rättssäkerhet.

Har sett selektivt underlag i många olika fall

JAG och Cecilia Blanck känner sig inte lugnade av Försäkringskassans uttalande om ”att informationen hanterats på detta sätt betyder inte att de beslut vi fattat i dessa kontrollärenden blivit fel. Försäkringskassan har under perioden hämtat över den information som varit relevant för ärendet till brukarens ärende.”

– Det går förstås inte att påstå att alla dessa beslut faktiskt har blivit fel, men det finns en uppenbar risk att flera än ett beslut är bristfälliga, kommenterar Cecilia Blanck.

– Försäkringskassans bedömningar av vad som är relevant har många gånger visat sig brista, inte minst i det ärende som JO-beslutet gällde. Detta känns igen, vi har många gånger sett hur Försäkringskassan har lagt ett selektivt urval av uppgifter till grund för negativa beslut i assistansärenden, bland annat i bedömningar av olika medicinska utlåtanden om enskildas funktionsnedsättningar och assistansbehov. Det måste vara möjligt för den enskilde att få Försäkringskassans bedömningar av vad som är relevant för rätten till assistansersättning prövad i domstol.

Meningslösa råd från Försäkringskassan

Försäkringskassan har besvarat kritiken bland annat med att man kan kontakta myndigheten med synpunkter, och att man också kan begära ut underlag.

– Dessa råd till enskilda är meningslösa för personer som kan ha drabbats av felhanteringen, säger Cecilia Blanck.

– Det går uppenbarligen inte att få ut all dokumentation i ärenden som handlagts under de närmare tre åren, om kassan inte först reparerar bristerna genom att sammanföra dokumentationen. Detta skulle göra det omöjligt att begära omprövning eller överklaga sitt negativa beslut vid misstanke om fel, även om det inte hade varit för sent. Och att begära skadestånd eller JO-anmäla kan inte återställa rätten till personlig assistans för den som fått sitt liv sönderslaget.

Underlagen måste rättas till, och besluten ses över

JAG anser att Försäkringskassans medgivande att myndigheten har gjort fel under flera års tid inte räcker.

– Det finns en klar risk för att flera beslut under perioden har fattats på felaktiga grunder. Försäkringskassan borde vilja säkerställa korrekta beslut och försöka återupprätta något förtroende för myndigheten. Det kan bara ske genom att informera assistansberättigade som fått sin assistans minskad, indragen eller återkrävd under den aktuella perioden, reparera underlaget i dessa ärenden och se över besluten igen, säger Cecilia Blanck.