Försäkringskassan – från trygghet till inlåsning

Publicerat av
Anna Karlsson
Dela

DEBATT. Rättsosäkra beslut hos Försäkringskassan skrämmer personer med funktionsnedsättningar. De vågar inte försöka förbättra sin livssituation av rädsla för minskat stöd. Anna Karlsson, som leder sysselsättningsprojektet ”Vi vill bidra”, upplever detta dagligen.

I denna debattartikel kräver hon svar av Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan.

Samma funktionsnedsättning, men mindre stöd

”Vår vision är att vi finns där när livet tar en ny vändning”, skriver Försäkringskassan. Visionen förväntas visa att den försäkringsmodell och myndighet vi alla betalar skatt till ska finnas där när vi blir sjuka, får barn eller av annan anledning behöver stöd.

Efter att dagligen i mitt yrke ha sett hur Försäkringskassan agerar, och efter att ha sett Uppdrag gransknings reportage, kan jag med emfas säga att Försäkringskassans vision stämmer.

De finns där när livet tar en ny vändning. Eller snarare: Försäkringskassan ser till att livet tar en ny vändning.

Allvarligt sjuka blir mirakulöst nästan friska. Arbeten som inte finns, hittas på. Personer med mycket stora funktionsnedsättningar behöver plötsligt mycket mindre hjälp när de går från skola till annan verksamhet. Samma kroppar, samma funktionsnedsättning, men plötsligt ska de klara sig med betydligt mindre stöd.

Nog finns Försäkringskassans där ”när livet tar en ny vändning”. Men knappast som en stöttande part, utan som den som låser dörren, slänger nyckeln och struntar i personen.

Osäkerhet stoppar livet

För personer med stora funktionsnedsättningar och som har personlig assistans finns sysselsättningen daglig verksamhet, som drivs av kommunerna.

Om du har flera stora funktionsnedsättningar ska du sitta i en lokal tillsammans med andra. Den enda gemensamma nämnaren är att alla har en funktionsnedsättning. De är funktionsnedsatta. Och ska tydligen inte vara i ett sammanhang med samhället i övrigt.

Verksamheten sköts av personal som bekostas av kommunen. Det betyder att personer som inte känner deltagarna och deras specifika verklighet ska hjälpa till med integritetsnära handlingar som toalettbesök, matsituationer och kommunikation.

Ur Försäkringskassans perspektiv är det här strålande, eftersom de då de kan skära ner på timmar för personlig assistans. Att deltagarna i en segregerad daglig verksamhet kan få uppgifter som att i timmar och dagar sitta och titta på en tvättmaskinstrumma som snurrar (det kallas ”stimulans”) verkar inte bekymra någon.

Alternativet till daglig verksamhet

Samtidigt finns det alternativa verksamheter som betonar människovärdet. ”Vi Vill bidra” ger alla en möjlighet att bidra i arbetslivet på värdiga villkor.

Det handlar om att finna rätt sysselsättning, till rätt person. Samma person som tidigare tvingades titta på en snurrande tvättmaskinstrumma har idag sysselsättning på ett stort kontor där hen uppskattas av övriga medarbetare. Hen utför sina sysslor där med stöd av sina personliga assistenter.

Många vill vara med, men vågar inte

Många fler vill självklart ha möjligheten att inkluderas i det vanliga arbetslivet. Men ofta vågar de inte. Det finns nämligen en stor osäkerhet kring hur Försäkringskassan tolkar, bedömer och beslutar om assistansrätten vid olika ändringar i livsföringen.

Försäkringskassans vision är att de finns när livet tar en ny vändning. Det innebär att timmarna ses över om det handlar om ”en betydande förändring”. Vad det betyder beror på den enskilda handläggaren.

Byte av sysselsättning dagtid (exempelvis att gå från daglig verksamhet till sysselsättning genom projektet Vi vill bidra) kan medföra att Försäkringskassan drar in assistanstimmar.

Försäkringskassan kan ta bort assistanstimmar om personen flyttar från en ort till en annan, eller av många andra skäl. Det görs absurda bedömningar. Att behovet av assistans skulle minska på grund av byte av bostadsort visar hur rättsosäkra bedömningarna är.

Varje liten förändring är därför förenad med en risk för att få minskad eller helt indragen personlig assistans. Ovissheten blir ett hinder för frihet och valfrihet.

Människor med personlig assistans väljer att sitta still, väldigt still, i båten. De väljer att inte förändra eller förbättra sin livssituation. Rädslan för att bli av med livsnödvändigt stöd är avgrundsdjup. Systemet som skapades för att skydda de svagaste blir ett fängelse, en inlåsning.

Vad gör Försäkringskassan?

Vi frågade Försäkringskassan vad de gör för att förändra och säkerställa rättssäkra bedömningar, i stället för nuvarande roulettspel. Svaret blev att ”vi kalibrerar verksamheten”. På följdfrågan ”Hur?” blev svaret åter ”vi kalibrerar verksamheten”.

Är det verkligen rimligt att en myndighet i Sverige inte kan, eller vill, svara på frågan hur de skapar trygga beslut? Bristen på svar osar av en människosyn som ligger långt från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

För oss i Vi vill bidra är det självklart att deltagarna har samma människovärde som andra. Att de ska få bidra och ha sysselsättning på vanliga arbetsplatser där det riktiga livet utspelar sig. Och få göra det med trygghet, stolthet och utan rädsla.

Men det förhindras idag av Försäkringskassans luddighet. Vad säger du, Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg?

Anna Karlsson
Verksamhetsledare för Vi vill bidra

 

Vad är Vi vill bidra?

Vi vill bidras verksamhet vänder sig till personer med flera stora funktionsnedsättningar. Där assistansen är en förutsättning för att kunna leva, kommunicera, röra sig och fungera i samhället.

Vad gör då Vi vill bidra som är så unikt? Jo, Vivillbidra ser till att personer med stora funktionsnedsättningar får möjlighet att, med hjälp av personlig assistans, få bidra i arbetslivet. Verksamhetens handledare ser till att matcha rätt person med rätt arbetsplats och arbetsuppgift.

Att bidra och vara lönsam är inte samma sak. På grund av målgruppens funktionsnedsättningar finns inga eller oerhört små möjligheter att bli lönsamma. Verksamhetens syfte är att skapa sysselsättning för personer som inte har möjlighet att utföra någon slags löne- eller lönebidragsarbete.

Syftet är inte att vara ett steg till den ordinära arbetsmarknaden utan i stället att ge möjlighet att delta i samhällslivet och i den gemenskap som finns på en arbetsplats utifrån de egna förutsättningarna. Det handlar om inkludering i samhället. Vi vill bidra drivs i den ideella Föreningen & Brukarkooperativet JAG.

För mer info: www.vivillbidra.se

Artikeln publicerades 2021-06-11

Se kommentarer