15 år av åtstramningar inom personlig assistans

  • Varför har det blivit så mycket svårare att få personlig assistans (assistansersättning)?
  • Redan för 15 år sedan började Försäkringskassan strama åt reglerna.
  • Sedan har det steg för steg blivit allt värre, trots vissa ljuspunkter.
  • Här beskriver vi utvecklingen i sju steg av rättspraxis, förtydliganden och riksdagsbeslut.

Assistansen minskar trots fyra år av nödstopp

Det nödstopp för omprövningar som infördes 2018 innebär visst skydd för de som sedan tidigare har assistans beviljad, men trots det har antalet assistansberättigade fortsatt att stadigt minska, och väntas så göra in på 2023.

Vad är det som har hänt, varför har bedömningarna blivit tuffare? Varför har det blivit så mycket svårare att komma upp i de 20 timmar grundläggande behov per vecka som Försäkringskassan drar gränsen vid?

Försäkringskassan beskriver bakgrunden i den rapport som släpptes i maj 2022; Indikatorer för att följa utvecklingen av assistansersättningen.

Vi har läst rapporten, och summerar här sju olika upp- och nedgångar för assistansersättningen.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

1. Förtydliganden av hygien, påklädning och måltider

År 2007 gjorde Försäkringskassan ”förtydliganden” kring behoven personlig hygien, på- och avklädning samt måltider. Därefter började antalet personer, som beviljas tid för dessa grundläggande behov, att minska.

2009 kom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) om att endast hjälpbehov av mycket personligt och integritetsnära slag ska vara grundläggande behov (RÅ 2009, ref. 57). Det medförde att en del personer fick assistansersättningen indragen vid omprövning. Det medförde också att färre nya personer beviljades assistans.

2. Förtydligande av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper

2015 kom en ny dom från HFD, nu med innebörden att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” endast gäller personer med psykisk funktionsnedsättning (HFD 2015 ref. 46).

Försäkringskassan ”förtydligade” därefter att hjälpbehovet dels ska vara en följd av den psykiska funktionsnedsättningen, dels kopplat till något av de övriga grundläggande behoven för att kunna godtas. Även detta ledde till att färre bedömdes ha rätt till assistansersättning.

Ännu en dom från HFD (HFD 2020 ref. 7) ”förtydligade” genom att dela upp behovet i två sorter: ”dels sådana kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som syftar till att förmå personen att själv tillgodose de grundläggande behoven, dels sådan aktiv tillsyn av övervakande karaktär som har sin grund i den psykiska funktionsnedsättningen och som behövs för att begränsa allvarliga konsekvenser av ett utagerande beteende. I båda fallen är det en förutsättning att hjälpen kräver ingående kunskaper om den funktionsnedsatte som person.”

3. Ändrade bedömningar av egenvård

Genom åren har bedömningarna av assistans för egenvård förändrats.

2012 uttalade HFD (HFD 2012 ref. 41) att sjukvårdande insatser inte ska beaktas vid bedömning av rätten till personlig assistans. Därefter förtydligade Försäkringskassan att egenvård inte utgjorde grundläggande behov. Det ledde till fler avslag på ansökningar och fler indragningar vid omprövning.

2018 uttalade HFD (HFD 2018 ref. 21) att egenvård för något av de grundläggande behoven kan beaktas om det är av tillräckligt privat karaktär. Egenvård kunde åter räknas med i bedömningen om rätt till assistansersättning.

I samma dom uttalade HFD att sondmatning är måltid och därmed utgör ett grundläggande behov om hjälpen är av tillräckligt privat karaktär. I begreppet måltider ingår samtliga moment från påkoppling till urkoppling av sondslangen.  Försäkringskassan slog fast att koppling och justering av slangar vanligtvis är privat och integritetskänsligt, medan näringstillförseln vanligtvis inte är det. När sondmatningen förutsätter övervakning på ett intensivt och närgånget sätt bör sondmatningen betraktas som tillräckligt privat och integritetskänslig.

4. Minskad rätt till assistans för personlig hygien

2017 beslöt Försäkringskassan avgränsa det grundläggande behovet personlig hygien till att hålla sig ren och liknande (Försäkringskassans rättsliga ställningstagande, FKRS, 2017:02). Försäkringskassan ansåg att detta behov ”typiskt är något som man normalt inte avstår ifrån. Hur ofta behovet tillgodoses och hur lång tid det tar måste avgöras genom en bedömning i det enskilda fallet, särskilt utifrån vad som är rimligt i förhållande till den enskildes funktionsnedsättning”.

Tidigare hade Försäkringskassan ”godtagit upprepade angivna behov, exempelvis dusch flera gånger dagligen utan att det fanns medicinska skäl för det”. Andra exempel på sådant som godtogs tidigare var insmörjning, rituell tvagning och sminkning.

2019 kom HFD (HFD 2019 ref. 56) med en liknande inskränkning: personlig hygien är att hålla kroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen. Hjälpen ska vara av mycket privat eller integritetskänslig karaktär.

5. Nödstopp för omprövningar

I april 2018 nödstoppades Försäkringskassans allt tuffare omprövningar av regering och riksdag. Därmed kunde många assistansanvändare andas ut, och få skydd mot den nya praxis som annars skulle inneburit minskad eller helt indragen assistans. Vid nya ansökningar fortsatte dock de nya hårdare reglerna att gälla.

Nödstoppet skyddar inte heller mot att Försäkringskassan gör neddragningar vid ”väsentligt ändrade förhållanden”.

Tanken var att omprövningar skulle återinföras (Prop. 2017/18:78, sid 20), men drygt fyra år senare finns ännu inga planer på detta.

6. Andning och sondmatning blir åter grundläggande behov

Den 1 juli 2020 ändrades lagen (SFS 2020:441) så att sondmatning är grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär. Dessförinnan var det ett grundläggande behov endast om ”hjälpbehovet i samband med näringstillförseln var av tillräckligt privat karaktär”.

Den 1 november 2019 blev hjälp med andning ett grundläggande behov i lagen. ”Assistansersättning kan beviljas om det finns dokumenterad nedsättning av andningsfunktionerna och att det kan finnas en risk för den enskildes hälsa och ytterst den enskildes liv om hjälpinsatserna inte ges.” (Prop. 2018/19:145, s. 29.)

Den 1 juli 2020 ändrades lagen så att hjälp med andning anses som ett grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär. (Prop. 2018/19:145, s. 29.)

Lagen ändrades samtidigt så att man kan bortse från föräldraansvaret samt att det inte krävs särskilda skäl för assistansersättning under tid i skola eller barnomsorg vid behov av hjälp med andning eller sondmatning ( SFS 2020:440).

Dessa lagändringar gjordes för att återställa rätten till assistans för de berörda grupperna. Det är framförallt barn 0–6 år som berörs.

7. Lagändring lyfter assistansen 2023

Den 1 januari 2023 väntas en rad utökningar av rätten till assistans bli lag, och antalet personer som får rätt till assistans väntas öka med cirka 2000. Förändringarna beskrivs i ”Jättelyft för personlig assistans i januari 2023” och ”Så blir assistans för barn med nya föräldraavdraget 2023”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.