Vad innebär det nya kunskapsstödet för personlig assistans?

  • Försäkringskassan släpper den 30 juni ett nytt kunskapsstöd för personlig assistans.
  • Tanken är att behovsbedömningar ska bli mindre integritetskränkande.
  • Men kunskapsstödet kan bli en besvikelse, med endast marginell betydelse för behovsbedömningarna.

– Vi måste utgå från gällande lagstiftning och praxis, och kan inte göra något som inte utgår från det, berättade Försäkringskassans Therese Hedström på IfA:s debattforum nyligen.

Det innebär exempelvis att personlig hygien även i fortsättningen kommer att behöva beskrivas mycket detaljerat.

LÄS ÄVEN: Ansöka om personlig assistans 2022

Lena Hallengren vill minimera intrånget i privatlivet

Den 30 juni 2022 presenteras kunskapsstödet för regeringen, som gett Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta materialet.

Socialminister Lena Hallengren – och många andra – hoppas att kunskapsstödet ska minska dagens problem med minuträkning och integritetskränkande behovsbedömningar.

– Vi ska göra vad vi kan för att den enskilda ska uppleva att man gör detta med stor respekt för integriteten och med så lite intrång som möjligt, sa Lena Hallengren i en intervju med HejaOlika 4 maj.

Då beskrev Lena Hallengren kunskapsstödet som ett ”bedömningsinstrument”.

Uppgifter från Försäkringskassan tyder dock på att behovsbedömningarna bara påverkas marginellt. Som Försäkringskassan ser det handlar kunskapsstödet mest om ökad förståelse för den enskildes livssituation, bättre bemötande och ibland lite lägre detaljnivå än idag.

Funktionsrättsförbundens kritik är ”en viktig utgångspunkt”

Vid IfA:s debattforum i maj 2022 sa Therese Hedström, Försäkringskassan, att funktionsrättsrörelsens synpunkter om hur enskilda upplever handläggningen är en viktig utgångspunkt.

Det nya kunskapsstödet ska implementeras i den interna vägledningen för assistansersättning och dess metodstöd. Det ska också implementeras i handläggningsprocessen samt i mallar för dokumentation och beslut. Utbildningar ska genomföras, och informationen på Försäkringskassans webbplats ska förbättras.

– Det är viktigt att alla kontakter präglas av värdighet, respekt och förståelse för den enskildes situation. Kunskapsstödet konkretiserar vad grundlagarna och konventionerna innebär för vår handläggning, sa Therese Hedström.

Försäkringskassan ska inte fråga mer än vad som krävs

Kunskapsstödet ska även konkretisera vad den statliga värdegrunden betyder för arbetet med assistansersättning. Statens värdegrund baseras på bland annat regeringsformen och förvaltningslagen, och beskrivs med orden: fri åsiktsbildning, respekt, effektivitet och service, objektivitet, demokrati och legalitet.

Vidare ska handläggningen följa proportionalitetsprincipen. Det betyder att Försäkringskassan inte ska hämta in mer information än vad som verkligen krävs för att bedöma den enskildes rätt till assistans.

Handläggarna ska utbildas

Försäkringskassan lovar också att stärka medarbetarnas kompetens och bemötande. Detta har redan påbörjats. Under april–juni 2022 har tre testutbildningar genomförts om hur man styr utredningssamtal, hur man säkerställer objektivitet och skapar bra samtalsklimat.

– Vi kommer att utvärdera om utbildningarna är tillräckliga, eller om det behövs ytterligare stöd, för att medarbetarna ska känna sig trygga i rollen som samtalsledare, sa Therese Hedström.

Sökande ska få bättre information

– Vi ser också att vi behöver involvera och informera den enskilde mer. Vi behöver förklara varför vi behöver viss information, och det är särskilt viktigt när det gäller uppgifter som kan upplevas som privata och integritetsnära. Då är det viktigt att det finns förståelse för varför vi ställer frågorna.

– Vi behöver också förklara och vara tydliga med varför vi ibland behöver kompletterande information från någon annan än den enskilde själv.

Vidare vill Försäkringskassan bli bättre på att förklara vad lagstiftning och praxis innebär, och hur ansvaret fördelas mellan Försäkringskassan och kommuner.

Therese Hedström lyfte även fram att handläggningen ska anpassas bättre till den sökandes individuella behov.

– Vi har alla olika förutsättningar. Handläggare behöver förbereda sig väl inför mötet genom att sätta sig in i personens situation. Det kan handla om att skaffa kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, den enskildes livsvillkor, samt hjälpmedel eller kommunikationssätt som den enskilde har. Handläggare behöver förstå individens fungerande i sin livssituation, och anpassa handläggningen utifrån det, sa Therese Hedström.

När införs nya kunskapsstödet?

Kunskapsstödet kommer att börja införas under hösten 2022, men Försäkringskassan räknar med en lång tid för utbildningar och implementering i övrigt.

Vad händer med behovsbedömningarna?

Kommer kunskapsstödet att förändra behovsbedömningen? Troligen inte. Therese Hedström betonade på IfA:s debattforum att ”vi måste utgå från gällande lagstiftning och praxis, vi kan inte göra något som inte utgår från det”.

Therese Hedström fick frågan om kunskapsstöd kan leda till ännu stramare bedömningar än idag (vilket ibland har skett med andra kunskapsstöd). Svaret var nej, någon sådan risk finns inte.

Minskad detaljnivå i behovsbedömningarna, och minskade krav på att anmäla förändringar, är starka önskemål från funktionsrättsrörelsen.

IfA:s Sophie Karlsson frågade på debattforumet i maj: ”Om jag behöver exempelvis tre timmar fritidsaktiviteter per dag, måste det även i fortsättningen redogöras för i detalj, och vara nödvändigt att anmäla ändringar?”

– Jag kan inte säga generellt om kunskapsstödet kommer att förändra bedömningar i den ena riktningen eller den andra, men stödet kommer att ge större kunskap om funktionsnedsättningar och det kommer att leda till att man frågar om det man behöver veta, inget mer. Vi ska inte utreda på högre detaljnivå än vi behöver, svarade Therese Hedström.

Hur upplevs Försäkringskassans utredning av de som ansöker om assistans?

Många känner sig ifrågasatta och misstrodda av Försäkringskassan, och upplever att kassan inte ger någon bra service.
Enskilda upplever också att Försäkringskassan saknar kunskap om funktionsnedsättningar och livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.
Det finns en oro för att få ett negativt beslut om man inte uttrycker sig på ”rätt sätt” eller framför rätt typ av behov. Det finns också en stor oro för att glömma något behov eller moment.

Det är Försäkringskassan själv som ger ovanstående beskrivning.

På IfA:s debattforum i maj räknade Therese Hedström från Försäkringskassan upp dessa exempel på vad enskilda upplever som svårbegripligt eller integritetskränkande:
• Försäkringskassan tar inte tillräckligt stor hänsyn till uppgifter som den enskilde själv har lämnat.
• Försäkringskassan tror inte på de uppgifter som den enskilde lämnar.
• Försäkringskassan har inte lyssnat eller saknar förståelse för situationen.
• Det är svårt att förstå när Försäkringskassan inte motiverar sina ställningstaganden kring tidsbedömningar.
• Det kan vara väldigt svårt att förstå bedömningen att vissa saker inte anses vara skäliga eller rimliga i sig eller i omfattning.

Det är också vanligt att den som ansöker upplever att man inte får tillräcklig information om vad som är viktigt i ansökan, hur handläggningsprocessen fungerar, vad lagen och praxis innebär samt varför Försäkringskassan behöver ställa vissa frågor och vad svaren används till.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.