Försäkringskassan måste prioritera bidragsbrott 2023
Arbetet mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar prioriteras i socialdepartementets regleringsbrev för 2023 till Försäkringskassan.
18 miljarder i ”felaktiga utbetalningar”
– Varje år betalas uppskattningsvis 18 miljarder kronor ut i felaktiga utbetalningar, varav hälften misstänks vara bidragsbrott, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Regleringsbrevet finns att läsa här.
Åtgärder för effektiva återkrav
Försäkringskassan ska prioritera att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Nytt är också också att Försäkringskassan ska redovisa åtgärder för effektiva återkrav.
LÄS ÄVEN: Fuskjakt och återkrav slår allt hårdare mot alla assistansanvändare
”För stort fokus på felaktiga utbetalningar”
– Generellt sätts för stort fokus på felaktiga utbetalningar och för lite fokus på att människor är rädda för Försäkringskassan och att människor inte får det som de har behov av och rätt till, säger Sophie Karlsson, ordförande för Intressegruppen för assistansberättigade, IfA, i en kommentar.
Stärkt assistans ska följas upp
Ett nytt uppdrag är att följa upp reformen Stärkt rätt till personlig assistans och analysera timutvecklingen inom assistansersättningen. Försäkringskassan ska redovisa antalet ansökningar, bifall och avslag, beviljade timmar och handläggningstider. En delredovisning ska vara klar 27 april 2023, och slutredovisningen 28 oktober 2023.
LÄS ÄVEN: Allt om jättelyftet för personlig assistans 2023
Assistans ska bidra till målet för funktionshinderpolitiken
För personlig assistans (assistansersättning) förtydligas även att Försäkringskassan ska bidra till det funktionshinderspolitiska målet, och att handläggningen har hög kvalitet och är rättssäker. Läs mer om det nationella målet för funktionshinderspolitiken i proposition 2016/17-188.
Regeringen skriver vidare om assistansersättningen:
Handläggningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet så att den som är berättigad till ersättning får det, samtidigt som den som inte har rätt till ersättning inte får det. Besluten ska vara likvärdiga över hela landet, för såväl flickor och pojkar som kvinnor och män.
Sophie Karlsson, IfA, hade velat se en starkare skrivning om det funktionshinderspolitiska målet, och menar att det borde anges att ”nationella målet för funktionshinderspolitiken ska vara styrande för Försäkringskassans arbete”.
– Människors rättigheter och möjligheter att leva sitt liv ska vara utgångspunkten när det gäller assistansersättningen och jag hade önskat ett tydligt ställningstagande kring det i regleringsbrevet.
– Att det finns kriminella som är ute efter att utnyttja systemet ska hanteras i särskild ordning och kraftfullt, men det ska inte ske på ett sådant sätt att assistansersättningen blir helt omöjlig att beviljas eller användas av de som verkligen behöver den.
– Att man ska hålla koll på timutvecklingen inom assistansen kan vara behövligt, inte för att begränsa assistansen, utan för att få en verklig uppfattning om medborgares behov och vilken omfattning assistansersättningen behöver ligga på. När assistansen kom var de estimerade behovet av timmar alldeles för underdimensionerat. Idag har man börjat närma sig det, men då har politiken istället börjat backa och sätta kostnaderna före människors behov, kommenterar Sophie Karlsson.
Oro över utvecklingen av egna arbetsgivare inom assistans
Regeringen vill även ha en analys av utvecklingen av egna arbetsgivare inom assistansersättningen. Analysen som ska vara klar senast 12 september 2023 ska bland annat ge svar på följande:
- Hur utvecklas antalet egna arbetsgivare?
- Vad är orsakerna till förändringarna?
- Vilka konsekvenser får utvecklingen?
- Vilka åtgärder kan behövas för att komma till rätta med brister som uppmärksammas?
- Till analysen ska Försäkringskassan hämta kunskap och synpunkter från IVO, Inspektionen för vård och omsorg.
Försäkringskassan har varnat för växande problem 2023
Socialdepartementets direktiv om skärpt kamp mot bidragsbrott kommer fyra veckor efter att Försäkringskassan varnat för att arbetet mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar ”högst sannolikt” måste nedprioriteras.
Försäkringskassan skrev i utgiftsprognosen att den resursförstärkning som man fått, för att klara reformen Stärkt rätt till personlig assistans, blev ”mycket lägre än vad Försäkringskassan bett om i sitt budgetunderlag”.
Försäkringskassan varnade då också för att bristande finansiering får ”omfattande negativa konsekvenser i form av stora ärendebalanser, långa handläggningstider och försenade utbetalningar”.
Sjukförsäkringen ska ”främja återgång i arbete”
Regleringsbrevet betonar vidare, inom sjukförsäkringen, att långvarig sjukfrånvaro ska motverkas genom att tidigt klarlägga behov av rehabilitering, och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.
Sjukförsäkringen får inte ha inlåsande effekter utan vara utformad så att den främjar återgång i arbete. Alla som kan jobba ska göra det, men regeringen skriver också att man ska anstränga sig för att få ett jobb och bli självförsörjande.
Nya trygghetspensionen ska analyseras
Regeringen ger Försäkringskassan i uppgift att analysera konsekvenserna av de nya reglerna för äldre i förvärvsarbetande ålder. Under 2022 infördes mer generösa regler för sjukpenning och sjukersättning, även kallat trygghetspension.
LÄS ÄVEN: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2023
Försäkringskassan ska analysera vilka som får ersättning med stöd av de nya reglerna. Detta ska delredovisas till Socialdepartementet senast den 31 maj 2023. Analysen ska också omfatta konsekvenser för arbetsutbudet bland äldre och samhällsekonomin. Uppdraget ska slutredovisas senast den 14 juni 2024.
LÄS ÄVEN: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
