Forskare: Därför ser många utsatta SD som garant för trygghet

S-regeringen struntade i sjuka och utförsäkrade. Därför kunde SD vinna valet. Det skriver forskaren Niklas Altermark i en analys i Arbetet.
”Hade Socialdemokraterna stoppat väljartappet i den här gruppen hade man förmodligen behållit regeringsmakten.”

Varnar för skrämmande utveckling

Niklas Altermark varnar nu för att SD i framtiden ”för många kan se ut som den trovärdigaste försvararen av grundläggande trygghet. Vad en sådan utveckling utgör grogrund för hoppas jag slippa tänka på efter valet 2026.”

Hur kan det då komma sig att SD uppfattas som en bättre försvarare av socialförsäkringen än S och andra partier på vänstersidan? Niklas Altermark menar att S-regeringens åtgärder har lett till stora försämringar för långtidssjukskrivna och personer med funktionsnedsättningar.

Fler artiklar om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning

S-regeringens misstag

Han beskriver S-regeringens arbete så här:

Efter åtta år av alliansstyre och nedmontering av de generella välfärdssystemen återfick Socialdemokraterna makten 2014. Mitt i en högkonjunktur och efter en valrörelse som präglats av löften om att återuppbygga välfärden. Sjukförsäkringen, hette det, skulle ”förbättras”.

Det stod emellertid snabbt klart att den nya regeringen varken tänkte höja skatter eller öka statsskulden för att finansiera det hela. Ett år in i mandatperioden deklarerade i stället socialförsäkringsminister Annika Strandhäll att sjuktalet skulle ner, vilket i realiteten var en uppmaning till Försäkringskassan att göra striktare bedömningar.
Myndigheten skulle visa sig vara väldigt lyhörd gentemot regeringskansliets förväntningar.

Under de kommande fyra åren femdubblades antalet avslag för långtidssjukskrivna. Inom den personliga assistansen låg avslagsfrekvensen som mest på 90% av alla nya ansökningar och i massmedia letade sig en strid ström av söndertrasade livsöden in som påminnelser om politikens effekter.

Även om Socialdemokraterna sedan dess både har genomfört vissa nödvändiga förbättringar, framförallt inom sjukförsäkringen, och arbetat för att återvinna förtroendet hos patientorganisationer, så lever minnet bland de sjuka och utförsäkrade.

Ett oroande mönster som måste brytas

Altermark menar att S måste bryta ett oroande mönster – att man i opposition kritiserar nedskärningar men sedan själva genomför nedskärningar när man har regeringsmakten.

”Detta var fallet 1982, 1994 och 2014. En vända till av socialdemokratiska åtstramningar med hänvisning till finanspolitisk disciplin och förtroendet för Socialdemokraterna som ett välfärdsparti kommer att urholkas ytterligare.”

LÄS ÄVEN: Shekarabi hoppas på stärkt sjukersättning trots maktskifte

SD:s välfärdspolitik ”illa förklädd rasism”

Niklas Altermark anser inte att SD har en bättre välfärdspolitik än S, utan beskriver SD:s omsorg om de sjuka som en ”illa förklädd rasism”.

Han konstaterar att ”påfallande många” inom stora facebookgrupper för utförsäkrade stödjer SD. En vanlig åsikt i grupperna är att Socialdemokraterna skapade ett hårdare system för att ha råd med massinvandringen. SD-politiker är aktiva i grupperna.

SD-politiker aktiv i facebookgrupper

”Sverigedemokraternas ledamot i socialförsäkringsutskottet gör ofta inlägg och kommenterar i de här facebookgrupperna, hon berättar hur man röstat för förbättringar och hur mycket pengar man vill satsa. För många är hon sannolikt den första makthavare som man har haft direktkontakt med. Dessutom backas hon av partiets agerande: under de senaste mandatperioderna har hennes parti ofta argumenterat och verkat i riksdagen för en bättre sjukförsäkring”, skriver Niklas Altermark.

”Bortom systemskiftet” skildrar nedskärningspolitik

Niklas Altermark och Magnus Dahlstedt utkom tidigare under 2022 med boken ”Bortom systemskiftet mot en ny gemenskap” på Verbal förlag (ISBN 978-91-89155-91-69), där man beskriver åtstramningarna inom  den svenska välfärden.

”De senaste decennierna har en dramatisk politisk scenförändring ägt rum. Välfärdsstaten har genomgått en kraftig renovering, eller kanske snarare erodering. De övergripande principer som modellen grundades på har utmanats på bred front. Effektivitet, marknadsanpassning och trimmade kostnader har ersatt jämlikhet, omfördelning och trygghet”, skriver författarna i bokens inledning.

”I spåren av systemskiftet kan vi bland annat se växande klyftor och allt mer ojämlika levnadsvillkor mellan olika delar av befolkningen, bosatta i olika delar av landet, såväl i städerna som på landsbygden. Välfärden tudelas, graderas. Rättigheter villkoras. Samhällets gemenskap skiktas och faller mer och mer isär.”

Författarna menar att socialdemokratin i allra högsta grad varit delaktig i försämringarna, samtidigt som partiet har tappat i styrka.

Niklas Altermark. Foto: Linnea Bengtsson
Niklas Altermark. Foto: Linnea Bengtsson.

Glappet mellan väljare och politiskt utveckling har växt

Niklas Altermark skriver i boken att ”under de senaste fyrtio åren har glappet mellan den politiska utvecklingen och den välfärdspolitik som människor vill ha blivit större. Råa data visar att det offentligas andel av ekonomin har sjunkit kraftigt sedan början av 1980-talet, att socialförsäkringssystemen omfördelar allt mindre pengar och att Sverige har blivit mindre jämlikt. Därtill har välfärdssystemen allt mer kommit att inriktas mot att ge människor incitament att arbeta, istället för att erbjuda grundläggande trygghet.”

Altermark menar att S i regeringsställning varit drivande i nedskärningar. ”I realiteten har detta inneburit att det har funnits en blocköverskridande enighet, som bara har ifrågasatts av Vänsterpartiet, om inriktningen för den ekonomiska politiken och välfärden.”

Han skriver vidare att S-regeringen ”mellan 2015 och 2019 genomför nedskärningar inom socialförsäkringssystemen, inte genom riksdagsbeslut, utan genom att man styr Försäkringskassan mot att göra striktare bedömningar av vem som har rätt till ersättning. Allra tydligast drabbas personer som behöver sjukpenning eller personlig assistans.”

Åtstramningarna motiveras ofta med att det krävs för att värna systemet hållbarhet och legitimitet på sikt. Samtidigt visar dock Försäkringskassans egen statistik att socialförsäkringens kostnader minskar i relation till BNP, Sveriges ekonomiska utveckling i stort.

LÄS ÄVEN: Socialförsäkringens alla stöd på rekordlåg nivå