Forskaren: AI kan ge snabbare och säkrare vård och omsorg för alla
Artificiell intelligens kan göra vården och omsorgen både snabbare och bättre. Det är Amy Loutfi, professor vid Örebro universitet, övertygad om.
Men fallgroparna är många – inte minst hoten om försämrad personlig integritet och ökad ojämlikhet.
Amy Loutfi kom till Sverige från Kanada för 18 år sedan som utbytesstudent. Allt sedan dess har hon ägnat sig åt AI och robotik.
– Jag gillar teknik som kan hjälpa alla, det vi kallar demokratisk teknologi.
Hon fokuserar mer på ny forskning än på konkreta produkter, men kan ändå ge många exempel på hur vi kan använda AI redan idag.
– Jag gillar möjligheten att få medicinsk rådgivning via telefonen. Det är en riktigt trevlig lösning, som delvis utnyttjar AI för att ställa rätt frågor vid rätt tidpunkt. Det innebär att vi kan få ”care on demand”. Samtidigt förstår jag att många är oroliga över oklarheter över ansvarsfrågorna.
Vissa kritiker ser nätläkarna som ett sätt att göra snabba pengar och dränera den traditionella vården på resurser. Men Amy Loutfi hoppas att nätbaserade tjänster i framtiden ska kunna fungera som ett komplement till den traditionella vården.
– För mig handlar det om att det bör finnas alternativ. I grund och botten är denna teknologi intressant och värd att utveckla, men det är minst lika viktigt att utveckla affärsmodeller och regelverk så att den nya teknologin fungerar på ett bra sätt.
Bland andra aktuella produkter som, med hjälp av AI, underlättar för oss i våra hem lyfter Amy Loutfi gärna robotdammsugare och robotgräsklippare.
– Sådant kan hjälpa oss att bli mer självständiga och ökar möjligheterna att kunna bo kvar i det egna hemmet, även om man till exempel inte längre har den fysiska kapaciteten att klippa gräset.
Hon ser stora möjligheter med utvecklingen av alla nya apparater som styr och mäter, och som har koll på både vårt hem och vår kropp.
– Om vi använder alla dessa apparater för att mäta och analysera kan vi få fram värdefulla resultat och exempelvis upptäcka sjukdomar mycket tidigare.
Populära produkter som smartklockor och liknande är dock alltför begränsade än så länge för att göra verklig skillnad.
– Smartklockor och andra ”wearables” behöver mer intelligens innan man kan börja dra slutsatser av det som mäts.
Samtidigt fylls svenska hem med smarta apparater för att styra belysning, rörelsedetektorer och andra elektriska apparater. Detta är något som kan komma till stor nytta inom kort.
– Det behövs lite mer intelligens i apparaterna men sedan kan man använda rörelsedetektorer för att göra analyser. Om någon slutar att röra på sig, exempelvis för att personen har fallit ihop i hallen, kan ett larm triggas. Men riktigt så intelligenta är inte systemen ännu. Vi måste lära oss mer om mönster, planering och så vidare, då kan vi få en mycket rikare bild av vad som pågår, och det är det som AI handlar om, säger Amy Loutfi.
Egentligen är detta inte långt borta, rent tekniskt.
– Vi har teknologin men det behövs mer forskning för att få den robust. Se på Skype som vi använt så mycket, men som fortfarande har många problem med uppkopplingssäkerheten. Om min bil krånglade så mycket skulle jag vara väldigt upprörd.
– Sen är det ett jättestort steg att få in tekniken i alla produkter, alla ”hoops and loops” som krävs. Så även om tekniken är ganska enkel har vi ett extremt komplicerat system för att få ut den, säger Amy.
På lite längre sikt, säg 20 år, kommer det att bli en enorm utveckling. Framförallt väntas stora framsteg på sjukhus, där exempelvis röntgentekniken utvecklas snabbt.
– Många förändringar kommer att ske bakom kulisserna för oss enskilda, men jag hoppas att det leder till mycket snabbare och säkrare vård, säger Amy.
Parallellt kommer våra hem att bli mycket mer uppkopplade. Amy jämför med självkörande bilar.
– Vi kommer att kunna mäta allt i våra bostäder. Hittills har det gjorts en hel del ur energiaspekten men i framtiden mäter vi och analyserar bostäderna även vad gäller säkerhet, hälsa och självständighet, säger Amy Loutfi.
Hon är själv mitt uppe i detta arbete genom sin medverkan i projektet ”Ecare at home”.
Hur ser hon på frågorna om etik och moral, då? Hur kan man exempelvis se till att AI kommer till nytta för de som har störst behov – och inte bara för de som har resurser att själva köpa de senaste produkterna?
– Det finns en sådan risk. En förklaring är att teknologin utvecklas och ägs av företag. Det är inget problem i sig, men det får inte bli så att offentlig sektor nöjer sig med att vänta på ”resterna som blir över” (spillovers).
– Samhället måste proaktivt ta kontroll över utvecklingen, och investera i forskningen, annars finns risk att de nya produkterna bara går till de privatpersoner som har råd att köpa dem. Samtidigt tror jag att vården behöver bli mer flexibel, i vissa fall kanske man kan till exempel kan få en snabbare diagnosticering genom en ny teknologisk lösning.
Den andra stora oron gäller bristen på skydd för den personliga integriteten. Efter skandaler med persondata som spridits via bland annat Facebook är detta en nyckelfråga.
– I framtiden måste vi bygga in integritetsskyddet i produkterna på förhand – inte försöka rätta till misstagen efteråt. Kanske ska kameran inte skicka bilderna till ”molnet” med risk för att data sprids, istället kan kameran processa bilderna själv. Alla måste kunna kontrollera sin personliga information och bestämma vem som ska få tillgång till den. Blockchain är en teknologi som kan användas för att skydda. Vi behöver både nya regelverk och tekniska innovationer för att klara säkerheten.
Men efter alla misstag som redan gjorts, går det alls att rädda den personliga integriteten?
– Det är verkligen en bra fråga. Vi kommer att fortsätta göra misstag, så vi måste ta fram nya sätt att utkräva ansvar och en struktur för att lära av misstag. Det är omöjligt att förutse allt och mycket kommer vi inte att förstå förrän efteråt. När vi ser tillbaka om 30-40 år kommer vi att upptäcka massor av misstag.
– Poängen är att fördelarna måste överväga nackdelarna. Just nu får vi veta hur Facebook har använts för att manipulera oss, men kanske har fördelarna ändå varit större, om vi nu tar bort det som är negativt och skapar nya regelverk.
– Första steget är att vi blir medvetna, det är där vi är nu. Sedan behöver vi nya sätt att skydda oss. GDPR är ett försök att göra det, tiden får utvisa om det lyckas, säger Amy Loutfi.
