Fortsatt bonus till tiotusentals personer på daglig verksamhet

Sedan statsbidraget för habiliteringsersättning infördes slipper många personer att förlora pengar på att delta i daglig verksamhet enligt LSS. Ersättningen har tidigare ofta varit lägre än deltagarnas kostnad för transport och mat – knappast någon stimulans om man måste ”betala” för att delta.

LÄS ÄVEN:
LSS-skolan om daglig verksamhet enligt LSS

Positiva effekter av statsbidraget

Att jobbet nu går ”plus minus noll” för allt fler är en av många positiva effekter av det nu tre år gamla statsbidraget.
Hittills har runt 1 miljard kronor betalats ut i höjda ersättningar eller bonus till de som arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS.

Nästan 38 000 personer deltog i daglig verksamhet enligt LSS under år 2018, vilket är den senaste siffran från Socialstyrelsen. Om statsbidraget skulle delas lika mellan alla deltagare så blir det alltså drygt 9000 kronor i extra ersättning per person.

Och nästa år kan man räkna med att det åter blir en fortsatt höjd ersättning eller bonus för deltagarna.

– Socialministern Lena Hallengren har sagt att intentionen är att bidraget ska vara flerårigt. Vi planerar därför utifrån detta. Processen för statsbidrag är att vi runt Lucia får det regleringsbrevet som innehåller de statsbidrag som ska lysas ut nästkommande år. Bidraget fanns med i höstbudgeten vilket indikerar på att det kommer vara med i regleringsbrevet för 2021, berättar Robin Björk, utredare på Socialstyrelsen och ansvarig för statsbidraget.

Statsbidraget har dock varit omdiskuterat och ute i kommunerna har tveksamheten ibland varit stor till att utnyttja bidraget. Här har HejaOlika, med hjälp av Robin Björk, sammanställt svar på många av frågorna.

Hur påverkas ersättningen av eventuella stängningar av dagliga verksamheter, eller vid sjukdom?

Kommuner har gjort på olika sätt. Vissa har stoppat ersättningen när verksamheter har stängt. De flesta har troligen fortsatt betala ersättning.

Regeringen har meddelat att stängningar och sjukdom INTE ska hindra att kommunerna får statsbidrag och att ersättning betalas till deltagare.

Hur mycket pengar handlar det om?

Regeringen har avsatt 350 miljoner kronor varje år sedan 2018 som en stimulans till kommunerna att förbättra habiliteringsersättningen. Pengarna kan användas till att införa ersättning (för de kommuner som inte haft någon) och till att höja en befintlig ersättning.

Varje kommun kan ansöka om ett visst belopp (fördelningsnyckel) som Socialstyrelsen räknar ut baserat på hur många deltagare i daglig verksamhet som kommunen haft tidigare år.
Kommuner som vill ta del av eventuellt överblivna statsbidrag kan ange det i ansökan.
De pengar som inte betalas ut till deltagarna som ersättning måste återbetalas till staten.

Hur stor del av pengarna har kommunerna ansökt om?

För 2018 års statsbidrag ansökte 198 kommuner om totalt 232 miljoner kronor.
För 2019 ansökte 248 kommuner om totalt 281 miljoner kronor.
För 2020 ansökte 273 kommuner om totalt 329 miljoner kronor.

Varför används inte hela statsbidraget?

En vanlig förklaring från kommunerna är att de känt sig osäkra på hur länge satsningen skulle pågå och därför valt att endast använda delar av medlen för att höja ersättningen till en nivå som de kan finansiera även utan statsbidraget.

Vissa kommuner har sagt att närvaron har varit lägre än väntat, vilket skulle ha motiverat lägre ersättning.

Andra ”skyllde på” att staten betalar ut bidraget så sent på året och att det skulle innebära problem att betala ut ersättning till deltagare. (Många kommuner har dock smidigt löst detta genom att göra utbetalningarna som en bonus mot slutet av året.)

Några hävdade att de redan har en hög nivå på ersättningen och att de därför har valt att inte göra en höjning alls eller endast en liten höjning.

Hur mycket högre ersättning har deltagarna fått?

Siffrorna för 2019 visade att medelersättningen utan statsbidraget låg på 44 kronor per heldag och 28 kronor per halvdag. Med statsbidraget steg medelersättningen till 82 kronor per heldag och 51 kronor per halvdag.

Skillnaderna mellan kommuner kan vara stora. Före statsbidraget varierade dagersättningen mellan 10 och 112 kronor. Med statsbidraget växte beloppen till mellan 30 och 259 kronor.

Vilken betydelse har kritiken mot ”snåla” kommuner haft?

Socialstyrelsen uppger att flera kommuner, efter kritik från intresseorganisationer och anhöriga, har gått från att inte använt statsbidraget fullt ut till att använda hela beloppet för en höjning, tillfällig eller permanent. Vissa har också blivit inspirerade av andra kommuner att göra engångsutbetalningar som bonus.

Hur har arbetet på dagliga verksamheter påverkats?

Den ökade ersättningen har stimulerat till en bibehållen eller ökad närvaro i på många håll. Några kommuner har också sett en ökning av antalet nya deltagare i verksamheterna. Flera kommuner kommenterar samtidigt att den extra ersättningen i första hand har varit stimulerande för deltagare som har den kognitiva förståelsen för värdet av pengar.

Några kommuner lyfter fram att de sedan införandet av statsbidraget har fått färre kommentarer från deltagare om att de förlorar pengar på att delta i verksamheten då ersättningen tidigare varit lägre än deras kostnad för transport och mat.

Varför är det så stora skillnader på habiliteringsersättning mellan olika kommuner?

Alla verkar överens om att det borde vara lika, men i dagens läge är det upp till varje enskild kommun att bestämma över eventuell ersättning.

Statsbidraget har bidragit till nya skillnader mellan kommunerna, eftersom de mer generösa kommunerna ofta ansökt om mer pengar än de ”sparsamma”.

LSS-utredningen, som nyligen remissbehandlades, föreslår att habiliteringsersättningen ska regleras i lag. Det skulle underlätta besluten för kommunerna och förbättra jämlikheten. Socialstyrelsen har sagt ja till detta förslag.