”Förtydliga stoppet för omprövning av personlig assistans”

Publicerat av
Bengt Eliasson och Lina Nordquist
Dela

DEBATT. När två-årsomprövningarna av personlig assistans stoppades gjorde regeringen ett stort nummer av det, och menade att alla med omfattande funktionsnedsättning som berättigar till assistans kunde andas ut. Omprövningsstoppet skulle befria tusentals medborgare från en ofta ångestfylld, inte sällan förnedrande, omprövning av Försäkringskassan vartannat år.

En falsk trygghet

Det har visat sig vara en falsk trygghet. Försäkringskassan hittar istället andra vägar att genomföra omprövningarna. Den som i många år levt med assistans kan, med ett pennstreck, bli av med all hjälp.

Liberalerna har hela tiden protesterat mot försämringarna för landets assistansanvändare. Nu har vi en situation där assistansanvändare som skulle behöva mer assistans inte vågar ansöka om det.

Istället för att ge mer assistans tar Försäkringskassan ansökningen om fler assistanstimmar till inteckning för att göra en total omprövning av hela beslutet.

Sluta beröva enskilda rätten till assistans

Liberalerna kräver att ett förtydligande skyndsamt görs i Socialförsäkringsbalken, som är det regelverk som styr utbetalning av assistansersättning. Ett förtydligande som innebär att Försäkringskassan enbart ska pröva den nya omständigheten hos en person. Inte ta ansökan som en förevändning att ompröva hela behovet, och riva upp beslut som är flera år gamla och beröva den enskilda rätten till assistans.

Från hopp till förfäran

Vi var många som, när omprövningsstoppet trädde i kraft den första juli 2018, kände visst hopp om att redan utsatta medborgare skulle få ett relativt lugn i sina liv. Detta efter att lagstiftningen under många urholkats till följd av hård tolkning av domar i Högsta Förvaltningsdomstolen, något som lett till snävare och strängare bedömningar av Försäkringskassan. Även kommuner runt om i landet är snabba att snappa upp signalerna och kallar det ”ny nationell praxis”, vilket är konstigt då det dels är annan lagparagraf, dels inte skett någon förändring.

Politiker, nationellt och lokalt, har förfärats men sagt att de inte kan göra något då domstolarna dömer och det ”är ny praxis”. Men om praxis och nya riktlinjer inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner måste lagen förtydligas. Allt är möjligt.

Politiker har inte velat agera

Den alltför snäva bedömningen av vem och vad som berättigar till assistans har naturligtvis politiska förtecken. Den personliga assistansen har brännmärkts som för dyr. Omprövningarna var ett led i att hålla statens kostnader nere. Att inte kunna göra något betyder, med andra ord, att man inte vill göra något.

Försäkringskassan anser att om du gör en ny ansökan och anmäler ändrade förhållanden som innebär ändrat behov av fler timmar, eller färre, då finns det skäl att helt vända upp och ned på den assistansberättigades liv. Om en person slutar särskolan och börjar daglig verksamhet ska det anmälas till Försäkringskassan, som då helt kan välja att bortse från omprövningsstoppet och istället drar igång en helt ny utredning som kan innebära att assistansen helt dras in eller kraftig skärs ned. De stora brukarkooperativen berättar att man ofta avråder assistansanvändare från att ansöka om fler timmar, fast det skulle behövts, då risken är för stor att förlora all assistans.

Stoppet ska även gälla kommunerna

Liberalerna vill ha ett förtydligande i Socialförsäkringsbalken som säger att, så länge vi har omprövningsstoppet ska Försäkringskassan enbart ta ställning till den förändring som en ansökan eller anmälan om ändrat förhållande gäller. Det samma måste även gälla kommunerna. Hänvisningar till ändrad ”nationell praxis” måste få ett slut.

Vi Liberaler menar att detta är nödvändigt och definitivt politiskt görbart. Nu är det upp till socialminister Lena Hallengren att visa om den politiska viljan finns.

Vi måste komma bort från situationen där anordnare avråder sina kunder från att ansöka om fler assistanstimmar för att kunderna inte ska riskera att omprövningsstoppet rundas av Försäkringskassan. Det borde alla kunna vara överens om.

Bengt Eliasson
Riksdagsledamot, L
Talesperson i funktionsrättsfrågor

Lina Nordquist
Riksdagsledamot, L
Sjukvårdspolitisk talesperson

 

Fler artiklar om detta ämne

Artikeln publicerades 2021-02-16