Från skolbänken till konsultuppdragen

Andreas Löfmark får påminnelser direkt i mobilen. Foto: Anna Pella.

Reportage från Tema Hjälpmedel i Föräldrakraft nr 4, 2011.

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

Efter studenten startar Andreas Löfmark eget som datakonsult. Ett gratis planeringsstöd i telefonen är en viktig anledning till att han har fått vardagen att fungera, och drömmen om eget företag att gå i uppfyllelse.

Efter studenten startar Andreas Löfmark eget som datakonsult. Ett gratis planeringsstöd i telefonen är en viktig anledning till att han har fått vardagen att fungera, och drömmen om eget företag att gå i uppfyllelse.

Andreas visar gärna hur enkelt det är att lägga in en påminnelse i sin telefon.

– När jag har prov lägger jag in i vilken sal jag ska vara. Annars lägger jag in när jag ska gå upp, när jag ska gå till bussen, eller om det är något nytt som jag ska lära mig. En sådan sak var när jag skulle ta med mig gympakläder på måndagarna. När jag nu kommer ihåg det behöver jag inte lägga in någon påminnelse, säger Andreas.

Tar mer ansvar
Ewa Wahlin är specialpedagog på Mi­mers Hus Gymnasium i Kungälv utanför Göteborg. Hon har varit med om att starta verksamheten där elever med koncentrations- eller läs- och skrivsvårigheter får extra stöd i kärnämnen. Hon har följt Andreas under hela hans gymnasietid och hon berättar att han har utvecklats och mognat mycket den senaste tiden. Tidigare kom han ofta för sent till skolan och de fick ringa och väcka honom. Sedan ett halvår använder Andreas en gratiskalender med påminnelsefunktion i sin telefon.

– Sen han började använda kalendern tar han mycket mer ansvar. I början hjälpte vi honom att lägga in saker men nu gör han allt själv. Och eftersom han har telefonen med sig så vet han ju alltid vad han ska göra, säger Ewa Wahlin.

När det var dags för praktik satte sig Ewa och Andreas ned och pratade igenom hur han skulle komma dit på morgonen. ”Hur dags behöver du gå upp? Hur dags behöver du gå till bussen? Var byter du buss?” Och så matade de in alla påminnelser som behövdes.

Andreas har alltid varit intresserad av datorer och redan i 10-årsåldern byggde han sin första hemsida. När han var 16 eller 17 byggde han sin första dator.

– Jag ville testa om jag kunde och det gick ju bra. Om man bygger själv kan man anpassa datorn precis som man vill ha den.

Tentade av
Det var därför heller ingen som blev förvånad när Andreas tentade av webbdesignkursen på medieprogrammet på en och en halv vecka. Och när Eivor Peterson och Monica Källgren på Eimons Webbyrå behövde en praktikant som kunde hjälpa dem var Andreas självskriven för uppdraget. De märkte direkt att Andreas hade stora tekniska kunskaper och ville anställa honom, men eftersom de var nystartade så fick de rådet att i stället hyra in honom som konsult. Därför har de hjälpt Andreas med affärsplanen som han behöver för att söka starta eget-bidrag, och hoppas att han snart får sin F-skattsedel.

Om vilka olika tjänster Andreas ska erbjuda säger han:
– Allt möjligt inom data. Det är roligt att göra olika saker, annars tröttnar jag.

Eivor och Monica nickar och säger att de har många uppdrag som är på väg in.
– Vi kommer att ha fullt upp och ha stor hjälp av Andreas. Nu vågar vi dessutom gå ut och erbjuda våra tjänster till ännu fler, eftersom vi har en helt annan teknisk kompetens. En tjänst som Andreas ska hjälpa oss att utveckla är att kunderna kan ha en egen film på hemsidan där de berättar om sitt företag, där det ser ut som att de går över skärmen. Vad är det nu det heter, Andreas? säger Monica.

– Green screen, svarar Andreas.

Med i ett projekt
Andreas gymnasieskola är med i ett projekt som ska göra det lättare för ungdomar med olika funktionsnedsättningar att kom­ma ut i arbete. Projektet är ett samarbete mellan bland annat Hjälp­medels­institutet, Arbetsförmedlingen, För­säk­rings­kassan, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Arbetslivscentrum, Ha­bi­litering & Hälsa, skola och kommun. Ewa Wahlin är samordnare för projektet i Kungälv.

– Samarbetet har lett till att föräldrar vid vissa tillfällen bett de olika instanserna att ha direktkontakt för att hjälpa deras barn, vilket annars kan vara ganska ovanligt. De har skrivit intyg att vi får kontakta varandra och då har vi kunnat hjälpa eleven.

I höst har Mimers Hus bjudit in lokala samarbetspartners till arbetsmarknadsdagar för att Ewas elever ska få ställa frågor och tillsammans med sina föräldrar skapa kontakter som på sikt kan hjälpa dem ut i arbete.

Projektet syftar också till att hitta ny teknik som kan vara ett bra stöd för eleverna. Förutom planeringsstödet i telefonerna så har Andreas och hans skolkamrater fått en interaktiv projektor som fungerar ihop med olika program, där lärare och elever kan sätta samman illustrationer, texter, filmer, och anteckna med en digital penna på bilden. Ewa har märkt att eleverna blir mer delaktiga när de är med och skapar innehållet på detta sätt. Efter lektionen sparas alltihop ned på skolplattformen, så att alla kan gå in och hämta materialet.

– För dem som har svårt att ta egna anteckningar eller om man har varit sjuk är det perfekt. Detta är bra för alla som har svårt att göra två saker samtidigt, säger Ewa Wahlin.

Sedan ett tag tillbaka har alla elever på Mimers Hus egna datorer i skolan.
– Tidigare hade bara våra elever det, och då var det ingen som ville använda dem eftersom det stack ut. Nu kan man ha läs- och skrivhjälpmedel i datorn utan att det syns utanpå. Det tycker eleverna är skönt.

Fånga upp elever
Ewa Wahlin funderar mycket på hur man ska fånga upp elever med koncentrations- eller läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt. Hon har träffat flera elever som har gått igenom hela grundskolan utan att få hjälp.

– De kanske varken har någon diagnos eller har jobbat med kompensatoriska hjälpmedel när de kommer till oss.

Ewa menar att det är många som blir specialister på att inte synas, och ofta kan det vara bristfälliga överlämningar mellan stadierna, när barnen bildar nya grupper eller får nya lärare. När hon informerar andra lärare får hon ofta reaktioner som ”jaså, är det dom eleverna du menar”. Hon vet att det behövs upprepad information, både på högstadiet och gymnasiet.

– Jag försöker också vara med på föräldramöten och berätta om vad jag kan hjälpa till med.

Ewa menar att det är viktigt med engagerade lärare som gillar att jobba med dessa elever eller som vågar be om hjälp om de inte vet hur de ska hjälpa eleven. Det är också viktigt att man får prova kompensatoriska hjälpmedel oavsett om man har en diagnos eller inte, och att få stöd genom hela skolgången och professionella överlämningar vid stadieövergångar. Samarbete med föräldrar, habilitering och andra involverade är också något hon rekommenderar varmt.

Ewa minns att Andreas redan när han började gymnasiet sa att han tänkte starta eget efter studenten.
– Då sa jag att det kanske du kan göra sen, när du närmar dig 40 och är lite erfaren. Men han fick rätt!

Ska träffa bandet
Andreas ska träffa bandet på lördag. Han spelar bas i ett ”metal”-band och de håller på att leta replokal.

– Jag behöver nog 30 minuter på mig innan jag ska gå, så jag hinner gå upp ordentligt, säger han, och lägger med van hand in en påminnelse i kalendern på telefonen.

Text och foto: Anna Pella

Publicerad:
2011-08-11

Av: Anna Pella

Nyckelord:
IT och datorer, arbete, hjälpmedel, hjälpmedel för arbete, hjälpmedel för skola


ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se