FUB: Allt fler unga får avslag på aktivitetsersättning
Allt fler unga med utvecklingsstörning får avslag på ansökningar om aktivitetsersättning. Det hävdar FUB, Riksförbundet för Barn, Unga och Vuxna med Utvecklingsstörning.
– Det har blivit allt sämre ekonomiska villkor för de som är beroende av aktivitets- eller sjukersättning för sin försörjning, säger Anna-Lena Krook, FUB:s ordförande.
Försämringen beror inte bara på osäkerhet kring aktivitetsersättningen utan även på höga hyror i gruppboende.
– Det behövs en radikal reform för att det inte ska skapas en ny fattigdomsgeneration, säger Anna-Lena Krook.
– Redan för två år sedan efterlyste LSS-kommittén en skyndsam utredning om den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättningar, men vi väntar fortfarande på att den ska komma igång.
Hon menar att det förekommer rena ”ockerhyror” inom gruppboende och annat specialboende.
– En kommun kan ta över 7000 kronor per månad för en liten lägenhet på 40 kvm i en gruppbostad. Om man då har aktivitetsersättning som enda försörjning måste föräldrarna skjuta till ett par tusen kronor varje månad eller så måste personen ansöka om socialbidrag, säger Anna-Lena Krook.
Och nu ökar risken för att unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning ställs utanför systemet med aktivitetsersättning.
– Allt fler försäkringskassor har börjat avslå ersättningen både vid nya ansökningar och omprövningar. Min egen kommun, Norrköping, är ett exempel. Både vi inom FUB och kommunens vård- och omsorgskontor har protesterat hos Försäkringskassan men utan resultat.
FUB har även, tillsammans med Föreningen Autism, tryckt på regeringen med skrivelser och begäran om möten med ministrarna på socialdepartementet, Göran Hägglund och Maria Larsson, men också det utan resultat. Inte heller överläggningar med Ragnvi Marcelind, socialdepartementet, och Cristina Husmark Pehrsson, tidigare socialförsäkringsminister, har lett till något konkret.
– Just nu väntar vi på en kallelse till regeringens nya handikappdelegation, där vi hoppas kunna ta upp både ockerhyrorna och avslagen på aktivitetsersättning, säger Anna-Lena Krook.
Lika viktigt är att kravet på en ”skyndsam” utredning om de försämrade ekonomiska villkor kommer till stånd.
Men det är svårt att få uppmärksamhet för frågorna, både hos politiker och i media.
– Detta hade behövt vara en valfråga, men i valet fick långtidssjukskrivningar så stor uppmärksamhet att vår målgrupp hamnade i skymundan, trots att det handlar om cirka 40 000 personer. Och nu, efter valet, är det jättetyst även om alla som mår dåligt på grund av sjukskrivningsfrågan.
Svårigheterna att få aktivitetsersättning har ökat under de senaste två åren. Det började sedan den statliga utredningen ”Brist på brådska” presenterat förslag som innebar att ersättningen skulle skrotas. Utredningen föreslog att dagens aktivitetsersättning skulle ersättas med sjukersättning, men bara till de som ”bedöms att helt sakna arbetsförmåga”.
Förslagen fick hård kritik av Riksförbundet för Barn, Unga och Vuxna med Utvecklingsstörning (FUB), Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Riksföreningen Autism (RFA) i ett gemensamt remissvar.
– Förslagen riskerar att göra unga med funktionsnedsättningar beroende av socialbidrag, hette det i remissvaret.
Utredningen har inte lett till några politiska förslag, men trots det har delar av den börjat tillämpas inom ett antal försäkringskassor, hävdar Anna-Lena Krook.
– Fler och fler kassor tillämpar avslag och sådant brukar sprida sig, säger hon. Det är inte bara i min hemkommun som det blir fler avslag, men exakt hur omfattande det är vet jag inte. Tidigare förekom det inga avslag alls för unga som bedömdes tillhöra LSS och särskolan.
– De som nu får avslag kommer att vara fattiga hela livet. Socialbidrag är tänkt som en kortsiktig insats, inte något man ska leva på från 20 års ålder och hela livet. Nu skapas en ny fattigdomsgeneration, säger Anna-Lena Krook.
FUB vill behålla aktivitetsersättningen som idag, men Anna-Lena Krook betonar samtidigt att det inte får innebära att unga automatiskt går från särskolan till daglig verksamhet.
Hon efterlyser att bättre stöd för att komma ut på arbetsmarknaden och särskilt att få hjälp att behålla jobb med lönebidrag.
– Det behövs mycket mer stöd, än man kan få idag, för att kunna behålla ett lönearbete. Vår målgrupp har till exempel inte så stor förmåga att lösa konflikter som uppstår på en arbetsplats. När något sådant händer försvinner man bara, om det inte finns ett stöd. Stödet från Arbetsförmedlingen räcker inte, utan kommunen måste ta på sig ett ansvar. Ett bra exempel på det är Norrköping, där kommunen har 16-17 arbetslivskonsulenter som jobbar särskilt med detta, säger Anna-Lena Krook.
Föräldrakraft har sökt Försäkringskassan för en kommentar.
