FUB-rapport kritiserar att enskilda förlorar stort i LSS-domar
FUB Stockholms län har tagit fram en ny rapport om LSS-domar i förvaltningsrätten. Det är den 5:e i ordningen sedan år 2011. Denna gång har FUB granskat LSS-domar I Stockholm under första kvartalet 2016. En intressant läsning med mycket fakta och statistik. Liksom tidigare rapporter är den mycket kritisk till brister i rättssäkerheten för personer med svåra funktionsnedsättningar.
HejaOlika ställde några frågor till ombudsmannen och juristen Elisabeth Langran på Länsförbundet FUB, som tillsammans med sin ordförande Harald Strand är ansvariga för rapporten.
Vad fick er att bestämma att det var dags för en ny rapport?
– Vi fick oroande information från våra medlemmar i några kommuner, att LSS insatserna begränsas. Att tidigare beslut ersattes av avslag eller kraftig nedskärning.
Var det någon speciell insats och någon speciell kommun?
– Det var de vanliga insatserna kontaktperson och ledsagare, men i en kommun ifrågasattes alla LSS-insatser. Plötsligt sa man nej till det mesta, även till insatser som individer tidigare haft. Man hänvisade till att avslagen kunde överklagas till förvaltningsrätten för ”att pröva beslutet i domstol”.
(Uppdatering: Allt om kontaktperson och ledsagarservice: LSS-skolan 2021: 4. Ledsagarservice och kontaktperson)
Vad tror du var orsaken till att avslagen ökade?
– Det handlar om att spara pengar. I den kommun vi fick flest signaler ifrån hade ny myndighetschef tillträtt och nya skärpta riktlinjer för LSS bedömningar tagits fram. Vilket av dessa händelser som påverkats mest är svårt att se.
Hur var studiens upplägg?
– Det vi undersökte var om det finns det någon särskild insats eller insatser som överklagas mer än andra, om det är några kommuner i länet som har fler överklagningar jämfört med de andra, hur avslagsfrekvensen ser ut i förvaltningsrätten, om det finns något gemensamt i de mål där den enskilde fått rätt och vilken grund domstolen har angett som skäl till avslag.
– Vi valde att titta på vilken insats som prövades och vem som företrädde den enskilde för att se om dessa faktorer kan ha haft någon betydelse för utgången i målet.
– Behöver sökande insatsen för att få möjlighet att leva som andra? Att detta prövas är avgörande för att de politiska intentionerna i LSS ska förverkligas. Vi tittade därför på om domstolen prövat vilka konsekvenser domen får för den enskilde genom att analysera om domstolen utgått från målet ”att leva som andra” vid sin prövning, antingen uttryckligen eller om det ändå framgår av domskälen.
LÄS ÄVEN: Konsten att överklaga ett LSS-beslut och vinna i domstolen
Såg du någon skillnad mellan länets kommuner och mellan olika insatser?
– Det finns en stor spridning i resultatet. Några insatser sticker ut, som personlig assistans, kontaktperson samt bostad med särskild service för vuxna.
– Två kommuner, Värmdö och Södertälje, låg i topp i antal överklagande av beslut, men med olika insatser. I Södertälje var det personlig assistans medan det i Värmdö var kontaktperson och ledsagare.
Tidigare har ni konstaterat att den enskilde sällan får rätt i domstol. Hur är det i denna studie?
– Resultatet är som i tidigare rapporter. För insatsen personlig assistans, som var ny i denna studie och där man oftast får hjälp av juridiskt ombud, blev utfallet positivt för den enskilde i vart tredje mål. För övriga insatser är utfallet lika eller sämre än i våra tidigare undersökningar. Den enskilde vinner 1 av 10 mål.
Var det något i resultatet som förvånar dig?
– Det var knappast att rättssäkerheten fortfarande är låg och att vissa domar mer verkar utgå från socialtjänstlagen än LSS. Kanske överraskade det mig att avslag för insatsen bostad med särskild service var så stor.
Vad är din slutsats?
– Att rättshjälp är ett nödvändigt tillägg i LSS. Att kompetensen om LSS måste öka både i kommunerna och hos juristerna i Förvaltningsrätten.
LSS som rättighetslag, och behovet av rättshjälp tas upp i LSS-skolan 2021, lektion 11 om tillstånd, kontroll och överklagande.
Hämta rapporten på fubstockholmslan.se/rapporter