Nytt jobbskatteavdrag 2024 – då höjs funkisskatten igen

• Den 1 januari 2024 höjs funkisskatten ytterligare.
• Det blir följden av att regeringen och SD kommit överens om ett nytt jobbskatteavdrag för arbetsinkomst.
• Pensionärer kompenseras med sänkt skatt, men inte personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Detta ingår i den budgetproposition för 2024 som regeringen presenterade den 20 september 2023.

Budgeten för 2025:
Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång

Anna Tenje besvarar kritik mot funkisskatt och nedlagd utredning

Regeringen har kritiserats av Riksförbundet FUB för att man dels höjer funkisskatten, dels har lagt ned en utredning om förbättrad sjuk- och aktivitetsersättning.

I en debattartikel på Svd.se den 5 december 2023 svarar socialförsäkringsminister Anna Tenje att uppräkningar i sjuk- och aktivitets­ersättningen kommer personer med intellektuell funktions­nedsättning som har aktivitets­ersättning till del. ”Inga andra samhälls­grupper får så höga uppräkningar för kostnads­ökningarna”, skriver Anna Tenje.

”Syftet med att sjuk- och aktivitets­ersättningen är knuten till prisutvecklingen är att köpkraften ska vara säkrad över tid. Hade ersättningarna i stället varit knutna till utvecklingen av inkomst­index 2022–2024 hade stora grupper av människor, även utanför Riksorganisationen FUB, fått en tredjedel av denna uppräkning”, skriver ministern.

”Det stämmer dock att en person med sjuk- eller aktivitets­ersättning inte får motsvarande skatte­lättnad som fås av jobbskatte­avdraget.”

Riksdagsdebatt: S kräver att funkisskatten tas bort

Den 17 november 2023 debatterades funkisskatten i riksdagen av finansminister Elisabeth Svantesson (M), Karin Sundin (S) och Eva Lindh (S). Debatten var initierad av interpellationer från Karin Sundin och Eva Lindh.

Video från Riksdagens webbsändning av interpellationsdebatten 17 november:

Eva Lindhs interpellation löd så här:

”När den M-ledda regeringen år 2007 införde det så kallade jobbskatteavdraget var det första gången som vi fick en skatteklyfta mellan den som arbetar och den som har annan inkomst. När löntagare fick jobbskatteavdrag omfattades inte personer med sjuk- eller aktivitetsersättning av dessa skattesänkningar. Det innebär att personer med sjuk- och aktivitetsersättning betalar mer i skatt än andra. Det slår hårt mot personer med funktionsvariationer, mot svårt sjuka.
Den 1 januari 2024 ökar skatteklyftan ytterligare. Pensionärer kompenseras med sänkt skatt när jobbskatteavdragen sänks men inte personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det drabbar dem som inte kan arbeta.
Över 260 000 personer i Sverige lever på sjuk- eller aktivitetsersättning. Många får knappt 10 000 kronor i månaden innan skatten är betald. Det är svårt att leva på. Att vara sjuk eller ha funktionsvariationer blir inte lättare av att dessutom vara fattig.
Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson: Hur motiverar ministern den så kallade funkisskatten?”

Karin Sundins interpellation löd så här:

”Sverige befinner sig i ett mycket svårt ekonomiskt läge där många hushåll drabbas hårt av kostnadskrisen. Regeringen har i detta läge valt att i budgetpropositionen för 2024 prioritera sänkt skatt på löneinkomster genom ännu ett jobbskatteavdrag.
Regeringen menar att ett jobbskatteavdrag är viktigt för att det ska vara lönsamt att gå från bidrag till arbete. Samtidigt menar regeringen att denna prioritering inte får leda till en skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster. Därför föreslår regeringen också ett förhöjt grundavdrag som innebär en skattesänkning också för pensionärer.
Således sänkt skatt för den som arbetar och sänkt skatt för den som har slutat arbeta. Men den som har en funktionsnedsättning som innebär att hen inte kan och aldrig kommer att kunna arbeta får ingen skattesänkning.
Personer som av Försäkringskassan har bedömts oförmögna att arbeta tillhör dem som har allra svårast att få pengarna att räcka till i dagens Sverige. Garantinivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen ligger långt under genomsnittliga lönenivåer och genomsnittliga pensioner. En utebliven skattesänkning för den som på grund av en funktionsnedsättning inte kan arbeta blir i praktiken en straffskatt för den som har en funktionsnedsättning.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson: Varför tar ministern och regeringen inte bort den så kallade funkisskatten? 

Regeringen: Nej, vi tänker inte dra tillbaka funkisskatten

Finansminister Elisabeth Svantesson har dock inga planer på att kompensera personer med sjuk- och aktivitetsersättning för det höjda jobbskatteavdraget (vilket är vad som krävs för att funkisskatten inte ska höjas).

Svantesson hänvisade i riksdagdebatten till att ”Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt ekonomiskt läge. Inflationen befinner sig fortsatt på en mycket hög nivå. Det viktigaste vi kan göra för hushåll är att se till att inflationen bekämpas. För att det ska lyckas krävs en återhållsam budget.”

Samtidigt betonade Svantesson att regeringen visst ”stöttar hushåll genom krisen”.

”Många som får bidrag och transfereringar har helt eller delvis fått kompensation för den höga inflationen. Exempelvis räknas sjuk- och aktivitetsersättningen upp med inflationen. Löntagarna har dock fått en kraftig reallönesänkning. Därför ser vi nu till att sänka skatten brett genom ett förstärkt jobbskatteavdrag. Det är också en strukturellt riktig åtgärd. För att fler ska lämna bidragsberoende och försörja sig själva krävs bättre drivkrafter. I budgeteten fokuserar vi därför våra skattesänkningar på dem som jobbar och som har jobbat.”

Vidare sa Svantesson att regeringen också stöttar ”de mest utsatta hushållen”, och hänvisade till förstärkt bostadsbidrag och sänkta drivmedelsskatter.

Vägrar sänka funkisskatten: ”Det är bara en hundralapp”

Funkisskatten hade redan tidigare tagits upp i en interpellation av Åsa Eriksson (S). Den riksdagsdebatten ägde rum den 6 oktober 2023.

Då viftade finansminister Elisabeth Svantesson (M) bort kritiken mot funkisskatten med att ”det bara handlar om en hundralapp per månad”.

– En hundralapp kan tyckas spela liten roll, om man har 150 000 kronor i månadslön, men inte för den som har 12 000 kronor i månaden. Då har man inget sparkapital, är otroligt utsatt, och varje hundralapp gör skillnad, kommenterade Åsa Eriksson (S).

Se riksdagsdebatten 6 oktober om funkisskatten:

Funktionsrätt: Vi är mycket besvikna

Tidigare samma vecka (den 4 oktober) hade flera funktionsrättsförbund möte med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Vi är mycket besvikna över att regeringen håller fast vid beslutet [att inte sänka skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning], trots starka protester som visar på orimligheten i att en av samhällets mest ekonomiskt utsatta grupper har den högsta skattenivån, sa Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, efter mötet.

Funktionsrättsrörelsen har även i debattartiklar uppmanat regeringen att sänka skatten för gruppen. För de som aldrig arbetat eller arbetat lite är ersättningen idag som mest 12 163 kr före skatt.

– Det var en besvikelse att socialförsäkringsministern tidigt i mötet meddelade att det under 2024 inte blir någon skattesänkning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, säger Niklas Mårtensson.

Funktionsrättsförbunden pressade statsråden också om urholkningen av statsbidragen till funktionsrättsförbunden och de kraftiga försämringarna för studieförbunden. En annan viktig fråga på mötet var att personer som får del av sjukförsäkringen idag inte vågar åta sig ideella uppdrag, vilket drabbar inte minst funktionsrättsrörelsen.

– Idag verkar beslutsfattare helt ha tappat bort insikten om att ideellt arbete och social gemenskap är en rehabiliterande och läkande kraft. Rädslan för att bli av med sin ersättning har gjort att människor inte vågar engagera sig ideellt i våra förbund. Förutom att detta riskerar att öka på ohälsan och den ofrivilliga ensamheten, begränsas människor i att utöva sina demokratiska rättigheter, säger Nicklas Mårtensson.

Skuggbudgeten från S: En moralisk fråga ta bort funkisskatt

I Socialdemokraternas budgetmotion avsätts 290 miljoner kronor för att ta bort funkisskatten.

– Det är mest en moralisk fråga att de som har funktionsnedsättning och inte kan arbeta ska behöva betala mer skatt än andra, sa Mikael Damberg på presskonferensen 5 oktober 2023.

Ungefär 250 000 svenskar med sjuk- och aktivitetsersättning berörs av funkisskatten.

”SD-regeringens ekonomiska politik kommer att öka splittringen och klyftorna mellan människor i vårt land. Särskilt allvarligt är det att man genom en rad skattepolitiska beslut i budgetpropositionen för 2024 befäster och utökar funkisskatten – skatteklyftan mellan dem som arbetar och dem som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar”, heter det i motionen.

”Det är en djupt orättfärdig skattepolitik. Nu föreslår vi att skatteklyftan helt ska slutas inom gällande skatteregler, genom en förstärkt skattereduktion för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning.”

LÄS ÄVEN:
Allt om sjukersättning och aktivitetsersättning

Anders Lago, FUB, förklarar funkisskatten

Klipp från HejaOlikas och ABH Utbildnings webbinarium om budgetpropositionen den 20 september 2023.

Drabbar de som inte kan arbeta

Riksförbundet FUB är mycket kritiskt, och påpekar att skatten på sjuk- och aktivitetsersättning redan är betydligt högre än för löner och pensioner. ”Personer med intellektuell funktionsnedsättning som inte kan arbeta får ännu mindre pengar kvar i plånboken”, säger FUB:s förbundsordförande Anders Lago.

Markus Petersson, som är ordförande för Inre Ringen inom FUB, säger att ”regeringen kan inte utesluta grupper med hänvisning till arbetslinjen utan att samtidigt satsa ordentligt på att personer som har sjuk- och aktivitetsersättning ska få ett arbete”.

Oppositionen motsätter sig funkisskatten. Lena Hallengren (S) skriver på X (tidigare: Twitter) att ”Funkisskatten är orättvis och orättfärdig. I förra årets budget föreslog vi att ta bort funkisskatten, nu ser det ut som att SD och regeringen istället höjer den.”

Den 3 oktober skriver Socialdemokraterna:

I tuffa tider måste samhället hålla ihop. Det är djupt orättfärdigt att SD-regeringen fortsätter utöka skatteklyftan mellan de som arbetar, och de som inte kan arbeta och uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. S föreslår därför att skatteklyftan helt ska tas bort.

Vad är funkisskatt?

Funkisskatten är ingen enskild skatt, utan ett populärt namn på den högre andel skatt som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning, jämfört med personer som har arbetsinkomst. Skatten uppstår när jobbskatteavdrag införs, utan att kompensera de som har sjuk- och aktivitetsersättning. Pensionärer (ålderspensionärer) får oftast en skattesänkning som motsvarar jobbskatteavdraget.

Funkisskatten har kommit och gått genom åren, till följd av olika politiska initiativ. År 2021 försökte den S-ledda regeringen avskaffa funkisskatten. Man lyckades delvis. Den gamla funkisskatten togs bort, men samtidigt drev oppositionen (M, KD och SD) igenom ett nytt jobbskatteavdrag, och därmed en ny funkisskatt, motsvarande cirka 1800 kronor per år från och med januari 2022.

I december 2022 beslutade riksdagen om funkisskatt från januari 2023, på förslag av M-KD-L-regeringen. Och i januari 2024 väntas funkisskatten höjas ytterligare på grund av det nya jobbskatteavdrag som regeringen föreslagit.

LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs ersättningar och bidrag 2024

Skattesänkning 2024 – men inte för sjuka

Det nya jobbskatteavdraget från januari 2024 kommer, av allt att döma, inte att omfatta de cirka 250 000 svenskar personer som lever på sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av att de inte kan arbeta.

Därmed ökar skatteklyftan (funkisskatten) mellan de som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning och de som har förvärvsinkomst. Andra inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag är sjukpenning, föräldrapenning, ersättning från arbetslöshetskassa, pension och egen arbetsskadelivränta. Ålderspensionärer har dock utlovats en egen skattesänkning som motsvarar jobbskatteavdraget.

Ulf Kristersson: Vi kommer att strama åt bidragen

Regeringen kan komma att ytterligare försämra den ekonomiska tryggheten för den som har sjuk- eller aktivitetsersättning, eller andra bidrag på grund av funktionsnedsättning.

– Det är ekonomiskt ohållbart att många bidrag räknas upp automatiskt med inflationen, medan löntagare får det sämre och sämre, sa statsminister Ulf Kristersson när han och finansminister Elisabeth Svantesson den 4 september presenterade förslaget om jobbskatteavdrag 2024.

– Vi kommer att strama åt bidragen. Det är inte ett hot, det är ett löfte, sa statsministern utan att peka ut några specifika bidrag. Han betonade flera gånger att ”det alltid måste löna sig att arbeta istället för att leva på bidrag”.

Ingen höjd brytpunkt 2024 för höginkomsttagare

Den 3 september hade finansministern avslöjat att regeringen kommer att ”pausa” den automatiska höjningen av brytpunkten (även kallad ”skiktgränsen”) för statlig inkomstskatt 2024. Det innebär att höginkomsttagare går miste om en skattesänkning motsvarande 12 miljarder kronor 2024.

Så mycket sänks skatten 2024 för löntagare och pensionärer

Miljarderna från den stoppade höjningen av brytpunkten använder regeringen till ett nytt jobbskatteavdrag. Detta beräknas kosta 11 miljarder kronor, en rejäl ökning jämfört med de 8 miljarder kronor som experter tidigare bedömt att jobbskatteavdraget skulle kosta.

• För ett hushåll med två vuxna som har ”lägstalöner” blir det 5600 kronor lägre skatt per år.
• För en familj med föräldrar som är polis respektive sjuksköterska blir skattesänkningen 14 000 kronor per år.
• Skattesänkningen blir lite större i procent för låginkomsttagare, men större i kronor för de som tjänar lite mer. Vid inkomster över 38 kronor per månad sker en utplaning.
• Även pensionärer får sänkt skatt 2024. Det förhöjda grundavdraget höjs på motsvarande sätt som jobbskatteavdraget. ”Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år”, skriver regeringen och SD i en debattartikel.

Hur mycket lägre blir skatten 2024 vid olika månadslöner?

Ser över systemet för höjd brytpunkt

Efter regeringspartiernas helomvändning i fråga om brytpunkten för statlig inkomstskatt sa Ulf Kristersson idag att ”man kan fråga sig om en löneindexerad brytpunkt för statlig inkomstskatten vore mer naturligt än ett inflationsbaserat [som idag], och den frågan kommer vi att jobba med”.

I år (2023) fick höginkomsttagarna en mycket kraftig skattesänkning genom att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjdes lika mycket som prisbasbeloppet (8,7 procent). Gränsen för statlig inkomstskatt höjdes alltså mer än dubbelt så mycket som löneökningarna.

– Den grundläggande orsaken till att vi har en uppräkning av brytpunkten är att inflationen inte automatiskt ska göra att fler betalar statlig inkomstskatt, men 2023 års höjning av brytpunkten täcker löneökningarna för både 2023 och 2024. Det kommer att vara färre som betalar statlig inkomstskatt 2024 än 2022, sa Ulf Kristersson.

Oklart om uppräkningar inför 2025

Vad händer då med uppräkningarna nästa gång – inför år 2025? Om det gavs inget besked, mer än att regeringen kommer att återkomma i frågan, och att utvecklingen åter kommer att påverkas av hur stort inflationstrycket är.

Bidragen som varje år höjs med inflationen

Vilka bidrag kan då beröras av regeringens kommande åtstramningar?

Bland de bidrag och ersättningar som automatiskt höjs i takt med inflationen (eller rättare sagt: i takt med prisbasbeloppet) finns följande som berör personer med funktionsnedsättningar och deras familjer:

• aktivitetsersättning
• merkostnadsersättning
• omvårdnadsbidrag
• sjukersättning
• sjukpenning (högsta nivån)

Läs ”Så mycket höjs ersättningar och bidrag” för en utförlig bild av hur bidrag och ersättningar påverkas av inflation och prisbasbelopp inför 2024.

Striden om funkisskatt har pågått länge

Riksdagens senaste beslut om funkisskatt togs den 13 december 2022 då riksdagen röstade igenom att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning ska betala högre skatt än löneanställda och pensionärer även 2023. Det handlar om upp till 1800 kronor per år. En kvarts miljon svenskar berörs.

Godkändes av riksdagen nästan utan debatt

Funkisskatten fick dock endast lite utrymme i riksdagsdebatten om statsbudgeten. Niklas Karlsson (S) tog upp frågan i slutet av debatten – fyra timmar och 40 minuter in i riksdagens videoinspelning. Regeringen svarade inte på kritiken.

Det gjorde däremot SD:s Per Söderlund. Han hävdade att ”det finns ingen funkisskatt”. Samtidigt sa han att SD skulle jobba vidare med frågan, och förespeglade att man kommer att försöka få bort skatten i nya budgetförhandlingar framöver: ”Det finns skillnader i skatt som behöver jämnas ut, och det vill vi återkomma till.”

– Det är konstigt att se funktionsnedsatta som ett problem. Det finns gott om funktionsnedsatta på arbetsmarknaden som har samma skatt som andra, och som har lägre skatt än den som är arbetslös, sa Per Söderlund.

Niklas Karlsson var inte nöjd med svaret:

– De som betalar funkisskatten blir säkert häpna när de hör av SD att det inte finns någon funkisskatt. Samtidigt säger SD att, om funkisskatten ändå finns, så ska vi ta bort den. Problemet är att funkisskatten inte införs nu, den infördes för ett år sedan [av SD, M och KD]. Om SD vill ta bort funkisskatten, varför gjorde man det inte förra året, när man valde att, tillsammans med de andra borgerliga partierna, återinföra den?

Varför finns funkisskatten?

Skatten uppstår när jobbskatteavdrag införs utan att personer med sjuk- och aktivitetsersättning kompenseras. Många uppfattar detta som en ren straffskatt på funktionsnedsättning. Det strider mot funktionshinderpolitikens grundläggande princip om att det inte ska kosta extra att leva med funktionsnedsättning.

Den politiska skiljelinjen är tydlig. Socialdemokraterna och den tidigare S-regeringen försökte avskaffa funkisskatten. Miljöpartiet och Vänsterpartiet slåss även nu för att avskaffa funkisskatten. Även SD har sagt sig vara motståndare till skatten, men har hittills inte gjort något för att avskaffa den.

Hur hög är funkisskatten?

Funkisskatten 2023 uppgår till upp till 1800 kronor per år i disponibel inkomst för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, enligt Socialdemokraternas budgetmotion.

För personer över 30 år med hel sjukersättning på lägsta nivå skulle disponibel inkomst kunna öka med 1441 kronor per år (vid genomsnittlig kommunalskatt) om funkisskatten tas bort.

S avsatte 290 miljoner kronor i sin budgetmotion för 2023 för att slopa den högre beskattningen för de 250 000 svenskar som har sjuk- eller aktivitetsersättning. (Ett blygsamt belopp, om man jämför med statsbudgetens höjning av gränsen för statlig inkomstskatt 2023, vilket ger höginkomsttagare skattesänkningar motsvarande 13 miljarder kronor, alltså ett belopp som är ungefär 45 gånger större.)

DHR: Funkisskatt ökar utanförskapet

– Funkisskatten ökar utanförskapet. Att människor som på grund av en funktionsnedsättning inte kan arbeta fullt ut ska betala mera i skatt, slår hårt mot de som redan har det ekonomiskt mycket svårt, säger Åsa Strahlemo, ordförande för DHR.

Hon påminner om att SCB i september 2022 släppte en analys som visade att människor med funktionsnedsättning har betydligt sämre privatekonomi än andra. 20 procent av personer med funktionsnedsättning har svårt eller mycket svårt att få hushållets ekonomi att gå ihop, enligt SCB. I den övriga befolkningen är andelen sju procent.

– Bland personer med funktionsnedsättning är det dubbelt så vanligt med låg ekonomisk standard. EU:s mått på låg ekonomisk standard är en disponibel inkomst under 19 920 kronor per månad. Personer som lever på sjukersättning på garantinivå har en inkomst långt under denna, säger Åsa Strahlemo.

– Eftersom vi vet att inkomsten för många människor med funktionsnedsättning är väldigt låg, kan det inte vara rimligt att just dessa inte får ta del av de skatteavdrag som de flesta övriga i samhället, säger Åsa Strahlemo.

FUB: Regeringen väljer att inte hjälpa utsatta

Riksförbundet FUB är en av funkisskattens hårdaste motståndare. I november 2022 kritiserade Anders Lago, ordförande för FUB, regeringen för funkisskatten. Han sa att stora prisökningar också drabbar personer som redan har små marginaler särskilt hårt:

– Trots det lämnar regeringen inga förslag på hur personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning ska klara av den ekonomiska krisen. Regeringen hade kunnat ta bort straffskatten på sjuk- och aktivitetsersättning, men valde att inte göra det, sa Anders Lago.

Han kritiserade också att höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen i januari 2022 för många försvann i avgifter för god man och förvaltare. Samtidigt införde regeringen skattesänkningar för personer som arbetar efter 65 års ålder. ”Det ökar ytterligare skillnaden i skatt mellan pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning”, sa Anders Lago.

Budget ifrågasätts även av Swedbanks privatekonom

Även Swedbanks privatekonom Arturo Arques var kritisk till statsbudgeten för 2023 vad gäller ekonomin för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

– Det här är en ganska mager budget ur ett privatekonomiskt perspektiv med få förslag till relativt få grupper. Jag är lite förvånad över att regeringen inte höjer bostadstillägget temporärt för pensionärer och för de som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning, sa Arturo Arques i en kommentar till budgetpropositionen.

Lena Hallengren: Det är SD:s fel

Under november 2022 var även Lena Hallengren, socialminister i den förra regeringen, mycket kritisk, främst mot Sverigedemokraterna.

– SD har valt att göra gemensam budget med högerpartierna, och har prioriterat personer som har högre inkomster, sa Lena Hallengren i en intervju med HejaOlika. SD påstod att det är viktigt att ta bort funkisskatten, men så är det inte när de själva lägger budget med högerpartierna. Funkisskatten blir kvar för en grupp som verkligen skulle behöva en högre disponibel inkomst, säger Lena Hallengren.

S-förslaget om slopad funkisskatt i budgetmotionen för 2023 var detsamma som S-regeringen förberedde redan våren 2022. Detta blev aktuellt sedan oppositionen hade kört över den S-ledda regeringens budget, och sänkt skatten för löntagare utan att samtidigt sänka skatten för de som har sjuk- och aktivitetsersättning.

Funktionsrättsrörelsen vill ha bort funkisskatten men efterlyser större satsningar för att motverka klyftorna och lyfta levnadsstandarden för utsatta grupper.

Personskadeförbundet RTP:s ordförande Marina Carlsson skrev i ett remissyttrande:

”Även om de förslagna skattelättnaderna leder till ökade disponibla inkomster för personer med aktivitets- eller sjukersättning vill vi betona att det rör sig om ytterst blygsamma höjningar på 0,6 procent i genomsnitt. Det betyder maximalt 1791 kronor mer per år – under förutsättning att någon uppbär högsta möjliga ersättningsnivån. Det förklarar sig självt att ökningen inte leder till en märkbar positiv förändring av levnadsstandarden.”

Funkisskatten – vad har hänt?

• 2017
  Riksdagen beslöt 2017 att sänka skatten något för personer med sjuk- och aktivitetsersättning från och med 1 januari 2018. Bakgrunden var att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning fått vare sig jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre. Skattelättnaden 2018 var dock ganska blygsam.
• 2021
  Hösten 2021 beslöt riksdagen att den kvarvarande funkisskatten ska tas bort genom en ny skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.
• 2022 (januari)
  Skattesänkningen från januari 2022 blev 9 136–9 605 kronor per år vid genomsnittlig kommunalskatt (32,27 procent) för personer med ersättning på hel garantinivå, enligt finansdepartementets beräkningar.
  För personer med högsta möjliga ersättningsnivå och genomsnittlig kommunalskatt (32,27 procent) blev skattesänkningen 17 784 kronor per år.
• Samtidigt drev M, KD och SD igenom ett nytt jobbskatteavdrag som endast gäller för de som har arbete eller ålderspension. Denna nya ”funkisskatt” motsvarar cirka 1800 kronor per år och infördes i januari 2022.
• 2023 (september)
  Regeringens förslag till statsbudget för 2024 innehåller ett nytt jobbskatteavdrag för arbetsinkomster. Regeringen föreslår att pensionärer kompenseras med en egen skattesänkning, men inte personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN: Riksdagen klubbade jättesatsningen idag. Men samtidigt skapade man en ny funkisskatt

Proteststorm 2021 mot fortsatt funkisskatt

Agerandet från M, KD och SD hösten 2021 ledde alltså till ”straffbeskattningen” av sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte även 2022. Detta orsakade en proteststorm från funktionsrättsrörelsen.

FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn:

– Vi är mycket kritiska till att människor med livslånga funktionsnedsättningar fortsatt ska betala mer i skatt. Det är orimligt och något vi aldrig kan acceptera. De allra flesta personer med intellektuella funktionsnedsättningar har inte möjlighet att välja ”arbetslinjen” just på grund av funktionsnedsättningen. Därför finns rätt till ersättning.

Funktionsrätt Sverige:s ordförande Elisabeth Wallenius stämde in i kritiken:

”Vi välkomnar att partierna lyssnat på oss genom att höja nivån i ersättningarna och ta bort den tidigare skatteklyftan. Men att nu M, KD och SD inför en ny funkisskatt visar på en uppfattning om att människor har olika värde. Det kan vi aldrig acceptera. Att inte kunna arbeta på grund av funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom och därför tvingas att leva i fattigdom är inget eget val. Den nya funkisskatten innebär ytterligare ett svek mot många personer med funktionsnedsättning.”

Klyftorna har ökat dramatiskt sedan 2006

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger långt efter övrig befolkning i ekonomisk standard och klyftorna har ökat under under de senaste 20 åren, allra mest dramatiskt sedan 2006.

Tidigare var ekonomisk standard ungefär densamma för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och övrig befolkning men sedan dess har det alltså växt fram stora skillnader.

De växande klyftorna beror på att ersättningarna inte har förändrats i takt med löneutvecklingen i samhället. Flera politiska beslut har också tagit sikte på att öka arbetsinkomsterna snabbare än stöden.

Den växande relativa fattigdomen är väl dokumenterad i Riksförbundet FUB:s årliga rapport ”Fångad i fattigdom” som första gången utkom år 2014. Här beskrivs i detalj hur personer med funktionsnedsättning ofta går back med flera tusen kronor varje månad.

En smärtgräns för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Flera rapporter har slagit larm om dramatiska försämringar för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Bland annat ”Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2017” som Myndigheten för delaktighet, MFD, släppte 2018.

I en – Vi har nått en smärtgräns. Många med omfattande funktionsnedsättningar får helt enkelt inte ekonomin att gå runt. De lever på så låg nivå att de kanske inte ens kan köpa ett busskort. Det är en väldigt allvarlig situation, sa MFD:s generaldirektör Malin Ekman Aldén.

Negativa konsekvenser av stramare bidragsregler

Vissa argument för stramare bidragsregler kan vara välgrundade, men det är viktigt att samtidigt överväga långsiktiga effekter, och bredare konsekvenser för hela samhället.

Här är några tänkbara baksidor med sådana åtstramningar:

1. Ökad fattigdom: En av de mest omedelbara konsekvenserna av stramare bidragsregler kan vara en ökning av fattigdomen. Om individer och familjer förlorar sitt ekonomiska stöd utan att ha alternativa inkomstkällor kan detta leda till ekonomisk utsatthet.
2. Hälsa och välbefinnande: Forskning har visat att ekonomisk osäkerhet kan ha direkta negativa effekter på mental och fysisk hälsa. Människor som lever i fattigdom löper större risk för sjukdomar, depression och andra hälsoproblem.
3. Ökad brottslighet: Ekonomisk utsatthet kan leda till ökade brottsnivåer, särskilt när det gäller småbrott som stölder. Detta kan i sin tur leda till högre kostnader för rättsväsendet och en känsla av osäkerhet i samhället.
4. Minskad social mobilitet: Genom att göra det svårare för individer att få tillgång till ekonomiskt stöd kan detta förhindra dem från att investera i sin egen utbildning eller utbildning för sina barn, vilket i längden kan minska chanserna för social mobilitet.
5. Ökade kostnader på lång sikt: Medan stramare bidragsregler kan leda till besparingar på kort sikt, kan de också leda till ökade kostnader på lång sikt. Exempelvis kan högre kostnader för sjukvård, socialtjänst och rättsväsende uppstå som en direkt konsekvens av fattigdom och social utsatthet.
6. Minskad social sammanhållning: Ett samhälle som har stora klyftor mellan rika och fattiga riskerar att uppleva minskad social sammanhållning. Detta kan i sin tur leda till ökad polarisering och spänningar mellan olika samhällsgrupper.
7. Förlorad mänsklig potential: Genom att inte ge människor de resurser de behöver för att övervinna ekonomiska utmaningar kan samhället förlora värdefull mänsklig potential. Talang och potential är inte begränsade till en viss inkomstgrupp, och genom att inte stödja alla medborgare riskerar man att missa bidrag från individer som annars kunde ha blomstrat.