Funktionsnedsättning försvårar sömnen – men här finns goda råd
Synskada kan leda till dygnsrytmförskjutning. Barn med synskada drabbas oftare av sömnproblem än andra barn. Hälften av de synskadade barnen har även andra funktionshinder som kan störa sömnrytmen.
Sömnproblem vid synskada
Att barn med synskada har svårare för att somna kan bero på att deras biologiska klocka inte fungerar ordentligt, barnen utvecklar något som kallas ”icke 24-timmars sömn/vakenhetsstörning”. Det innebär att barnets automatiska klocka vill förflytta insomnandet och upvaknandet en till två timmar framåt för varje ny dag som går.
Om detta fortgår blir barnet piggare för varje natt som går och tröttare för varje ny morgon.
VAD KAN MAN GÖRA?
Det är viktigt att ha ordentliga sovrutiner med fasta tidpunkter. Blir insomnandet ett problem kan man testa att väcka barnet en kvart tidigare varje morgon under några dagar. Sedan påbörjar man sänggåendet en kvart tidigare, och trappar ner med en kvart tidigare för varje kväll som går tills man når en bra läggningstid.
Om barnet har svåra sömnproblem kan man ge ett extra tillskott av sömnhormonet melatonin, för att hjälpa barnet ställa dygnsrytmen till rätta.
Utvecklingsstörning och autism försvårar vanliga sömnproblem
Hos barn med utvecklingsstörning och autism ser sömnproblemen ut som hos vanliga barn, men förekommer oftare och kan vara mycket svårare. Utvecklingsstörda barn kan ha hjärnskador som påverkar sömnregleringen, vilket bidrar till en oregelbunden rytm mellan sömn och vakenhet. I allmänhet kan man säga att barn med utvecklingsstörning sover mindre än andra barn.
Utvecklingsstörda barn kan också ha problem med ljud och yttre påverkningar. Vissa vaknar av minsta lilla ljud och andra har svårt att somna när täcke och kudde inte ligger på precis rätt sätt.
Barn med autism har andra sovproblem. De kan ha svårt att somna på kvällen och vaknar ofta tidigt på morgonen. Väcks barnet av något mitt i natten kan det ha stora svårigheter att somna om. De får svårt att komma till ro och detta kan störa nattsömnen för hela familjen.
VAD KAN MAN GÖRA?
Svåra sömnproblem går att minska, men det krävs mycket tid och tålamod. Ta hjälp av en kunnig psykolog och lös problemen tillsammans. Kom ihåg att det är viktigt att reda ut vilken sorts sömnproblem barnet har och orsaken till detta.
Epilepsikramper resulterar i sämre sömnkvalitet
Epilepsi finns i många olika varianter, men gemensamt för barn med epilepsi är att kramperna påverkar sömnkvaliteten. För ett barn med epilepsi och krampbenägenhet tar det ofta längre tid att somna och barnet befinner sig kortare tid än normalt i djupsömn och drömsömn under natten. Barnet befinner sig i stället den största delen av sovtiden i de ytliga sömnstadierna, som inte ger samma vila och återhämtning åt kroppen som de djupa sömnstadierna. Barn med epilepsi kan därför vara tröttare än andra barn dagtid, trots tillräckligt med sovtimmar.
Om barnet inte somnar i tid, kan sömnbristen öka risken för kramper. Sömnapnéer (se punkt 4 på föregående uppslag) kan också bidra till större kramprisk, då alltför lite syre tillförs blodet.
VAD KAN MAN GÖRA?
Det finns inget enkelt man som förälder kan göra hemma för att förbättra sömnen för barn med epilepsi. En bra sovmiljö och ett fast sovschema är bra, men det absolut viktigaste är att få en ordentlig utredning kring epilepsin och sedan rätt behandling för att minska kramperna.
Rörelsehinder påverkar muskelspänningen
Barn med rörelsehinder kan ofta ha antingen en onormalt hög muskelspänning (spasticitet) eller en onormalt låg muskelspänning (hypotonus). Det kan orsaka sömnproblem, då barnet antingen spänner sig och inte kan ligga stadigt (spasticitet) eller inte kan röra sig ordentligt. Varje sovande människa rör under natten på armar, ben och resten av kroppen. Ett barn som inte kan röra sig ordentligt kan heller inte sova obehindrat. Att kunna vända sig under sömnen är oerhört viktigt, då det påverkar lungfunktionen och blodcirkulationen. Dålig blodcirkulation kan leda till liggsår.
VAD KAN MAN GÖRA?
Det är viktigt att skapa en lugn och rofylld miljö för barnet, så att det inte känner sig stressat och spänner sig ännu mer. Varma bad och massage före sänggåendet kan vara ett sätt att lugna ner musklerna. Många barn med rörelsehinder behöver hjälp med att vända sig under natten och det finns ibland inget annat att göra. För att minska behovet av vändningar under natten kan en bra madrass vara viktig.
Andra sömnproblem i samband med funktionshinder
75 procent av barn med omfattande funktionshinder tros ha problem med sura uppstötningar (reflux, eller gastroesofagal reflux). Uppstötningarna bränner i halsen och kan leda till hosta och rosslighet. Andningssvårigheterna och smärtan leder till stress och svårigheter med sömnen. För att underlätta för ditt barn kan en delbar säng eller ett extra ryggstöd (kuddar räcker inte, eftersom de säckar ihop) vara bra att ha tillhands, så att huvudet kan höjas upp. 30 graders lutning krävs för att minska symtomen.
Förstoppning drabbar barn med neurologiska funktionshinder oftare. För att förhindra detta är det viktigt med regelbundna toalettvanor, tillräckliga mängder vätska och fibrer, massage och rörelseträning.
Vissa barn måste ha ortoser (stödskenor) för att stödja en stel och oelastisk muskel eller led (kontraktur). Detta uppstår då det bildats oelastisk bindväv eller ärrvävnad i en muskel. För att förebygga stelheten är det bra att töja och träna musklerna så mycket som möjligt. Om barnet ändå måste ha ortoser på natten är det viktigt att göra sängliggandet så skönt som möjligt. Att själv som förälder vara positiv till skenan är ett första viktigt steg, så att barnet lär sig acceptera skenan i sängen.
Ett annat problem kan uppstå då barnet har svårt att få i sig tillräckligt med näring och vätska under dagen. Då behövs näringsintag även under natten. I vissa fall behövs matning via magsond, ”knapp på magen”. Detta ska man helst försöka undvika, eftersom det kan störa nattsömnen, men att inte få tillräckligt med näring i sig stör nattsömnen i sig.
Andra omständigheter som kan störa nattsömnen är övervikt, astma, allergier, överaktivitet, ångest och depression.
Källa: RBU, www.rbu.se
