Funktionshinderrörelsen i en språklig djungel
DEBATTARTIKEL. Det är inte enkelt att hänga med när föreningar inom funktionshinderrörelsen byter namn eller när det bildas nya ord i det svenska språket. Funktionshinderrörelsen befinner sig i en språklig djungel. Orkar eller kan allmänheten förstå innebörden av alla nya ord? Och använder vi orden på rätt sätt?
Frågorna är många och det behövs en debatt om det egentligen är nödvändigt med fler nya ord. Kommer orden överhuvudtaget att användas i praktiken? Och vilka konsekvenser får den språkliga djungeln för funktionshinderrörelsen i Sverige?
Nu vill Handikappförbunden i Sverige börja använda ordet Funktionsrätt.
Organisationen betyder också namn till Funktionsrätt Sverige i maj 2017.
Fokus kommer att vara på rättigheter. Handikappförbunden ser främst olika vinster med att införa ett nyord i svenska språket samtidigt som man kommer att byta namn från Handikappförbunden till Funktionsrätt Sverige.
De vill förstärka empowerment och omsätta mänskliga rättigheter till praktisk handling.
Handikappförbunden vill också att de ska ha ett gemensamt tolkningsföreträde, gemensam identitet och därmed även en starkare värdegrund. Summan är att de eftersträvar att kunna bli en politisk aktör som är mycket starkare än idag.
En annan vinst är att det nya ordet kan användas på flera olika samhällsområden. Men frågan är om Handikappförbunden kommer att lyckas med detta. Bara ord löser knappast de stora problem och hinder som finns i samhället idag. Kanske handlar det om andra utmaningar?
Ett namnbyte är inget nytt eller unikt. Det har flera funktionshinderorganisationer gjort under senare år i Sverige. I våra grannländer till exempel i Norge heter till exempel den stora funktionshinderorganisationen Norges Handikapforbund medan den stora intressepolitiska paraplyorganisationen i Finland har namnet Invalidförbundet.
Men finns det hinder och faror med fler begrepp? Jag tror att det är viktigt att vi stannar upp och diskuterar begreppsutvecklingen.
Lika viktigt som att diskutera rättigheter är det att individens skyldigheter beaktas. Jag är inte alldeles säker på att allmänheten kommer att få helt avvägda och balanserade beskrivningar av ord i språket. Medierna rapporterar dagligen om levnadsförhållanden och olika situationer som uppstår för en människa med en funktionsnedsättning.
Sökningar i Mediaarkivet visar att ordet handikapp lever starkt i svenska språket
Vid sökningar i databasen MedieArkivet går det enkelt att utläsa att ordet handikapp lever starkt i svenska språket. Bara under år 2016 har medierna (dagspress) publicerat 2 556 artiklar med ordet handikapp. 3447 artiklar i dagspressen under året innehåller ordet funktionshinder medan funktionsnedsättning nämns 5 167 gånger.
Handikappförbunden definierar Funktionsrätt ”som rätten för en person med funktionsnedsättning till full delaktighet”. ”Funktionshinder” beskriver de som ”hinder som uppstår i miljön” och ”funktionsnedsättning” beskriver den individuella egenskapen.
Det blir mycket intressant att se hur mediernas rapportörer (journalister) kommer att rapportera om funktionshinder, funktionsnedsättning, funktionsvariationer, funkofobi, funktionsrätt och så vidare. I kommuner finns det ”Enheter för funktionsstöd” (Alingsås kommun) som handlägger ärenden enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). I Karlskrona heter det ”Funktionsstödsförvaltningen” och i Götene kommun ”Handikappavdelningen”. Slutligen finns det i Halmstads kommun ett ”kommunalt handikappråd”.
Detta är endast några exempel på hur orden används i olika sammanhang. Helt klart är att det finns en språklig djungel. Men en viktig fråga är ju hur både utveckling och användning av orden påverkar oss och vilka konsekvenser detta får.
JÖRGEN LUNDÄLV
Funktionshinderforskare och docent i socialt arbete, Göteborgs universitet