Efter 15 år av krympande statsbidrag – vilka partier vill höja?

Socialminister Lena Hallengren vill inte ge besked om de krympande statsbidragen till funktionsrättsrörelsen. 

– Vi håller på med budgetarbete nu, och får se var det slutar. Jag kan inte lova något, sa Lena Hallengren (S) i Funktionsrätt Sveriges ”partiledarsamtal” den 12 april 2022.

Vilka partier vill höja statsbidragen för funktionsrättsrörelsen?

Andra partier har varit tydligare. MP, C, V, L och SD har under mars och april tydligt tagit ställning för höjda statsbidrag.

Märta Stenevi (MP) sa så här: ”Vi är beredda att höja statsbidraget. Civilsamhället är en förutsättning för att människor ska kunna organisera sig och delta i det demokratiska arbetet. Funktionsrättsrörelsen måste finnas för att det viktiga demokratiska samtalet ska kunna föras, för att vi ska kunna fatta bra beslut och föra utvecklingen framåt i samhället.”

Anders W Jonsson (C): ”Vi menar att det borde vara för civilsamhället som det är för myndigheter, att statsbidraget uppräknas efter hur övriga kostnader i samhället ökar. Vi ser funktionsrättsrörelsen som en mycket viktig del för arbetet att komma vidare i utvecklingen.”

Nooshi Dadgostar (V), Bengt Eliasson (L) och Jimmie Åkesson (SD) svarade också ”ja” på frågan om höjda statsbidrag.

Elisabeth Svantesson (M) var mer svävande, men sa att ”vi är absolut beredda att se över nivåerna på statsbidragen”. Svävande var även Jakob Forssmed (KD) som sa att han ”inte är främmande för att se över statsbidragen”.

Lena Hallengren
Inga löften än så länge från socialminister Lena Hallengren.

Tre procent på 15 år

Missnöjet har under lång tid växt över statens inställning till funktionsrättsrörelsens ekonomiska resurser. Medan löner och många andra kostnader ökat med cirka 50 procent de senaste 15 åren har statsbidraget bara höjts med tre procent.

– Det känns riktigt stötande att de tar oss för givna. Våra förbund gör så mycket av samhällets jobb. Nu måste vi visa att detta verkligen inte är acceptabelt, sa Nicklas Mårtensson, generalsekreterare för Funktionsrätt Sverige, i en intervju med HejaOlika i februari 2022.

Funktionsrätt Sverige representerar 49 olika förbund.

– Vi är inne i en nedåtgående spiral. Med mindre resurser genomförs färre aktiviteter vilket medlemmarna ser och blir då inte lika benägna att förnya sina medlemskap. Det sker en gradvis försämring, man tvingas minska ambitionerna. Varje år ser vi uppsägningar av den anledningen, säger Nicklas Mårtensson.

Nicklas Mårtensson.
– Vi är inne i en nedåtgående spiral. Med mindre resurser genomförs färre aktiviteter. Man tvingas minska ambitionerna. Varje år ser vi uppsägningar av den anledningen, säger Nicklas Mårtensson, generalsekreterare för Funktionsrätt Sverige.

Svårigheter tornar upp sig

Utvecklingen har varit extra tydlig under pandemin. Funktionsrättsföreningar har tveklöst tagit ett extra stort ansvar, till exempel genom att sprida information på ett tillgängligt sätt och nå ut till bortglömda grupper.

Men samtidigt har svårigheter tornat upp sig. För många funktionsrättsverksamheter har det varit extra svårt att ställa om till digitala verksamheter. Det har lett till minskat medlemsantal och därmed minskade intäkter.

Staten har inte lyssnat på funktionsrättsrörelsens rop på hjälp med resurser för att upprätthålla viktiga verksamheter.

– Medan många andra områden har fått höjningar och extra resurser under pandemin har funktionsrättsförbunden blivit helt utan, säger Nicklas Mårtensson.

Funktionsrättsförbund räddade krisinformationen

Pandemin har tydligt visat att funktionsrättsförbunden behövs för samhället.

– Det var stora grupper som aldrig nåddes av myndigheternas krisinformation men många av dem kunde nås via förbundens nätverk och lokala föreningar. Vi bidrog även till att presskonferenser och annan krisinformation blev mer tillgänglig, säger Nicklas Mårtensson.

Försämringar under 15 års tid

Sedan cirka 15 år har funktionsrättsrörelsen årligen fått försämrade resurser. Endast en gång har statsbidraget till funktionsrättsförbunden höjts. Det var för sju år sedan, och höjningen blev då drygt tre procent.

– Vi har stadigt fått försämrade förutsättningar att utföra organisationernas uppdrag och det som statsbidraget syftar till. Nämligen att jobba för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning, säger Nicklas Mårtensson.

Hur känns det att alltid jobba i motvind?
– Det känns verkligen inte bra. Förbunden tvingas spara på allt som går, och till slut på sådant som inte går. Många har minskat kostymen stadigt i mer än tio års tid.

– För många medarbetare blir det att man personligen kompenserar, genom att jobba ännu mer på ideell basis då resurser saknas. Det här är inte som att jobba på fabrik, utan många vill och drivs av att jobba med idédriven och värdebaserad verksamhet.

Tvingas lägga ned rådgivning

En av de allvarligaste konsekvenserna är att många förbund har dragit ned på rådgivning som kan vara livsviktig för enskilda medlemmar.

– Det har varit absolut nödvändigt att skära ned på exempelvis enskild medlemsrådgivning, juridiskt stöd och den intressepolitiska verksamheten.

Det faktum att förbunden ofta inte längre har råd med egna jurister har lett till att Funktionsrätt Sverige dragit igång en ny funktionsrättsbyrå som ska jobba med liknande rådgivning. Byrån har beviljats finansiering av Allmänna arvsfonden i tre år.

Kommer byrån att kunna överleva när de tre åren har gått?
– Ja, det måste den. Funktionsrättsbyrån har varit mycket efterlängtad av funktionsrättsrörelsen. Ambitionen är att kunna leva vidare med stöd av olika samarbetspartners, insamling och med olika former av medlemskap för funktionsrättsförbund, andra organisationer och enskilda personer.

Allt fler förbund får dela på samma pengar

Att statsbidraget har legat stilla i så många år har inneburit enorma resursminskningar för förbunden. Under tiden som statsbidraget bara höjts med 3 procent så har kostnader för löner, hyra, el med mera ökat med cirka 50 procent, enligt Nicklas Mårtenssons bedömning.

– Utöver detta har det blivit allt fler organisationer som ska dela på samma statsbidrag. År 2007 var det 54 organisationer som beviljades statsbidrag, 2021 var det 63. Ett anslag på 188 miljoner per år och som bara höjts med tre procent ska delas på 17 procent fler organisationer.

Leder till sämre funktionshinderpolitik

Statsbidraget syfte är att stödja handikapporganisationernas arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

Hade svensk funktionshinderpolitik sett annorlunda ut om ni inte drabbats av dessa besparingar?
– Absolut! Visionen är ett samhälle för alla där funktionsrättsorganisationerna pekar på vilka rättigheter som inte tillgodoses i samhället. Förutsättningarna för att rikta lampan på samhällets brister, och på så vis förbättra det, är betydligt sämre idag jämfört med om inte dessa besparingar hade skett. Samhällsutvecklingen på en rad områden har stannat upp, eller åtminstone gått långsammare.

– Regeringen, oberoende av vilken färg den har efter valet, måste visa politiska ambitioner och höja statsbidraget till funktionsrättsrörelsen, och årligen räkna upp det med ett prisbasbelopp som motsvarar prisökningarna i samhället.

Kalla handen från regeringen

Hittills har politikerna inte visat något intresse för att höja – eller återställa – statsbidragen.

– När socialminister Lena Hallengren medverkade på Funktionsrätt Sveriges kongress i maj 2021 sa hon att detta inte är något som prioriteras i dagsläget. Detta gör mig väldigt förvånad, det är så lite pengar det handlar om för staten men som skulle göra så stor skillnad för funktionsrättsrörelsen och därmed samhället.

– Förbunden gör så mycket av samhällets jobb, bland annat genom kartläggningar och enkäter som lyfter fram det som inte fungerar i skolan, LSS, arbetsmarknad och på andra områden där samhället inte har uppfyllt sina åtaganden.

Överlever med kortsiktiga projekt

Vilka möjligheter har ni att få andra intäkter?
– Utöver statsbidrag så är medlemsavgifter ofta den största inkomstkällan. Därutöver har funktionsrättsrörelsen blivit allt mer beroende av projektfinansiering. Projektmedel innebär att allt större del av arbetet blir administrativt och tidsödande exempelvis för ansökningar. Dessutom är projekt alltid tidsbegränsade och ofta kortsiktiga.

Funktionsrätt Sveriges skrivelse

I februari 2022 begärde Funktionsrätt Sverige ett möte med socialminister Lena Hallengren, för att diskutera statsbidragen. Läs hela skrivelsen här.

En kommentar

  1. Skäms staten!
    Vad är det för politik ni för? ”Alla ska med och ingen ska lämnas utanför.”
    Men utanförskapet växer. Pandemin har skakat om oss alla. Inom många verksamheter har staten skjutit in pengar och höjda bidrag. Funktionsrättsrörelsen blev utan. Fast man vädjade om hjälp för att upprätthålla viktiga verksamheter.
    Staten har inte lyssnat. Staten fryser ut medvetet viktiga samhällsfunktioner.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.