Fyra utmaningar för privatvården

Kommuner och landsting måste bli mycket tuffare i sin granskning av hur privata företag sköter den beställda vården, anser Anna-Stina Nordmark-Nilsson, vd för organisationen Företagarna. Det räcker inte med de skall-krav som ingår i upphandlingen och som fastställer vad som ska göras och med vilken kvalitet.

– Om leverantören inte uppfyller de krav som ingick i upphandlingen ska man inte heller ha full ersättning. Att inte uppfylla kraven måste kosta mer, mycket mer, än idag.
– Hälso- och sjukvården har inte varit tillräckligt professionell som beställare  samtidigt som det har kommit många nya leverantörer. Det är förståeligt att det tar viss tid innan man förstår varandra, men vården måste snabbt lära sig av andra branscher. Man måste våga ställa krav, våga göra medicinska revisioner och använda resultaten av granskningarna och våga hålla inne betalningar om leverantören inte klarar att utföra det som man har bestämt.
Enligt Anna-Stina Nordmark-Nilssons uppfattning är det ofta fritt fram att vara frikostig med löftena i anbuden utan att bekymra sig om hur de ska uppfyllas.
– Det blir egalt för leveratören om man ska uppfylla skall-kraven i upphandlingen eller inte. Landstingen har börjat dra ned på ersättningen till företag som inte klarar det man har lovat, men det är fortfarande så lite pengar som man tar bort, ett par, tre procent, att det inte alls står i relation till hur viktigt det är att man uppfyller kraven. Det måste bli mycker mer kännbart för leverantören.

Hon menar att det är en självklarhet att alla vårdföretag har en grundläggande värdegrund som sätter patienten i centrum. Vanvård och andra missförhållanden är snarare ett uttryck för bristande uppföljning från beställarens sida.
– Beställaren måste säkerställa att leverantörerna arbetar med etiska värdegrunder. Jag skräms av att vården fortfarande inte är kompetent beställare och inte följer upp systematiskt. Man måste börja tänka affärer och följa upp på ekonomiska grunder. Om leverantören inte klarar av sina åtaganden måste det följa med till nästa affär, men idag finns ingen modell där man tar hänsyn till hur leverantören skött tidigare jobb. Landstingen är alldeles för tama.

Ett par landsting som försökt tuffa till sig är Jönköping och Stockholm.
Christina Torstensson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholm, medger att slarviga leverantörer har sluppit billigt undan. Landstinget har inte haft några avtalsklausuler som gjort det möjligt att innehålla betalningar. Men nu blir det ändring. Stockholms läns landsting ska börja utdöma viten på fem procent av ordersumman för leverantörer som inte lever upp till sina åtaganden.
– Fortfarande är det väldigt bristfälligt från många leverantörer bland annat när det gäller kravet på information, säger Christina Torstensson som hoppas att fem-procentiga viten ska få effekt.
– Om det inte är tillräckligt får vi ompröva nivån.

Med införandet av det nya vårdvalet inom Stocholms landsting – då invånarna själva väljer fritt bland privata och offentliga husläkare och andra vårdinrättningar – blir det nya tag ifråga om upphandling och uppföljning. Istället för att beställa tjänster enligt lagen om offentlig upphandling görs en auktorisation. För alla företag som deltar väntar granskning av ett antal nyckeltal som ska följas upp månadsvis och kvartalsvis. En del av nyckeltalen blir publika, andra inte.
– De som påstår att vi har dålig uppföljning har inte hängt med i vår utveckling. Med Vårdval Stockholm har vi tänkt nytt och skärpt upp. Om vi har ett målvärde på 90 för ett uppdrag och leverantören bara kommer upp i 75 utkrävs vite och om det blir 95 ges en bonus, säger Christina Torstensson.

Nyckeltalen finns nu för en mängd områden, om än inte alla.
– Vi arbetar oss systematiskt igenom alla områden. Under januari läggs de första publika nyckeltalen på husläkare ut på Vårdguiden, säger Torstensson.
Det återstår att se vilken hjälp dessa nyckeltal ger eftersom de är begränsade till bemötande, delaktighet och information. Medicinska nyckeltal, som visar vårdens verkliga resultat, dröjer.
– När sjukhusen kommer igång med nyckeltal, troligen i slutet av 2008, kommer även medicinska nyckeltal och en ny rankningsmodell, säger Christina Tor­stensson som lite förvånande beskriver stockholmarnas intresse för nyckeltal som ganska begränsat.
– När vi frågar invånarna vad de vill ha så handlar det inte om omdömen på läkarnivå utan om tillgänglighet, bemötande och information. När de har vant sig vid detta kanske deras ambition och önskemål höjs.

Priset betyder för mycket – men nu ­kommer kvaliteten mer i fokus
Priset styr när landsting och kommuner köper vård och omsorg.
– Risken är stor att man tappar bort kvalitetsparametrarna. Det som ser ut som ett lågt pris kan bli väldigt högt i det långa perspektivet på grund av incidenter och olyckor,  säger Göran Fredriksson, vd för Frösunda.
I teorin borde inte lågpriskonkurrens behöva innebära sämre kvalitet. De flesta upphandlingar är pepprade med mängder av ”skall-krav” som leverantören måste uppfylla för att kunna slåss om uppdraget. Först när alla skall-krav är uppfyllda blir priset avgörande.

Men kritiken har varit hård och i en kommande upphandling gör Stockholm tvärtom i en så kallad kvalitetsupphandling: börjar med att fastställa priset och låter leverantörerna tävla om att erbjuda bästa möjliga kvalitet.
– Det blir en svårare upphandling, men vi har det som politiskt uppdrag. Även Vårdval Stockholm är indirekt en kvalitetsupphandling, där vi först fastställt pris och minimikrav på kvaliteten varefter leverantörerna själva får göra vad de kan för att öka tillgänglighet, patientsäkerhet eller vad de nu vill göra för att locka patienter, säger Christina Torstensson.

Många leverantörer anser att priset hittills haft en alltför tung roll i upphandlingarna, samtidigt som uppföljningen av kvaliteten varit skral.
– Det är ett problem att upphandlingen ofta handlar mer om vad man skriver i anbudet än vad man gör i verkligheten. Det finns en rädsla för att få kritik och då blir det enklast att ha priset som mätparameter. Enligt lagen ska upphandlaren välja den offert som är mest förmånlig utifrån både pris och kvalitet, men kvalitet är svårare att bedöma, säger Göran Fredriksson, Frösunda.
Han är en av de många företagare som välkomnar kvalitetsupphandlingar där priset fastställs i förväg.
– Vi ser att vissa kommuner som Täby, Nacka och Solna har blivit mycket duktigare och vågar vara mer kvalitetsorienterade, säger Göran Fredriksson. 

Mångfalden hotas av utländskt rikskapital
Mångfald är ett av de populäraste orden när man pratar om framtidens vård och omsorg. Hittills har det varit ”mycket snack och lite verkstad”. Även om antalet vårdbolag ökar snabbt är det några få jättar, ofta med utländskt riskkapital som ägare, som kapar åt sig det mesta av tillväxten. Mindre företag och ideella organisationer hämmas av mer eller mindre synliga barriärer.
– Upphandlingarna snedvrider systematiskt konkurrensen till storföretagens fördel, menar Lars Pettersson, kanslichef för Famna som representerar icke-vinstdrivande organisationer och företag inom vårdområdet.

Mindre företag drar ofta det kortaste strået i konkurrensen med jättarna som vid behov kan pressa ned priserna för att vinna en viktig upphandling.
– För småföretag kan sådan konkurrens innebära att du måste lägga ned hela verksamheten, medan stora koncerner kan ta igen en dålig affär någon annanstans. Just nu ser utvecklingen ut att gå åt fel håll, trots att vare sig den nya eller gamla regeringen har önskat att några få stora koncerner ska dominera. Nu måste vi ha en politik som skapar mer likvärdiga förhållanden, säger Lars Pettersson som hoppas att statliga utredaren Peter Öhrns uppdrag att lägga fram förslag som stimulerar ideella organisationer ska ge resultat.

På Lars Petterssons önskelista finns att lagen om offentlig upphandling ersätts med en ny valfrihetsmodell och att både kommuner och landsting planerar för verklig mångfald. Han hoppas också att regeringen ska satsa pengar på att utveckla de ideella företagsformerna. För Famnas egen del väntar ett aktivt år. Under 2008 kommer organisationen med medlemmar som Röda Korset, Bräcke Diakoni, Ersta Diakoni, Stora Sköndal och Stockholms stadsmission att bli betydligt mer utåtriktat i arbetet med att  lyfta fram ideella verksamheter som vårdgivare.

Inom Stockholms landsting hoppas Christina Torstensson att småföretagen och alternativa verksamhetsformer som kooperativ ska få en bättre chans med hjälp av Vårdval Stockholms nya system för auktorisation.
– Det är svårt för mindre företag att lämna in offerter i konkurrens med Carema, Praktikertjänst och de andra storföretagen, men med en auktorisationen blir det mycket enklare. Det kommer att gynna små och medelstora företag, anser Torstensson.
Vårdval Stockholm har hittills utfärdat auktorisationer inom bland annat husläkare/vårdcentraler, mödravårdscentraler, barnavårdscentraler och logopedi (för tal- och språksvårigheter).