Ge aldrig upp din kamp för att få rätt stöd

Marie Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson

Marie Nilsson. Foto: Linnea Bengtsson.

Vi ser att problemen ökar för unga personer med funktionsvariationer, ofta i kontakten med Försäkringskassan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

Förbered dig noga. Begär omprövning. Ta hjälp av experter. Råden i denna artikel ges av Marie Nilsson, personskaderådgivare på Aj Personskador.

Jag möter personer som drabbats av svårigheter efter olika händelser som bland annat medfört funktionsnedsättningar, sjukskrivningar och en försämrad ekonomi. Det klienterna vittnar om är att det inte enbart är ett trauma de råkat ut för utan även en långdragen process med att försöka få hjälp inom vården för att om möjligt kunna återgå i arbete eller skola. Inte enbart vårdkontakterna är problematiska utan också kontakten med myndigheter, framförallt Försäkringskassan.

Försäkringskassan

När det gäller socialförsäkringen och Försäkringskassan ser vi nu också att problematiken ökar för unga personer med olika funktionsvariationer, som kanske under flera års tid erhållit aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Efter avslutade gymnasiestudier dras aktivitetsersättningen in för många och de ska anmäla sig till Arbetsförmedlingen och söka arbete på den öppna arbetsmarknaden. I andra fall kan det vara att aktivitetsersättning har utbetalts under flera år men när den vid 30 års ålder ska övergå i en varaktig sjukersättning så ifrågasätts ansökan och de stöter plötsligt på problem. De har då levt på aktivitetsersättning mellan 19 och 30 års ålder, kanske på grund av medfödda allvarliga funktionsnedsättningar. I båda fallen har inget hänt i hälsotillståndet men efter flera år med aktivitetsersättning anser nu handläggare på Försäkringskassan att medfödda svårigheter är som bortblåsta och personen i fråga ska ut på den öppna eller skyddade arbetsmarknaden och nekas därför fortsatt aktivitetsersättning eller sjukersättning.

De hänvisas till Arbetsförmedlingen, många med kognitiv funktionsnedsättning, som har svårt att ens förstå och komma ihåg att de ska till Arbetsförmedlingen för att skriva in sig som arbetssökande. Nu ökar säkerligen svårigheterna när Arbetsförmedlingen stänger kontor. Vem hjälper dem med att skriva in sig och att söka ett arbete? Knappast en assistent utan troligare en förälder sedan LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) mer eller mindre har havererat.

Vikten av ett bra läkarintyg

Ofta begär handläggaren på Försäkringskassan att patientansvarig läkare ska besvara frågor och komplettera tidigare intyg. Om läkaren inte anser att det behövs något ytterligare påminner Försäkringskassan en gång och sedan beslutar de på ett ofullständigt medicinskt underlag. Följden kan då bli att Försäkringskassan avslår ansökan om aktivitetsersättning eller sjukersättning. Vår erfarenhet vad gäller läkarintyg är att det är de klienter som kan kommunicera med sin läkare, lämna synpunkter och kanske till och med utforma sina egna intyg som lyckas bäst i sina ärenden hos Försäkringskassan. Men det ska inte vara patientens uppgift att utforma sitt eget läkarintyg och det är dessutom omöjligt för den med en nedsatt kognitiv förmåga.

Ett känsligt problem är att man vid läkarbesöket måste ta upp alla de svårigheter som personen i fråga har, för att få ett intyg som berättigar till ersättning från socialförsäkringen. Det kan bli bekymmersamt eftersom man ju vill se alla bra förmågor och funktioner som en person har. Handläggaren på Försäkringskassan utgår från vad som står i intyget, det är därför mycket viktigt att vara väl förberedd inför läkarbesöket. Begär att få läsa intyget och att ha möjlighet att få justera om något blivit fel, innan det skickas in till Försäkringskassan.

Kommunerna

Vilket ansvar tar kommunerna? Vad gör din kommun? Efter avslutade gymnasiestudier, hur ser möjligheterna ut för eleverna som tagit examen från gymnasiesärskolan? De ungdomar som beviljas aktivitetsersättning från Försäkringskassan ska erbjudas sysselsättning av kommunen men hur ser det ut ute i kommunerna? Vad vi har förstått så är det ofta svårt att få en meningsfull sysselsättning. Återigen så faller mycket arbete på föräldrarna med att föra sitt barns talan. Ett stort problem är att hitta individuella lösningar, det går inte att få ungdomarna att passa in i en och samma mall. Frågan är om kommunerna har förstått det.

Hur kommer vi framåt?

Hur ska vi gå tillväga för att påverka nuvarande socialförsäkringssystem? Det är något för förbund och organisationer att ta upp till exempel under politikerveckan i Almedalen. Vi på Aj Personskador har tyvärr inga färdiga lösningar men ser gärna att det blir en debatt så att problemen uppmärksammas och att alla som har möjlighet påverkar beslutsfattarna.

Tips i det enskilda ärendet:

1. Var väl förberedd inför ditt läkarbesök, gör en lista över dina besvär och hur de påverkar dig. Listan kan du lämna till läkaren. Det är alltid lätt att glömma något vid mötet.

2. Vid avslag från Försäkringskassan – begär omprövning, ta hjälp av din läkare för kompletterande intyg. Kontrollera vilken tid du har på dig att återkomma till Försäkringskassan.

3. Vid nytt avslag från Försäkringskassan – gå vidare med begäran om prövning i Förvaltningsrätten, ta fortsatt hjälp av läkare för komplettering. Känner du att du behöver ytterligare hjälp – kontakta juridiskt kunnig person. Viktigt att du kontrollerar vilket datum du har att passa vid överklagan.

4. Ge inte upp!

Marie Nilsson
Personskaderådgivare på Aj Personskador
Under de senaste 12 åren har Marie arbetat med försäkringsfrågor på ombudssidan i personskadeärenden.

 


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Egen assisans