Hur ska god man och förvaltare ge bättre stöd?
Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ett mycket mer kunnigt och modernt stöd än dagens system för god man och förvaltare.
Det anser Riksförbundet FUB som 31 mars 2021 släppte rapporten ”Kunnig, engagerad och tillgänglig – om rollen som ställföreträdare för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning”.
LÄS ÄVEN:
God mans viktigaste uppdrag glöms nästan alltid bort
Hur vill FUB förbättra systemet med god man och förvaltare?
Utifrån rapporten har FUB följande förslag för framtidens system för ställföreträdarskap (god man och förvaltare):
1. Samma stöd oavsett var man bor. En nationell myndighet får ansvaret.
2. Tydligare krav på ställföreträdare och överförmyndare.
3. Obligatorisk utbildning för alla ställföreträdare.
4. Höjd kompetens hos överförmyndare.
5. Samarbete med organisationer som FUB.
”Föråldrat system som borde göras om helt”
– Systemet med ställföreträdare är föråldrat och borde göras om helt. Det handlar om människosyn, säger Torbjörn Odlöw, jurist och forskare som tagit fram rapporten.
FUB:s förslag är också mycket mer genomgripande än de som presenterats av regeringens utredare.
FUB kräver mer kunskap
Förbundet betonar starkt att ett bra stöd från god man eller förvaltare förutsätter att personen har god kunskap om intellektuell funktionsnedsättning. Ännu viktigare är att huvudmannens vilja och behov prioriteras.
Goda kunskaper om LSS, socialförsäkringsrätt, Funktionsrättskonventionen och diskrimineringslagstiftning är också avgörande.
God man kan vara ett hinder
– En god man kan vara ett stöd i självbestämmande men också ett hinder. Systemet måste anpassas till det moderna samhällets utmaningar och de funktionshinderspolitiska målen, säger Christina Heilborn, FUB:s förbundssekreterare.
Lättläst om god man
Riksförbundet FUB har tagit fram lättlästa skrifter, dels om ”Att ha god man eller förvaltare”, dels om rapporten ”Kunnig, engagerad och tillgänglig”.
Mer information om god man finns på denna webbsida hos FUB.
Läs även om god man i LSS-skolan: ”Kommunens särskild ansvar för LSS”.
Vad föreslår den statliga utredningen om gode män och förvaltare?
Den 5 maj 2021 presenterade regeringens särskilde utredaren Kathrin Flossing regeringens egen utredning av ställföreträdarskap, (Gode män och förvaltare – en översyn, SOU 2021:36).
Utredningen har inte sett över systemet som helhet, utan fokuserar på vissa områden med problem.
”Det övergripande syftet med utredningens förslag är att åstadkomma förbättringar för de personer som har behov av en god man eller förvaltare”, skriver utredaren.
De viktigaste förslagen sammanfattas så här av utredaren:
1. bättre stöd till och stärkt ställning för huvudmännen,
2. bättre möjligheter att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare,
3. bättre förutsättningar för ställföreträdare att utföra sina uppdrag på ett bra sätt,
4. högre kvalitet i ställföreträdarnas och överförmyndarnas verksamhet,
5. bättre styrning och tillsyn över landets ställföreträdare och överförmyndarverksamheter,
6. effektivare beslutsfattande i ärenden om godmanskap och
7. ökade förutsättningar för att över tid behålla det ideella inslaget i ställföreträdarsystemet.
Utredningen gick ut på remiss 31 maj 2021, och här finns nu remissvaren.
Vad anser FUB om statliga utredningen om gode män?
Riksförbundet FUB kritiserar att utredningen fått ett alltför begränsat uppdrag. I remissvaret skriver FUB att ställföreträdarskap behöver ses över i sin helhet.
”Den aktuella lagstiftningen är omodern och saknar ett rättighetsperspektiv i enlighet med Sveriges funktionshinderspolitiska mål och Funktionsrättskonventionen. FUB anser att en helt ny, rättighetsbaserad lagstiftning hade gjort det tydligt för alla aktörer att synsättet har förändrats sen den tid då vi fortfarande hade omyndighetsförklaring i Sverige.
Riksförbundet FUB deltog med en representant i utredningens referensgrupp. Riksförbundet FUB ifrågasätter att inga representanter för huvudmännen fanns representerade i utredningens expertgrupp. Det förekom heller inga gemensamma möten mellan referensgruppen och expertgruppen.
Riksförbundet FUB påpekade tidigt till både utredningen och departementet att det är viktigt att utredningens förslag bearbetas till en lättläst version. Detta gjordes till exempel i LSS-utredningen och det nyligen publicerade betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans. Trots påpekanden finns det inte någon lättläst sammanfattande i nuvarande utredning. Att inte göra det möjligt för fler att ta del av utredningens förslag förstärker den förlegade synen på personer med funktionsnedsättning som präglar den ålderdomliga lagstiftningen kring ställföreträdarskap och utgör ett hinder för delaktighet.”
I remissvaret efterlyser FUB krav på att huvudmannens önskemål om vem som ska vara ställföreträdare följs i största möjliga mån. ”I dag förekommer det att kommuner hindrar huvudmän från att välja att anlita sina anhöriga som ställföreträdare. Riksförbundet FUB anser att anhöriga ska bedömas på samma sätt som andra ställföreträdare och att huvudmannens vilja ska respekteras i så stor utsträckning som möjligt”, skriver FUB.
FUB efterlyser också stärkt rätt till egenvald kommunikation. Det finns i dag inget krav på myndigheter och ställföreträdare att använda AKK, altenativ kompletterande kommunikation, ett krav som finns i andra länder.
FUB skriver vidare att om en ställföreträdare inte klarar av att själv kommunicera med sin huvudman på grund av grad av funktionsnedsättning (när utbildning av ställföreträdaren inte är tillräckligt) måste det finns ett väldokumenterat gott samarbete med anhöriga och personal som kan uttolka huvudmannens viljeyttringar.
FUB anser också att det måste krävas särskilda skäl för att ha särskild postadress till ställföreträdaren. FUB betonar att särskild postadress innebär en inskränkning i huvudmannens insyn i sina egna angelägenheter.
