Hur ska god man och förvaltare ge bättre stöd?

Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ett mycket mer kunnigt och modernt stöd än dagens system för god man och förvaltare.

Det anser Riksförbundet FUB som 31 mars 2021 släppte rapporten ”Kunnig, engagerad och tillgänglig – om rollen som ställföreträdare för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning”.

LÄS ÄVEN:
God mans viktigaste uppdrag glöms nästan alltid bort

 Hur vill FUB förbättra systemet med god man och förvaltare?

Utifrån rapporten har FUB följande förslag för framtidens system för ställföreträdarskap (god man och förvaltare):

1. Samma stöd oavsett var man bor. En nationell myndighet får ansvaret.
2. Tydligare krav på ställföreträdare och överförmyndare.
3. Obligatorisk utbildning för alla ställföreträdare.
4. Höjd kompetens hos överförmyndare.
5. Samarbete med organisationer som FUB.

”Föråldrat system som borde göras om helt”

– Systemet med ställföreträdare är föråldrat och borde göras om helt. Det handlar om människosyn, säger Torbjörn Odlöw, jurist och forskare som tagit fram rapporten.

Under april 2021 kommer särskilde utredaren Kathrin Flossing att presentera regeringens egen utredning av ställföreträdarskap, (Gode män och förvaltare – en översyn, SOU 2021:36) men FUB lägger alltså redan nu fram en rad förslag om förändringar.

FUB:s förslag är också mycket mer genomgripande än de som väntas från regeringens utredare.

FUB kräver mer kunskap

Förbundet betonar starkt att ett bra stöd från god man eller förvaltare förutsätter att personen har god kunskap om intellektuell funktionsnedsättning. Ännu viktigare är att huvudmannens vilja och behov prioriteras.

Goda kunskaper om LSS, socialförsäkringsrätt, Funktionsrättskonventionen och diskrimineringslagstiftning är också avgörande.

God man kan vara ett hinder

– En god man kan vara ett stöd i självbestämmande men också ett hinder. Systemet måste anpassas till det moderna samhällets utmaningar och de funktionshinderspolitiska målen, säger Christina Heilborn, FUB:s förbundssekreterare.

Läs även om god man i LSS-skolan 2021: ”Kommunens särskild ansvar för LSS”.

Vad föreslår den statliga utredningen om gode män och förvaltare?

Utredningen Gode män och förvaltare – en översyn, SOU 2021:36 presenterades 5 maj 2021.

Utredningen har inte sett över systemet som helhet, utan fokuserar på vissa områden med problem.

”Det över­gripande syftet med utred­ningens förslag är att åstad­komma förbätt­ringar för de personer som har behov av en god man eller förval­tare”, skriver utredaren.

De viktigaste förslagen sammanfattas så här av utredaren:
1. bättre stöd till och stärkt ställning för huvud­männen,
2. bättre möjlig­heter att rekry­tera och behålla kompe­tenta ställ­före­trädare,
3. bättre förut­sätt­ningar för ställ­före­trädare att utföra sina upp­drag på ett bra sätt,
4. högre kvalitet i ställ­före­trädarnas och över­för­myn­darnas verk­samhet,
5. bättre styr­ning och tillsyn över landets ställ­före­trädare och över­för­myndar­verk­sam­heter,
6. effektivare besluts­fattande i ärenden om god­man­skap och
7. ökade förut­sätt­ningar för att över tid behålla det ideella inslaget i ställ­före­trädar­systemet.

Utredningen gick ut på remiss 31 maj 2021, och här finns nu remissvaren.

Vad anser FUB om statliga utredningen om gode män?

Riksförbundet FUB kritiserar att utredningen fått ett alltför begränsat uppdrag. I remissvaret skriver FUB att ställföreträdarskap behöver ses över i sin helhet.

”Den aktuella lagstiftningen är omodern och saknar ett rättighetsperspektiv i enlighet med Sveriges funktionshinderspolitiska mål och Funktionsrättskonventionen. FUB anser att en helt ny, rättighetsbaserad lagstiftning hade gjort det tydligt för alla aktörer att synsättet har förändrats sen den tid då vi fortfarande hade omyndighetsförklaring i Sverige.

Riksförbundet FUB deltog med en representant i utredningens referensgrupp. Riksförbundet FUB ifrågasätter att inga representanter för huvudmännen fanns representerade i utredningens expertgrupp. Det förekom heller inga gemensamma möten mellan referensgruppen och expertgruppen.

Riksförbundet FUB påpekade tidigt till både utredningen och departementet att det är viktigt att utredningens förslag bearbetas till en lättläst version. Detta gjordes till exempel i LSS-utredningen och det nyligen publicerade betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans. Trots påpekanden finns det inte någon lättläst sammanfattande i nuvarande utredning. Att inte göra det möjligt för fler att ta del av utredningens förslag förstärker den förlegade synen på personer med funktionsnedsättning som präglar den ålderdomliga lagstiftningen kring ställföreträdarskap och utgör ett hinder för delaktighet.”

I remissvaret efterlyser FUB krav på att huvudmannens önskemål om vem som ska vara ställföreträdare följs i största möjliga mån. ”I dag förekommer det att kommuner hindrar huvudmän från att välja att anlita sina anhöriga som ställföreträdare. Riksförbundet FUB anser att anhöriga ska bedömas på samma sätt som andra ställföreträdare och att huvudmannens vilja ska respekteras i så stor utsträckning som möjligt”, skriver FUB.

FUB efterlyser också stärkt rätt till egenvald kommunikation. Det finns i dag inget krav på myndigheter och ställföreträdare att använda AKK, altenativ kompletterande kommunikation, ett krav som finns i andra länder.

FUB skriver vidare att om en ställföreträdare inte klarar av att själv kommunicera med sin huvudman på grund av grad av funktionsnedsättning (när utbildning av ställföreträdaren inte är tillräckligt) måste det finns ett väldokumenterat gott samarbete med anhöriga och personal som kan uttolka huvudmannens viljeyttringar.

FUB anser också att det måste krävas särskilda skäl för att ha särskild postadress till ställföreträdaren. FUB betonar att särskild postadress innebär en inskränkning i huvudmannens insyn i sina egna angelägenheter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *