Så skapar man god munhälsa för unga med autism

Att det krävs både tid och tålamod för att ge barn goda tandvårdsvanor vet nog de flesta småbarnsföräldrar.

Av föräldrar till barn med autism krävas det ofta ännu mer eftersom både tandborstning och tandläkarbesök kan kännas överväldigande för barnen.

Då är bemötande, hjälpmedel och att skapa tillit avgörande, menar tandläkare Gunilla Klingberg.

Det handlar om gott bemötande och att skapa tillit

Gunilla Klingberg är övertandläkare, specialist och professor i pedodonti, det vill säga barn- och ungdomstandvård, vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet. Hon har tidigare arbetat på Mun-H-Center, ett nationellt kunskapscenter för sällsynta hälsotillstånd och en del av specialisttandvården inom Folktandvården Västra Götaland. Här tar personalen emot barn, unga och vuxna med olika funktionsnedsättningar, eller sällsynta hälsotillstånd.

Gunilla Klingberg har idag själv lång klinisk erfarenhet av att möta barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar och har forskat på området.

– Det är flera faktorer som påverkar hur personer klarar av sin tandhälsa. Hos många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, finns kognitiva utmaningar. Vid en diagnos som autism föreligger stora individuella variationer, så den viktigaste lärdomen i mötet med barn med npf, är att alltid individualisera omhändertagandet, säger Gunilla Klingberg.

Gunilla Klingberg, Malmö universitet.
Gunilla Klingberg, Malmö universitet.

Det är vanligt att barn och ungdomar med npf har svårigheter att acceptera munvård och tandvård. Huvudsymtom vid autism är begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, liksom begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter, vissa har även en intellektuell funktionsnedsättning. Att planera och genomföra en aktivitet som tandborstning kan då vara en kognitiv utmaning, som att följa en instruktion eller förstå hur många minuter tandborstning bör ta. Det är också vanligt vid autism att vara känslig för sinnesintryck som beröring, lukt och smak och det kan ha stor betydelse för munhygien och tandvårdsbehandling.

Därför är det lika viktigt att skapa trygga rutiner vid tandläkarbesök, som att hitta bra rutiner hemma, menar Gunilla Klingberg.

Generella råd och särskilda risker

Tillsammans med andra forskare har Gunilla Klingberg i en serie studier bland annat undersökt hur personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga upplever behovet av tandvård och tandvårdspersonalens bemötande.

– Jag är intresserad av att förstå mer av hur personerna själva, familjerna, tandvården och hälso- och sjukvården ser på mun- och tandhälsa hos personer med funktionsnedsättningar, som kanske har andra stora behov samtidigt. Npf-diagnoser kan innebära utmaningar för tandvården, för det kan vara svårt att bemöta barn med autism på ett bra sätt, om man inte möter de här barnen i vardagen. Men genom att jobba mycket med personer som har speciella behov lär man sig mer, säger hon.

Som barntandvårdsspecialist möter Gunilla Klingberg många barn och unga och anser att mun- och tandhälsan hos barn med autism generellt inte är alarmerande. Det beror på att tandvården är bra på att arbeta förebyggande och att barn och unga vuxna i Sverige har rätt till gratis tandvård till och med det år de fyller 23 år. Ändå finns det skillnader i tandstatus.

– När det gäller karies ser vi att tandhälsan är väldigt ojämlik och att socioekonomin spelar in. Utsatta barn har sämre munhälsa och i gruppen finns även barn med funktionsnedsättningar. Karies kan vi laga, men ju äldre barnen blir desto större är risken för tandköttsinflammation och tandlossning, vilket kan kopplas till svårigheten att borsta tänderna, säger hon.

Mun-H-Center har under många år samlat kunskap och erbjuder olika munvårdsprogram, bland annat ett munvårdsprogram för omhändertagande av personer med npf. Det handlar om bemötande och om behovet av förstärkt förebyggande tandvård. Att barn med autism är känsliga för sinnesintryck kan innebära särskilda utmaningar vid tandvård, men det finns hjälpmedel och strategier.

Gunilla Klingberg ger tre råd, som vi ska gå närmare in på:

  1. Hjälp barnet att sköta munhygienen och att borsta tänderna.
  2. Hjälp barnet att äta bra mat på regelbundna tider och att undvika sötsaker.
  3. Hjälp barnet att besöka tandvården regelbundet, för att hitta och behandla karies.

Bra hjälpmedel för tandborstning

Eftersom en del barn med autism har svårt att acceptera smaken av tandkräm, känslan i munnen av tandborsten och att gapa stort, kan det vara en utmaning att sköta munhygienen. Genom sin forskning vet Gunilla Klingberg att tandvårdspersonalen behöver ha både förståelse och kunskap.

– När det gäller barn med autism vet vi att det tidigt kan vara svårt att sköta munhygien och att få dem att acceptera att borsta tänderna. Det kan vara utmaningar när det gäller smak, det kan vara svårt att gapa och att stå stilla. Då måste det till annat än hurtfriska råd om att borsta mer, föräldrarna behöver förståelse för att det inte är enkelt och konkret stöd.

Gunilla Klingberg tipsar om Mun-H-Centers hemsida med förslag på hjälpmedel för käk-, tugg- och tungträning och redskap för sensorik och vibration som kan användas för inskolning för tandborstning och tandvårdsbesök. Här finns också olika tandborstar som kan underlätta, liksom tandkräm helt utan smak.

– Det är bra hjälpmedel, medan andra alternativ som munskölj med flourid kan vara svårt, för det brukar inte funka att spotta ut, tabletter med flourid kan barnet svälja och då gör de ingen nytta, tuggummi använder vi inte heller på grund av miljöaspekter. Däremot skulle tandläkare oftare kunna pensla tänderna med flourid, en extraskjuts är bra för denna grupp.

Tandborstningen hemma kan bli konfliktfylld och svår, men det finns knep som kan förgylla samvaron och göra stunderna enklare och roligare:

– Eftersom så mycket handlar om tandborstning gäller det att sakta bygga in den rutinen hemma, så att barnet gillar det. Ofta vet föräldrarna vad barnet uppskattar, för vissa kan man läsa eller spela musik, andra kan få titta på paddan under tandborstningen. Vi får acceptera att göra på andra sätt och att barnet behöver pausa, så det tar ofta längre tid, säger hon.

Försöka uppmuntra till goda vanor

Bland barn med autism är risken högre att utveckla exempelvis karies och parodontit, skriver Mun-H-Center på sin hemsida. Förutom de svårigheter vi beskrivit ovan, kan riskerna också bero på att vissa barn tycker om att äta ofta och föredrar en ensidig kost, som godis eller läsk.

För tandvården vore det optimalt att kunna säga att man måste borsta sina tänder, menar Gunilla Klingberg, men betonar att så fungerar varken livet eller lagarna. Vuxna kan avgöra vilken mat de handlar hem åt barn, men det går förstås inte att styra andra vuxna personers kostvanor, även om tandläkarna vet att det är bra att äta regelbundet och undvika sötsaker.

– Det finns en konflikt i detta med självbestämmandet, för även om vi tycker att vi ska försöka få en person att borsta tänderna, så tillskriver vi den som bor i ett LSS-boende all den autonomi de kan och vill ha. Kanske kunde personalen försöka prata mer om vad som är bra och hjälpa till att hitta sunda alternativ, det är ju också ett sätt att få leva som andra, säger hon.

För barn med autism gäller självklart samma råd som för alla barn. Det handlar om att äta bra mat, på regelbundna tider och att borsta tänderna varje morgon och kväll med flouridtandkräm. Men utmaningarna som nämnts ovan kan göra det svårare, samtidigt som barn med autism också kan vara extra känsliga i munnen och lätt få kväljningar.

– Få saker är så jobbiga som att inte få sitt barn att äta. Det blir lätt så att man försöker ge barnet vad det vill ha, för att få i det något alls. Ibland finns en risk för helt galna matvanor, som att dricka saft för att kunna somna på kvällen, vilket är en stor riskfaktor för karies. Ändå måste vi inom tandvården vara förnuftiga och inte säga att så får man inte göra, säger hon.

Bemötande och bidrag vid tandvård

Även omhändertagandet hos tandvården är viktigt att anpassa för olika barns behov. Personal ska vara insatt i diagnosen och kunna erbjuda individuell inskolning, betonar Gunilla Klingberg.

På Mun-H-Centers hemsida ger psykologen Bo Hejlskov ELvén råd om lågaffektivt bemötande, särskilda rutiner och tydlighet. Tandvårdspersonalen behöver ha kunskap om vad en viss diagnos kan innebära, för att skapa en lugn och pedagogisk miljö.

– Vi måste tänka på att barnen kommer till en ny miljö hos tandläkaren, det kan vara en jättegrej med nya ljud, synintryck och lukter. Vi har mycket vatten och salivfontänen kan vara väldigt fascinerande. Därför är det viktigt att förbereda besök och att reducera stimuli så att det blir en så lugn miljö som möjligt, säger Gunilla Klingberg.

Förberedelserna kan omfatta samtal med föräldrarna så att tandläkaren kan gå igenom sjukdomshistorien utan att barnet behöver vänta. Via bildstöd kan barnet få se både kliniken och tandläkaren i förväg. Det är också bra att ha beredskap att låta barnet komma in i själva mottagningsrummet genast. Så kallad tuseninlärning kan användas som metod för att låta barnet öva på varje moment många gånger, som att sitta i tandläkarstolen. Dessutom finns möjlighet att få narkos, lustgas eller lugnande medicin.

– För personer med funktionsnedsättningar är det bra att känna till att det finns ekonomiskt stöd att få (särskilt tandvårdsbidrag). För tandläkare vore det bra att få bättre ersättning och högre status när de lägger tid på denna patientgrupp. På Tandvårdshögskolan utbildar vi om idag om npf och är du van kan du skapa trygghet och patienterna kan slappna av, säger Gunilla Klingberg.

Barn hos tandläkare. Foto: Envato Elements.
Goda rutiner både hemma och hos tandläkaren är viktiga för att bana väg för bra tandhälsa hos alla. Barnet på bilden har inget samband med artikeln. Foto: Envato Elements.

Till sist – två bra tips

Gunilla Klingberg tipsar om:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *