”Gör kulturarvet tillgängligt nu”
Kulturarvet är inte tillgängligt för alla och förändringarna till det bättre går alldeles för långsamt. Tillgänglighetsarbetet måste genast bli en mer självklar del av den ordinarie verksamheten, menar Riksantikvarieämbetet och flera funktionshinderorganisationer.
”Det finns en seglivad myt om att äldre byggnader och miljöer inte får förändras. Det används ibland som ett svepskäl för att undvika kostnader för tillgänglighetsåtgärder. Tillgången till kulturarvet är en mänsklig rättighet och en grundläggande förutsättning för ett samhälle som håller ihop, där alla kan vara delaktiga”, skriver Lars Amréus, riksantikvarie, Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR, Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden och Maria Johansson, ordförande Lika unika i en debattartikel på Dagens Samhälles webb.
Arbetet för en ökad tillgänglighet går framåt, men alldeles för långsamt menar de. Lokaler, webbsidor och trycksaker måste bli tillgängliga. Flera kulturaktörer för ett bra och aktivt arbete – Vasamuseet och Marinmuseum i Karlskrona är goda exempel.
”Men trots att det finns goda exempel går det på många områden fortfarande trögt. Kulturrådets undersökningar visar att en stor del av de kulturella verksamheterna i landet bedrivs i lokaler med brister i tillgängligheten”, skriver debattörerna.
I längden, menar de, är bristen på framsteg ett hot mot det byggda kulturarvet. Äldre fastigheter måste uppfylla moderna krav, för att inte bli oanvändbara i ett modernt samhälle.
”Den äldre bebyggelsen måste användas och utvecklas i takt med samhället. Bara då finns förutsättningar för ett hållbart bevarande. Risken är annars att kulturarvet betraktas som en krånglig och kostsam börda och inte som den resurs för turism, upplevelser och kunskap som den faktiskt är”, skriver man.
De uppmanar fastighetsägare, byggherrar, beslutsfattare och verksamma inom kulturrådet att ta tag i tillgänglighetsarbetet och ta sitt ansvar. Riksantikvarieämbetet prioriterar nu tillsammans med länsstyrelserna tillgänglighetsinsatser när bidrag fördelas.
”Genom att följa fastställda krav och rekommendationer och att ta stöd av funktionshindersrörelsens erfarenheter kan vi se till att kulturarvet är tillgängligt och medverka till ett bättre samhälle, för alla”, avslutar Lars Amréus, Rasmus Isaksson, Stig Nyman och Maria Johansson.
