Grönt ljus för juridisk hjälp

En kommande vägledning från Försäkringskassan ger grönt ljus för assistansbolag som vill hjälpa sina kunder med juridisk rådgivning.

Det är några år sedan För­säkrings­kassan uppdaterade sin egen vägledning för personlig assistans och mycket har hänt, bland annat när det gäller utvecklingen av praxis. Ett antal domar i kammarrätt och regeringsrätt finns med i bilden, liksom synpunkter från brukarorganisationer, myndigheter och assistansanordnare.

Sommaren 2008 ändrades även lagen när det gäller assistansersättningen.
– Den nya vägledningen har varit ute på remiss och vi bearbetar nu de synpunkter vi har fått in, säger Tomas Sund­berg, verksamhetsutvecklare vid För­säk­rings­kassan.
Som ett resultat av lagändringen i somras skärps de ekonomiska bedömningarna i vägledningen. Assistans­er­sätt­ning får endast användas till kostnader för personlig assistans, inget annat.

Däremot sätter vägledningen inte stopp för juridisk rådgivning från assistansanordnare till sina kunder.
– Jag ser inget hinder för assistansanordnare att ge juridisk hjälp, säger Tomas Sundberg. Det är upp till anordnaren om sådan hjälp ingår i det köp av personlig assistans som brukaren gör. Där­emot är det inte säkert att Försäkrings­kassan accepterar en sådan kostnad när någon söker om förhöjt timbelopp.
Viss oklarhet kvarstår för var gränsen för juridisk rådgivning går. Om man själv anställer sina assistenter och köper juridisk hjälp är det tveksamt om det kan räknas som en kostnad för personlig assistans, enligt Tomas Sund­berg.
Däremot är den nya vägledningen tydlig på en annan punkt: att använda obeskattade medel för att värva kunder till ett assistansbolag är förbjudet.
Att anordna fester, resor och liknande blir fortsatt tillåtet förutsatt att kostnaderna håller sig inom skattereglerna, som stadgar exempelvis hur dyr en julgåva får vara.
Vid utlandsresor, då person med funk­tionsnedsättning åker tillsammans med anhöriga som assistenter, är det också skattereglerna som styr.

I assistansanordnares bokföring måste det tydligt framgå hur pengarna använts.
– Vi har haft ett nära samarbete med Skatteverket under hösten och vi kommer att ge ut en informationsskrift om de nya reglerna med svar på de konkreta frågor som företag och enskilda ställer. Än så länge har vi bara preliminära skriv­ningar, säger Tomas Sundberg.

Här fortsätter striden

Det är först om behoven är minst 20 timmar per vecka som man får personlig assistans av Försäk­rings­kassan. Under den gränsen får man vända sig till kommunen.
Men vad innebär egentligen 20 timmar per vecka? Är det minst 20 timmar varje enskild vecka? Eller är det ett genomsnitt under en längre tidsperiod?
Försäkringskassan har, inte oväntat, valt att tolka det som att behoven måste uppgå till minst 20 timmar varje enskild vecka. Men kammarrättsdomar som gör en mer generös tolkning av lagen och säger att tiden ska beräknas som ett snitt över flera veckor.

Frågan diskuteras just nu inom För­säkringskassan. Under våren kommer ett beslut.
En liknande diskussion pågår kring dubbel assistans. Försäkrings­kassan vill bara bevilja dubbelassistans för just de arbetsmoment som kräver dubbla assistenter.
Men samtidigt  finns en kammar­rättsdom som talar om att dubbelassistans måste ges för hela den tid som går för fritidsaktiviteter för ett barn.
– Kammar­rätternas beslut innebär inte någon ändring av praxis. Försäk­ringskassan behöver därför inte rätta sig efter kammarrätten principiellt, säger Tomas Sundberg.
Striden fortsätter alltså.