GUIDE: Att leka är livsviktigt!

Safa Jama bakar sandkaka på Ågrenskas  familjvistelse för barn med Prader-Willis syndrom. Foto: Anna Pella.

Guide ur Föräldrakraft nr 4, 2016.

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

Många barn med funktionsnedsättning behöver stöd för att kunna leka. Hur kan vi främja barnets möjligheter till lek och varför är leken så viktig för hälsan? Vi frågade arbetsterapeuten Pia Winnberg-Lindqvist som med­verkar i en ny högaktuell bok om arbetsterapi för barn och ungdomar.

Många barn med funktionsnedsättning behöver stöd för att kunna leka. Hur kan vi främja barnets möjligheter till lek och varför är leken så viktig för hälsan? Vi frågade arbetsterapeuten Pia Winnberg-Lindqvist som med­verkar i en ny högaktuell bok om arbetsterapi för barn och ungdomar.

 

1. Vilka hinder kan finnas för lek?

Många barn med funktionsnedsättning har mindre tid och möjlighet till lek än andra barn. Barnets dagar kan bestå av mycket omvårdnad och träning och i och med det kanske mest kontakt med vuxna personer. Om barnet har en fysisk funktionsnedsättning kan hon eller han behöva hjälpmedel och en tillgänglig miljö för att kunna leka.

Om barnet har en kognitiv funktionsnedsättning eller liten erfarenhet av att samspela med andra, kan hon eller han vara beroende av en stödperson för att kunna leka, någon som lockar och stöttar i lek och samspel utifrån barnets förutsättningar. En trygg miljö är också viktig för att främja möjligheter till lek.

 

2. Varför är det så viktigt att leka?  

Att leka är livsviktigt. Genom leken utforskar och upptäcker vi vår omvärld. Det är universellt. Barns sätt att vara och lära genom lek är likadant över hela världen. I leken är allt möjligt, vår fantasi blir utan begränsningar.

Man kan dessutom leka var som helst, när som helst och hur som helst. Saker att leka med finns överallt; till exempel kottar, stenar, sand och vatten. Barn vill gärna leka samma sak om och om igen. De älskar att upprepa sig, för då kan de njuta av leken fullt ut. Det är ett sätt att skaffa sig erfarenhet. Barn ägnar sig åt  att leka  hela sin uppväxt och när vi blir vuxna fortsätter vi leka, men då kallar vi det istället hobby eller fritidssysselsättning.

 

3. Har olika lekar olika funktioner?

Absolut. I rörelselekar som att hoppa, gunga, snurra och studsa lär vi oss bland annat grovmotorik och kroppsuppfattning. I upplevelselekar stimulerar vi olika sinnen som syn, hörsel, känsel och smak. Om ett sinne fungerar sämre, kan vi lära oss att kompensera det med ett annat. I undersökande lekar tränar vi på finmotorik och utforskar en saks egenskaper genom att vrida och vända, stoppa i munnen, stoppa i och ur, öppna eller stänga.

I ordnande lekar lär vi oss att sortera och klassificera saker utifrån storlek, färg och form. Den skapande leken, när vi kanske leker med fingerfärg, sand, vatten eller lera, ökar vår kreativitet. I rollekar och sociala lekar tränar vi på samspel, regler, konfliktlösning och kommunikation. Barn lär sig bättre av andra barn än av vuxna.

 

4. Hur kan vi anpassa omgivningen för lek?

Det är förstås individuellt för varje barn. Det kan handla om att anpassa miljön genom ta bort trösklar och välja ett golvmaterial som gör det lätt att ta sig fram. Ljus- och ljudförhållanden kan också vara viktigt att tänka på, då starkt solljus kan blända både inne och ute.

Man bör också tänka på att inte ha för mycket bakgrundsmusik eller störande ljud, eftersom det gör att det blir svårt att koncentrera sig på leken. Möbleringen kan också spela roll, det måste vara lätt att nå det man vill.

När det gäller utemiljö är det svårare att planera men i takt med att tillgängligheten ökar i samhället ökar också möjligheten att leka utomhus. Det finns också idag alltfler lekplatser som är tillgängliga och väl värda att besöka.

 

5. Varför är det så viktigt att leka ute?

Utomhuslek kan aldrig ersättas av inomhuslek. Att vara ute i naturen stimulerar våra sinnen på ett alldeles speciellt sätt. Även om man både har en synnedsättning och sitter i rullstol kan man höra löven prassla, eller gömma sig i en koja under en gran. Men årstiderna, speciellt snörika vintrar, kan bokstavligen sätta käppar i hjulet många gånger.

Det är lätt hänt att man inte kommer ut eftersom påklädningen kan ta lite tid och rullstolen kan vara svår att köra i snö och modd. Mitt råd är: Gör det i alla fall. Det skapar oförglömliga minnen att få köra över en tunn isskorpa på en vattenpöl eller känna snöflingor smälta i ansiktet, att lära känna alla årstiders väder och vind. Glöm inte att själv ta på oömma kläder så att du kan hjälpa barnet att vara där hon eller han vill vara.

 

6. Vilka hjälpmedel kan främja lek?

Egentligen är det samma hjälpmedel som barnet kan behöva för att klara av allt annat i sin vardag. Hjälpmedel handlar inte bara om att hitta bra stående, sittande eller liggande position, de ska även vara avlastande så att man kan ägna sig åt det man vill.

Ett barn utan fysisk funktionsnedsättning väljer ju själv vilken ställning hon eller han vill vara i under leken, men vi behöver tänka på hur vi kan ge förutsättningar för lek genom att öka stabilitet och minska felställningar, muskelspänning eller ofrivilliga rörelser. Det kan handla om att hjälpa barnet till en något framåtlutad position som ökar möjlighet till aktivitet. Det är viktigt att tänka på att lek även kan ske i viloställning och att det är bra att variera.

 

7. Vilka leksaker ska jag välja?

Många barn behöver kanske leksaker som stimulerar flera sinnen, men det måste inte vara specialleksaker för det. Jag brukar säga att sand och vatten är världens bästa leksaker eftersom de allra flesta har tillgång till dem och för att det går att göra så många olika saker med dem. De allra flesta barn tycker om att leka med rinnande vatten i ett handfat eller att blanda sand och vatten. På tredje plats kommer bollar.

Det finns så många olika typer av bollar; tunga bollar, lätta bollar, små bollar, stora bollar, bollar med bjällror i, knottriga bollar, blinkade bollar och så vidare. Såpbubblor är också jättebra bollar om man är lite rädd för vanliga bollar. De går dessutom att fånga om man har en vante på sig. Sjalar och tygstycken som kan man leka tittut med är också bra och lätta att ha till hands.

 

8. Har du några tips på leksaker man kan tillverka själv?

Ja. Med enkla medel kan man göra mycket själv. Vanliga petflaskor kan man till exempel tillverka flera olika saker av. Man kan fylla dem med olika innehåll och göra en skallra för de allra minsta eller en maracas för de lite äldre barnen.

Man kan också klippa av petflaskan och trä en pinne igenom flaskan och ganska enkelt tillverka en egen Tittut-docka. Fingerdockor som övar kommunikation och samspel är också relativt enkla att tillverka själv. Ett sätt att göra gamla leksaker spännande är att skapa nyfikenhet genom att lägga dem i en resväska, korg, låda eller påse.

Då blir upptäckandet en del av leken. Om det är viktigt att leksakerna är lätta att gripa och släppa så kan man  också till exempel förstora spelpjäser som till fia eller schack eller göra fördjupningar i ett spelbord om det underlättar.

 

9. Vad ska jag som vuxen tänka på?

Våga vara barnslig! Bjud på dig själv och försök släppa känslan av att du kan uppfattas som larvig. En förutsättning för att stötta barnet är att du själv tycker att det är roligt och stimulerande, annars kommer det inte att fungera. Ibland kanske du också behöver hjälpa barnet att locka fram lekfullheten hos henne eller honom. Ta på dig möjlighetsglasögon och tolka alla små tecken hos barnet när du stöttar i lek.

Ge också leken större utrymme i alla rutiner och måsten, den är lika viktig för barnet som mat eller fysisk omvårdnad. Ett sätt kan vara att väva in den i omvårdnadssituationerna. Som vuxen är det också viktigt att hålla tillbaka och inte försöka styra leken. Om ni är flera vuxna kring barnet så tänk på att inte prata om annat när leken pågår.

 

lekkarta.
Bilden är hämtad ur material från Habilitekets specialförskola och grundsärskola.

 

10. Kan man träna barn att leka?

Ja. Ibland kan den inre motivationen hos barnet, drivkraften, behöva väckas och stimuleras lite extra. För att göra detta behöver barnet känna att hon eller han är i en trygg miljö. Till att börja med kan man välja en avskild plats.

Man kan också hjälpa barnet att skapa rutiner och förväntan kring leken, till exempel genom att det är samma personer som leker samma lek varje gång. Man kan också dela upp leken i delmoment som man gör om och om igen.

Upprepning ger erfarenhet som leder till en känsla av att ”jag kan”. Ge barnet möjlighet att njuta av det. Erfarenhet behövs också för att kunna göra aktiva val. Under lekens gång, stanna upp, fråga ”Vill du fortsätta leka?”. Tolka ett leende, en blinkning eller en vinkning som ett ja och fortsätt.

 

11. Några ord på vägen?

Utan lek kan ingen utveckling ske. Barn som inte får leka riskerar att drabbas av depression och sluta sig för sin omvärld. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till lek och det är vårt ansvar som vuxna att se till att de får det. När barnet uppslukas av leken och blir helt absorberad, uppstår något som vi kallar FLOW. Då försvinner tid och rum.

Denna process är fantastisk och ska helst inte avbrytas. Vissa barn kan ha större utmaningar och svårigheter än andra att kunna leka. Ett sätt att locka fram lekfullheten och drivkraften kan då vara att busa. Att bli kastad upp i luften, nedbrottad i sängen, jagad eller kittlad väcker förväntan, lust och spänning hos oss alla. Det får gärna vara lite tokigt, med känslan av att det är på randen till farligt.

 

Pia Winnberg-Lindqvist

Pia Winnberg.

Är: Pensionerad arbetsterapeut och grundare till Habilitekets specialförskola och grundsärskola samt hjälpmedelsföretaget Handinnova.

Aktuell: Med ett kapitel om lekens betydelse för hälsan i nya boken ”Arbetsterapi för barn och ungdomar”.

Bästa leksak: Sand, vatten och bollar. ”De allra flesta har tillgång till sand, vatten och bollar och det går att göra så många olika saker med dem”.

 

Läs mer i nya boken

Bild på bok.

Titel: Arbetsterapi för barn och ungdom

Förlag: Studentlitteratur, 2016

 

 

 

Publicerad:
2016-12-20

Av: Anna Pella

Nyckelord:
Guider, guide, lek


ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark