Guide: Att sitta bra i rullstol

Varför är det viktigt att sitta bra i sin rullstol? Vad är ett bra sittande och vilka möjligheter finns? Vad ska jag tänka på när jag väljer rullstol till mig eller mitt barn? Vi frågade Bengt Engström, sjukgymnasten som tagit sittande till en ny nivå.

Vad skiljer sittande i en rullstol jämfört med annat sittande?

I första hand är det tiden som skiljer annat sittande från sittande i rullstol. En person som använder rullstol sitter ofta längre stunder i sträck än en person som inte gör det. Men självklart är det också den nedsatta fysiska funktionen, själva anledningen till att personen använder rullstol. Som rullstolsanvändare behöver jag dessutom förflytta min kropp och rullstol med hjälp av hjul.

Vid anpassning av en rullstol är målet att både skapa en personlig sittställning och en möjlighet att utan stor ansträngning ta sig fram med rullstolen. Jag brukar se det som en arbetssituation där arbetet består dels av att sitta många timmar, men också att när det är möjligt, förflytta sig med rullstolen.

Varje situation är unik och det handlar om att skapa en så god ergonomi som möjligt för att det skall kunna fungera över lång tid.

Vad är ett bra sittande i rullstol?

Det är väldigt individuellt. Alla rullstolsanvändare jag har träffat har behövt sitta olika och köra sina rullstolar på olika sätt. När man frågar vad som är viktigt för ett bra sittande svarar många människor att trygghet är en avgörande faktor för att kunna koppla av när man sitter. Trygghet är ett stort begrepp, men vid långvarigt sittande och då framförallt när man själv inte kan förändra sin sittställning blir det ännu viktigare att kunna känna sig trygg.

Andra saker som många uppfattar som viktigt är att ha ett stabilt underlag, jämn tryckfördelning, kunna luta sig framåt, kunna variera sin ställning, ha rätt stöd för ryggen och att kunna flytta sina fötter.

Rullstolen är ett tekniskt och ortopediskt hjälpmedel vars syfte är att kompensera nedsatt gångfunktion, men bör också underlätta ett aktivt liv både fysiskt, mentalt och socialt. Sammantaget handlar det om att uppnå en naturlig balans mellan stabilitet och aktivitet.

Vad kan ett dåligt sittande leda till?

Det finns många risker när man sitter länge, många timmar dagligen under flera år, kanske ett helt liv. Vi människor påverkas ständigt av olika fysiska faktorer oavsett om vi står, sitter eller ligger. När jag använder rullstol påverkas min kropp av fysiska krafter, skelettets olika delar påverkas av position och gravitation och påverkan sker på hud, blodcirkulation, muskler och skelett.

Många rullstolsanvändare sitter illa. Det finns nästan alltid en logisk förklaring, där den främsta orsaken är själva sittenheten. Rullstolens design och hur länge personen sitter i sträck ger förutsättningarna för hur bra resultatet kan bli. Om rullstolens anpassbarhet är begränsad och tiden i sittande blir långvarig kan resultatet bli dåligt trots att utprovaren har stor skicklighet.

De vanligaste skaderiskerna uppstår vid långvarigt tryck, inaktivitet och kroppslig obalans. Detta kan leda till nedsatta fysiska funktioner och smärtproblem, men också skador på inre organ och psykisk ohälsa.

Vilka möjligheter finns att anpassa rullstolen?

Utvecklingen går framåt och det finns idag fler anpassningsbara rullstolar än tidigare som kan anpassas bättre efter olika användares behov. Trots det når många rullstolar inte upp till en god ergonomisk sittstandard. Det finns, som väl är, många olika sittdynor och ryggdynor som förbättrar sittandet. Rullstolar som ger goda förutsättningar för användaren leder också på sikt till färre kostnadskrävande åtgärder för att skapa god funktion och livskvalitet.

Om en rullstol inte skapar bra förutsättningar uppnås inte heller användarens optimala funktioner. Resultatet blir att ytterligare åtgärder behöver sättas in om och när problem uppstår. Att sitta är något mycket personligt och vi sitter också olika beroende av vad vi sitter på och vad vi gör för tillfället.

Sittenheter är väldigt olika i sin design. De påverkar alltid på något sätt personen som sitter. Varje justering som leder till en förändring och anpassning av rullstolen, kommer att på något sätt ge återverkningar på kroppen.

Vilka krav ställer det mig som utprovare av rullstol?

Hur det är att sitta i och använda en rullstol under lång tid kan egentligen bara beskrivas av den som är rullstolsanvändare på heltid. Men genom egen upplevelse, att själv prova på, tillsammans med god analysförmåga är det inte så svårt att förstå hur man påverkas av rullstolen man sitter i.

Som utprovare  behöver du praktisk övning för att lära dig att förstå. Utan kroppsupplevelse blir det endast teori. För att kunna tolka andras sittmönster bör du själv kroppsligt ha upplevt det du ska tolka. Användaren är vår viktigaste källa till information för att du som utprovare ska kunna utveckla din förmåga att på ett bättre sätt skapa funktionella sittställningar. Om du ska kunna hjälpa andra måste du prova och känna själv, så att du kan basera dina råd på kunskap och inte på tyckande. Att praktisera rullstolskörning är enda sättet att få veta hur arbetsamt det kan vara när rullstolen inte är väl anpassad och tvärtom.

Vad är viktigt att tänka på när jag ska välja rullstol?

Att hitta rätt rullstol handlar om att utgå från just dina behov, du som ska använda den. Du ska inte utgå från vad rullstolen kan och inte kan. Det handlar om hur rullstolen ska anpassas för dig – på en mycket detaljerad nivå. Vem är du som ska sitta i stolen, vad ska den kunna hjälpa dig med i ditt dagliga liv, hur ser din omgivning ut?

Rullstolen är kanske ditt viktigaste redskap, din grund för ett aktivt liv och för att du ska kunna använda din kropp så mycket som möjligt. Din kropp och din rullstol, och hur du ska använda dem tillsammans, hör ihop.

Fundera över vad som är viktigast. Är det köregenskaperna? Är det att kunna använda dina händer så bra som möjligt? Är det att sitta rakt? Eller är det att kunna se bra och kunna kommunicera med omgivningen? Hur vi sedan anpassar detaljerna påverkar allt detta, hela vägen från dina tår och upp till huvudet.

Vilka är grunderna för att sitta bra i rullstol?

Grunden är gravitationen. Det gäller att hitta rätt positionering så att kroppen inte jobbar mot gravitationen, utan med den.

Sitsen är grunden där ett bra stöd för bäckenet är viktigt, så att jag inte glider, så kallad skjuvning. Därför behövs ett funktionellt stöd under låren, så att jag hindras från att glida fram för mycket. Ryggstödets utformning påverkar min möjlighet att hålla upp bröstkorgen och huvudet, och trycket från ryggstödet behöver vara så stabilt men ändå så fritt som möjligt. Det är en avvägning.

Ofta möter jag personer som sitter så att överkroppens rörelse är riktad nedåt/framåt istället för bakåt mot ryggstödet. Gravitation trycker då ihop kroppen och resultatet blir att man blir ”hängande” i olika selar och bälten. Tänk dig ett torn som rasar. Då kan utomstående lösa detta med att luta stolen bakåt, men för personen i fråga kan det medföra stort obehag om bakåtlutningen blir för stor. Stödet måste vara individuellt format så att det är det finns goda förutsättningar för personen att hålla upp sin överkropp.

Hur länge orkar jag sitta i rullstol?

Det vet du bara själv. Men de flesta människor orkar inte sitta på samma sätt särskilt länge utan variation. Jag kan sitta rakt en stund, men när jag blir trött sitter jag mer snett, kanar ned och får arbeta mer för att hålla upp huvudet. Det är på samma sätt oavsett om jag har en rörelsenedsättning eller inte. Och när jag sitter snett så måste jag spänna andra muskler för att hålla upp överkropp och huvud.

Allt min kropp och jag gör har en orsak, även om jag inte är medveten om det. Att sitta snett kanske är okej för mig, det kanske är ett ”smart” sätt för mig att hålla upp kroppen. Vår egen kropp är fantastisk på att komma på egna lösningar.

Om jag har kraftig spasticitet, kanske jag behöver kunna använda den för att orka sitta en längre stund. Spända ben kan vara ett tecken på att jag försöker hålla upp bröstkorgen för att kunna andas djupare, lyfta på huvudet och använda mina armar och händer för att kunna kommunicera bättre.

Att variera fötternas placering är något vi alla gör hela tiden när vi sitter. Att spänna fast spastiska fötter minskar möjligheterna att själv påverka sin sittställning. Ibland kan istället en bättre anpassning för överkroppen minska spänningen i benen.

Vad kan jag göra om jag redan har en felställning?

När jag träffar någon som har en felställning och ska försöka hjälpa personen att hitta ett bättre sittande brukar jag börja med att ta reda på hur personen håller upp huvudet. De allra flesta vill kunna se och interagera med sin omgivning, men huvudet är tungt och därför är det viktigt att hitta ett så bra stöd som möjligt. Det blir mer komplicerat om personen inte vill eller kan hålla upp huvudet, om det är förknippat med obehag eller låg muskelstyrka.

När jag tror mig veta hur personen vill ha det ändrar jag försiktigt inställningarna, en sak i taget, och väntar och ser hur det påverkar personens sittande. Hur ser det ut efter en kvart, efter en timme? Eller sex timmar? Det är en process. Det går ofta inte att få ett önskat resultat direkt, man får göra det bättre lite i taget. Det handlar mycket om mitt bemötande och min förmåga att sätta mig in i den andra personens behov och önskemål.

Fler tips om bra sittande i rullstol?

Jag har träffat rullstolsanvändare i många länder och med det måste jag säga att här uppe i Norden lever vi i paradiset när det gäller kunskap, tillgänglighet och subventionerade hjälpmedel. Trots det finns det mycket kvar att önska när det gäller basal design av rullstolar.

Det finns många olika sitt- och ryggdynor som är bra. Det finns också sittdynor och ryggstöd gjorda med vakuum-teknik som går att anpassa om och om igen. Jag tror mycket på just dessa, men tyvärr kan det ofta vara en kostnadsfråga att få sådana förskrivna i förebyggande syfte. Det är vanligt att personer med felställningar istället får formgjutna sitsar, men då oftast när felställningen redan är ett faktum.

Vakuum-teknik är dyrare men vinsten kan bli effektiv på sikt, inte bara för den enskilde och dennes hälsa, utan även samhällsekonomiskt.

Det går absolut att hitta goda sittställningar även om det först verkar komplicerat och besvärligt. Bara för att jag har en funktionsnedsättning innebär inte det att jag ska behöva sitta illa. Det är aldrig fel på den som sitter.

BENGT ENGSTRÖM

Bakgrund: Bilmekaniker som blev sjukvårdsbiträde inom äldrevården och därefter skolade om sig till sjukgymnast. Jobbade flera år på rullstolstillverkande företag, men startade 1990 eget företag, numera Engström Concept AB, tillsammans med sin fru Anita Engström som är arbetsterapeut. Har skrivit flera böcker i ämnet sittande, ergonomi och rullstolsanpassning och hållit cirka 2500 seminarier över hela världen, bland annat Europa, USA, Kanada och Japan. Håller idag utbildningar och är rådgivare vid produktutveckling av rullstolar. Läs mer på www.engstromconcept.com

Önskar 1: Mer kunskap och mindre tyckande hos utprovare. Att alla sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter får lära sig på sina grundutbildningar hur alla delar i kroppen påverkas vid sittande.

Önskar 2: Att dynor och ryggstöd med vakuum-teknik används oftare vid förskrivning av rullstolar.

Önskar 3: Att politikerna förstod att det kostar pengar att förebygga skador. För att förstå det och öppna plånboken behöver politikerna ha forskningsresultat, men tyvärr är det inte så enkelt att skaffa dessa eftersom man då måste utsätta en kontrollgrupp för ett sämre alternativ under en jämförelseperiod, vilket inte är etiskt acceptabelt.

LÄS MER

Rullstolsanpassning
Bengt Engström
Kommande e-bok
Intresseanmälan beseat@telia.com

Tips för mässbesökare

Före mässan

Testa att sitta på en vanlig stol. Hur är stolen? Lägg en vikt handduk eller något annat textilmaterial under låren framför sittknölarna och bakom bäckenet. Blir det annorlunda? Laborera hemma i lugn och ro. Fundera över vad som är viktigast för dig? Är det köregenskaperna? Är det att kunna använda dina händer så bra som möjligt? Är det att sitta rakt? Är det att kunna se bra och kunna kommunicera med omgivningen? Kanske är det flera av egenskaperna tillsammans?

På mässan

Testa många olika rullstolar. Sitt helt stilla och blunda och försök slappna av. Är det är möjligt att sitta utan att börja ”sjunka ihop”? Sitt en längre stund. Känns det annorlunda efter ett tag? På vilket sätt? Ställ konstruktiva frågor!

Efter mässan

Prata med din förskrivare om dina behov. Fyller den nuvarande rullstolen dessa, går den att anpassa ytterligare eller finns det någon annan som du tror hellre kommer att motsvara det du är ute efter?

Lycka till!