GUIDE: ”Öva upp din förnöjsamhet”
Genom att utgå från det friska och öva upp din förnöjsamhet kommer du sakta men säkert att må bättre, säger Peter Lindberg, salutogen vägledare, som bland annat utbildar och handleder habiliteringsteam i hälsofrämjande tankesätt. Här delar han med sig av sina erfarenheter.
VAD UTGÅR VÅRD OCH OMSORG IFRÅN?
De klassiska hälsostrategierna, de så kallade patogena metoderna, är till exempel att vårda, bota eller lindra en viss skada eller ett problem. Men också att arbeta förebyggande med prevention för att undvika sjukdom och skada, till exempel genom vaccinationer eller andra åtgärder som förhindrar att vi råkar illa ut.
Detta är såklart viktiga kunskapsområden. Men om man bara utgår ifrån ”sjukdomstänk” kan en individ med funktionsnedsättning få svårigheter känna sig frisk eftersom hon eller han anses ha ett kroniskt sjukdomstillstånd.
VAD KAN DET LEDA TILL?
Först och främst kan det leda till en dålig självbild hos individen. Att gång på gång behöva berätta om sina problem för att få det stöd och hjälp man behöver, påverkar tankarna i negativ riktning. Andras bemötande påverkar också chansen för att du ska lyckas eller misslyckas med något.
Om jag möter dig med misstro, så är chansen större att du misslyckas, än om jag möter dig med en tro på att du klarar det. Fundera över vilka glasögon du sätter på dig när du möter en människa. Vad väljer du att se – det som fungerar eller det som inte fungerar?
HUR KAN MAN TÄNKA ISTÄLLET?
Genom att utgå från det friska, det som fungerar, om än så lite, vänder vi på resonemanget. Alla har något friskt och fungerande. Vad mår just du bra av och hur kan du utveckla det? En hälsofrämjande, så kallad salutogen strategi, handlar om att fokusera på det som är friskt, även om funktionsnedsättningarna är stora.
Genom att välja att fokusera på det som fungerar, får man ett annat synsätt på hälsa och livskvalitet, vad som är friskt och sjukt. Det handlar om att se varje enskild individs tillgångar.
SÅ HUR GÅR JAG TILLVÄGA?
Det finns ingen ”magic bullet”, alla mår bra av olika saker och har olika vägar för att nå dit. Ta reda på vad som får just dig eller den du vill hjälpa att må bra. Är det långa skogspromenader eller neddragna persienner och bra långfilmer? Försök sen att vidga perspektivet och utveckla intresset, kanske tillsammans med andra, via föreningar eller en kurs.
Genom att uppmuntra den egna önskan, stanna upp och förstärka den, blir man mer medveten och delaktig. Då är det lättare att hålla kvar och bevara främjande tankar och känna att man mår bra.
HUR KAN MAN PÅVERKA ANDRA?
Hur man ser på sig själv spelar stor roll för hur man ser på andra. Hur man bemöter andra spelar stor roll för hur man själv blir bemött. Jag har mött en del chefer som tycker att deras medarbetare klagar mycket. Om man istället försöker formulera om sitt klagomål till ett önskemål, eller sin svårighet till en möjlighet, det vill säga ett förslag på hur situationen kan bli bättre, kommer du att märka skillnad hos din omgivning. Det gäller alla, även cheferna själva.
VAD ÄR DEN STÖRSTA UTMANINGEN?
Det viktigaste av allt är ditt eget synsätt och förhållningssätt till den du möter. Du måste bestämma dig för att se det goda hos andra människor, istället för att leta fel och brister. Det handlar om att ha en människosyn som innebär att alla människor har något, att varje person du möter är värdefull och har förmågor.
Och att du är ärligt intresserad av att se dessa när du möter en ny människa. Att se människan med sina förutsättningar i sitt unika sammanhang.
VAD SKA JAG TÄNKA PÅ SOM FÖRÄLDER?
Jag tror att det är bra att försöka låta bli att jämföra sitt barn med andra. Som förälder är också det viktigt att inte moralisera över eller värdera sitt barns drömmar. Försök istället stötta ditt barn i att möjliggöra dessa, vilka de än är.
Det mesta är faktiskt möjligt, på sitt sätt. Det beror på vilken ingång man har. Har du inga ben kan du inte springa 60 meter, det faller på sin egen orimlighet. Men om målet är att du vill förflytta dig 60 meter, så går ju det att uppnå, eller hur?
HUR SKA JAG UPPMUNTRA MITT BARN?
Att drömma om något är viktigare än vad det är man drömmer om. Tänk inte ”det är ingen idé att försöka, tänk om hon eller han misslyckas eller om andra blir besvikna”. Strunt samma om det är orealistiskt. Det är kraften i drömmandet som är viktig, med inre energigivande bilder.
Om ditt barn har tappat lusten kan du försöka ta reda på vad som är minst tråkigt eller vad som i alla fall är lite roligt. Börja där och försök därefter få detta att växa. ”Om jag hade ett trollspö och du skulle få önska vad som helst…”
HUR GÅR MAN TILLVÄGA?
Vi brukar prata om tre områden: Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Om vi upplever dessa får vi en känsla av sammanhang, som gör att vi mår bra. Men för att lyckas nå dit behövs individens egen drivkraft, intresse och delaktighet. Man behöver ta reda på ”Vad känns meningsfullt just nu? Vad ger dig energi? Vad förstår du om dina möjligheter? Vad är hanterbart eller rimligt?”
När personen använder sin egen kraft och styrka närmar vi oss våra mål. Det är en långsiktig process och det tar tid. I vårt samhälle idag finns allt för många ”quick fixes”, men om vi vill vara aktiva medskapare till våra egna liv behövs tålamod och tillförsikt.
NÅGRA KLOKA ORD PÅ VÄGEN?
Att stanna upp och möta människor utan fördomar kräver en medveten strategi, varje dag. Det är inte lätt. För att tro gott om andra måste du själv må bra. Genom att stanna upp och försöka uppskatta det lilla i stunden kan du öva upp din förnöjsamhet, att vara nöjd med det du har. Självklart ska du fortsätta drömma, men om du inte kan njuta av nuet har dina drömmar inget värde.