Personlig assistans under coronakrisen 2020

I mars 2020 förändrades livet för många i Sverige och i världen. Covid-19 invaderade våra medier, sen vårt sinne och i många fall också våra kroppar.

Allra mest förändrades världen för många assistansberättigade och deras familjer. Samtidigt som man tillhör riskgruppen är man beroende av personliga assistenter, som var och en innebär en risk för smitta.

I denna artikel besvarar Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning, de viktigaste frågorna om personlig assistans under coronakrisen.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

Personlig assistans är inte vård

Personlig assistans är en servicetjänst, där de personliga assistenterna har i uppdrag att ge det stöd och den service den assistansberättigade behöver för att kunna leva som andra. Men med Covid-19 ser vi att det också är en insats där assistenterna, på grund av sin yrkesroll, riskerar att både smittas och att smitta i tjänsten på samma sätt som hemtjänstpersonal och undersköterskor gör i hemtjänst eller hemsjukvård.

Frågan är hur man som assistansanvändare och anhörig ska förhålla sig till sina assistenter och till assistansen i allt det här, och vad man behöver tänka på för att få assistansen att fortsätta fungera på bästa sätt.

Hur skyddar man sig innan någon är sjuk?

På Folkhälsomyndighetens hemsida står det att man normalt inte smittar om man inte har några symptom. Det innebär att man i influensatider (innan någon uppvisar minsta symptom) ska försöka vidta de åtgärder för att minska risken för smitta, men det krävs inte några skyddskläder.

Skyddsåtgärderna kan istället vara att assistenterna går en utbildning om basal hygien. Karolinska institutet har tagit fram en webbkurs som är helt gratis.

Assistenterna bör ha tillgång till handsprit och framförallt tvätta sig noga när de kommer och innan varje tillfälle de behöver assistera den assistansberättigade kroppsnära.

Om assistenten behöver assistera i situationer där man kommer i kontakt med slemhinnor (t ex när man borstar tänderna) och kroppsvätskor (t ex vid toalettbesök, menstruation, omläggning av sår och liknande) ska assistenten använda skyddshandskar. Det kan också vara nödvändigt med plastförkläde i vissa situationer.

Andra bra åtgärder är att assistenterna, om möjligt, får använda en egen toalett och ha varsin handduk som tvättas efter varje arbetspass. Handsprit är bra att ha, särskilt när man är ute så att assistenten kan använda det istället för handtvätt om det blir nödvändigt. Saknas handsprit finns det recept på internet om hur man gör egen.

Vad är skillnaden mellan hemtjänst och assistans?

En väsentlig skillnad mellan hemtjänst och personlig assistans är att kommunen är beställare av hemtjänst, medan det är den assistansberättigade som är beställare i den personliga assistansen. Hemtjänsten har med andra ord ett starkare omhändertagande-perspektiv än den personliga assistansen.

Assistans är den assistansberättigades möjlighet att själv styra sitt liv, i vanliga vardagssituationer. Hemtjänsten utför det kommunen har beslutat.

Arbetskläder och skyddskläder

Skillnaden är så stor att vissa föreskrifter från Socialstyrelsen, till exempel om basal hygien, gäller inom hemtjänsten men inte inom den personliga assistansen. Det är den föreskriften som har regler om arbetskläder och skyddskläder. Det används inom hemtjänsten, men inte inom den personliga assistansen.

Däremot omfattas båda insatserna av Arbetsmiljöverkets föreskrift om skyddskläder för personal. Det betyder att både hemtjänst och assistansanordnare ansvarar för att de anställda ska ha det skydd som krävs för att inte personal ska bli sjuka på jobbet av smitta.

För hemtjänstpersonalen blev det alltså inte ett lika stort steg när personalen behövde skyddskläder. Inom assistansen var det ett betydligt längre steg. Många kämpar för att få tag på handsprit men det behövs betydligt mer för att assistenterna ska kunna arbeta om den assistansberättigade eller anhöriga blir smittade och isoleras i sitt hem.

Folkhälsoinstitutet har tagit fram en lista på vilka krav de anser varje arbetsgivare ska uppfylla om personal arbetar med personer som är smittade. Den listan behöver också assistansanordnare uppfylla, även den som anställer sina egna assistenter.

Stänkskydd vid risk för dropp- och kontaktsmitta

Visir och skyddsglasögon
Skyddsglasögon eller visir används för att skydda ögon-, mun- och nässlemhinna. Visir skyddar hela ansiktet mot stänk. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2018:4) ska visir användas vid arbetsmoment som innebär risk för stänk mot ansiktet av kroppsvätskor.

Munskydd
Vätskeavvisande munskydd (IIR) rekommenderas i kombination med visir eller skyddsglasögon vårdtagarnära arbete.

Skyddsförkläde och skyddsrock
Enligt SOSFS 2015:10 ska skydd av arbetsdräkten användas vid kontakt med vårdtagaren, vårdtagarens säng och vid risk för kontamination av kroppsvätskor. I de flesta situationer räcker det med skyddsförkläde utan ärm. Vid risk för kraftig förorening av kläder eller underarmar rekommenderas långärmat plastförkläde.

Skyddshandskar
Enligt AFS 2018:4 och SOSFS 2015:10 ska skyddshandskar användas vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor. Byte av skyddshandskar görs mellan varje vård- eller omsorgsmoment (SOSFS 2015:10) samt vid behov och baseras på lokala riskbedömningar, i linje med lokala rutiner.

Vid risk för aerosolsmitta

Andningsskydd
Aerosolgenererande moment som medför kontakt med luftvägssekret innebär ökad smittrisk. Verksamhetens riskbedömning ligger alltid till grund för beslut om vilka särskilda skyddsåtgärder, exempelvis användning av andningsskydd, som behöver vidtas som tillägg till de basala hygienrutinerna. Användning bedöms från fall till fall, enligt lokal riskbedömning med utgångspunkt från vilka arbetsmoment som ska utföras.
Tillpassat andningsskydd FFP2, FFP3, PAPR (powered air purifying respirator) eller motsvarande används vid arbetsmoment där lokal riskbedömning visar att det är nödvändigt.
Andningsskydd FFP2 och FFP3 är av engångstyp, men om de inte tagits av, skadats eller förorenats kan de enligt WHO:s rekommendationer användas upp till 4 timmar.
Mer information om andningsskydd hittar du på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Tillpassning av andningsskydd
Alla typer av andningsskydd passar inte alla. Om andningsskyddet inte sitter tätt reduceras skyddseffekten markant. Genom ett tillpassningstest säkerställs att det tilltänkta andningsskyddet passar för användaren. Tillpassningstest behöver göras innan en viss modell av andningsskydd används första gången. Tillverkaren kan ge förslag på metoder som kan användas.

Hantering av tvätt och avfall
Tvätt hanteras som vanlig tvätt enligt ordinarie riktlinjer.
Avfall och engångsmaterial, som bedöms vara förorenade med kroppsvätskor, hanteras som smittförande avfall kategori B (UN3291) enligt lokala rutiner. Läs mer i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2005:26 om hantering av hälso- och sjukvårdens avfall med riskklass 3-4.
Avfall och engångsmaterial som inte bedöms vara förorenade hanteras som konventionellt avfall enligt lokala rutiner.

Rengöring och desinfektion
Städning och desinfektion hanteras enligt ordinarie riktlinjer och skyddsutrustning väljs efter riskbedömning.
Coronavirus är känsliga för ett brett utbud av desinfektionsmedel, inklusive alkoholbaserade medel. Vård- och omsorgsrummets ytor inklusive vårdnära tagytor som dörrhandtag och föremål/utrustning etc, rengörs dagligen med alkoholbaserade ytdesinfektionsmedel med tensider, eller med oxiderande desinfektionsmedel, enligt lokala anvisningar.
Rengöring och punktdesinfektion efter spill av kroppsvätskor görs enligt ordinarie riktlinjer.
Golv rengörs med rengöringsmedel. Slutlig smittstädning följer samma principer som vid daglig städning.

Som assistansanvändare och/eller anhörig är skyddskläderna som assistenterna använder även ett skydd för dig själv. Bär assistenten smitta så blir du inte smittad lika lätt om assistenten har ansiktsskydd.

Vad gör jag om jag inte vill att assistenterna kommer?

En del assistansanvändare upplever hotet av att bli smittad av en assistent så stort att man hellre vill avstå från assistans och istället få sitt stöd tillgodosett genom ett fåtal personer, oftast familjemedlemmar. Men, det man vinner i ena änden kan innebära att man förlorar i den andra änden.

Om man avstår assistans kommer anordnaren troligen att behöva avsluta anställningen för de anställda, eller i vart fall omplacera dem hos andra assistansanvändare. Dessutom behöver Försäkringskassan notifieras så att det inte uppstår problem där. Det innebär att den assistansberättigade kan riskera att inte ha några assistenter när väl hotet om Covid-19 är över. Det är också viktigt att tänka på att det inte är en kortvarig period utan att hotet från Covid-19 förväntas hålla i sig ganska länge.

Det är inte möjligt för anhöriga att ta över assistansen ”gratis” och låta de anställda assistenterna få lönen. Det skulle ses som bedrägeri av Försäkringskassan. Den som skriver på tidrapporten måste också vara den som har varit på plats och utfört assistansen.

Försäkringskassan har meddelat att de inte kommer att medge att någon anställd arbetar mer än maximalt 48 timmar i genomsnitt under assistentens beräkningsperiod. Det inkluderar då både vanliga assistanstimmar, jour samt alla former av mer- och övertid. Om en person med många assistanstimmar avstår assistans för att anhöriga ska ta över är det alltså svårt för anhöriga att kunna tillgodose hela assistansbehovet.

Vad gör jag om ingen kan tillgodose mitt behov?

En av de värsta situationerna som skulle kunna uppstå är att alla den assistansberättigades assistenter blir sjuka och inte kan komma till jobbet. Då gäller det att anordnaren och den assistansberättigade och/eller anhöriga har pratat igenom hur man ska hantera en sådan situation i förväg.

I första hand är det viktigt att anordnaren tar fram listor över alla assistenter som arbetar hos den assistansberättigade och hur många timmar de kan arbeta i händelse av en kris med tanke på den maximala sammanlagda arbetstiden.

Sedan får man ta fram ”nödlistor” med timanställda och kanske även före detta anställda och kontrollera med dem hur mycket de kan tänka sig att arbeta. Om man inte kan lösa situationen med dessa grupper kan det vara bra om gruppen ”anhöriga som inte är anställda som personliga assistenter” har inventerats redan i förväg och tillfrågats om de kan gå in i nödfall. Tänk på att om det gäller ett barn måste även anhöriga uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret innan de börjar jobba.

Om dessa åtgärder inte fungerar kan det bli aktuellt att kontakta kommunen. Det är alltid den assistansberättigade som bestämmer om detta ska göras. Kommunen har det yttersta ansvaret för att assistansbehovet tillgodoses.

Enligt ett meddelandeblad från Socialstyrelsen bör kommunen redan i förväg ha kontaktat privata anordnare så att de känner till vilka personer som har assistans och hur deras behov ser ut.

”Nämnden kan också behöva skaffa sig kännedom om personer som har personlig assistans som utförs av annan än kommunen t.ex. assistansbolag eller om assistansanvändaren är egen företagare. Om dessa assistansanordnare p.g.a. t.ex. en influensaepidemi 6 inte klarar av att fullfölja sitt uppdrag kan kommunerna behöva tillhandahålla assistansen, enligt 2 och 9 a §§ LSS.”

Hur blir det när pandemin är över?

Hotet från Covid-19 kommer inte att vara för evigt. Det kan bli långvarigt, men förr eller senare blir hotet inte större än en vanlig influensa eller kanske vinterkräksjukan. Och då återgår lagstiftningen och regelverket till det normala. Det innebär att personlig assistans på nytt blir en serviceinsats, utan krav på att assistenterna har särskilda skyddskläder annat än när det är befogat på grund av arbetets karaktär.

Man behöver inte ha handskar på sig för att ta på en annan människas hud. Eller för att kamma någons hår. Och SOSFS om basal hygien gäller inte för personliga assistenter.

Men för de arbetsgivare och assistansanvändare som värnar sina personliga assistenter under Covid-19-tiden, både i form av smittskydd, arbetstider och arbetsmiljö, kommer omtanken troligen att betala sig.

Om kommunernas krav på ändrade regler

Nyligen sändes en protestskrivelse till regeringen som hade undertecknats av 23 privata assistansanordnare från hela Sverige mot den hemställan SKR gjort till regeringen om att de ska få ändra i LSS-beslut vid t ex en pandemi. Anordnarna skriver:

”Vi tror inte att någon idag är obekant med de hårda bedömningar av assistansbehov som sker av både Försäkringskassan och kommuner. Grundläggande behov räknas endast i de ‘integritetskänsliga delarna‘ och assistans för övriga behov beviljas endast för så kallat ‘aktiva assistansinsatser‘. Att i ett sådan situation tillåta kommunerna att ytterligare beskära enskildas rättigheter vore katastrofalt för målgruppen. För en enskild som har assistans finns helt enkelt inte möjlighet att prioritera bort en enda timme.”

Nu har socialminister Lena Hallengren på ett möte med Riksdagens socialutskott sagt att hon kommer att avvisa förslaget.

Om Anna Barsk Holmbom som skrivit denna artikel

Under ett par veckors tid har Anna utbildat mer än 70 privata assistansanordnare i vad de bör tänka på för att kunna fortsätta tillgodose sina uppdragsgivares assistansbehov under de kommande månaderna. Utbildningarna sker via nätet och hon fortsätter att ge kurser så länge det finns intresse.