Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2024 och 2025
Vem rätt till aktivitetsersättning eller sjukersättning?
Hur höga är ersättningarna 2024, och hur mycket höjs de 2025?
Hur mycket kan man få i bostadstillägg?
Är det några nya regler på gång för sjuk- och aktivitetsersättning?
Under flera års tid har andelen beviljad sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan ökat. Andelen beviljanden har ökat varje år sedan 2018. År 2023 kom andelen upp i 81 procent för aktivitetsersättning och 52 procent för sjukersättning.
Diagram: Historisk utveckling av antalet personer med sjukersättning respektive aktivitetersersättning.
SENASTE NYTT: Så mycket höjs ersättningar och bidrag
OCH: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?
Ny strid om sjukförsäkringen 2024
En ny utredning om sjukförsäkringen presenterades 2 april 2024 – En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Där föreslår utredaren Per Johansson en återgång till tidigare regler, med betydligt hårdare krav för att få sjukpenning.
Utredningen handlar främst om sjukpenningen, och berör bara delvis sjukersättningen. De nya mer generösa reglerna för äldre inom sjukersättningen föreslås behållas, men utredaren vill att dess utveckling ”följs nära”. Läs mer: S lovar riva upp försämringar.
Viktiga ersättningar vid funktionsnedsättning
Sjukersättning och aktivitetsersättning är viktiga ersättningar för personer med funktionsnedsättning. Aktivitetsersättning finns upp till 30 års ålder, därefter finns sjukersättning.
Syftet är att ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Men möjligheten att beviljas ersättning har varierat kraftigt genom åren. Ersättningarnas värde har också försämrats. Det gjordes en extra höjning i januari 2022, men i stort har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats jämfört med välfärdens utveckling.
Den här guiden beskriver de regler som gäller nu år 2024, men också bakgrunden.
LÄS ÄVEN:
Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
Vem kan få SJUKERSÄTTNING?
Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).
Sjukersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.
Beslut om sjukersättning gäller tills vidare. Detta är den mest permanenta ersättningen. För att beviljas sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt. Det krävs också att man bedömer att rehabilitering inte kan förbättra förmågan.
Vad är trygghetspension?
Den 1 september 2022 infördes trygghetspension (mer generösa regler för sjukersättning för personer över 60 år).
Trygghetspensionen innebär att prövningen mot arbetsmarknaden lättas. Personer som har som mest fem år kvar till pensionen, och som prövas för sjukersättning, får sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbeten som personen haft erfarenhet av under de senaste femton åren. Tidigare har personens arbetsförmåga bedömts mot alla arbeten på arbetsmarknaden.
Även i bedömningen av möjlighet till rehabilitering lättades kraven. Läs mer i propositionen Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder (prop 2021/22:220).
Trygghetspensionen bygger på utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69).
De nya, mer generösa reglerna för sjukersättning för äldre gav en kraftig ökning av beviljanden. I slutet på 2022 fördubblades nybeviljandena i gruppen 60–64 år, från 100 nybeviljanden per månad till cirka 200.
Resultaten visar att reformen haft en tydlig och positiv inverkan på antalet nya försäkrade som beviljas sjukersättning. Effekten uppgår till cirka 2 000 på årsbasis, vilket motsvarar en ökning med cirka 80 procent, enligt utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Egentligen är ökningen ännu större, utredaren uppskattar att ökningen är ytterligare cirka 10 procent.
Läs mer om ”En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022”
Så många har aktivitetsersättning 2024
Detta interaktiva diagram visar antal personer med aktivitetsersättning från 2003 till 2024.
… och så många har sjukersättning
Detta interaktiva diagram visar antal personer med sjukersättning från 2003 till 2024.
Allt fler får endast den lägsta garantinivån
Detta interaktiva diagram visar andel med endast garantinivå inom sjuk- och aktivitetsersättning från 2003 till 2023.
Vem kan få AKTIVITETSERSÄTTNING?
Aktivitetsersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.
Syftet med aktivitetsersättning är inte bara att ge ekonomisk trygghet utan även möjliggöra ett aktivt samhällsliv och ökad chans till arbete. När aktivitetsersättning infördes betonades att ”ingen ska behöva bli pensionerad i mycket unga år, innan omfattande insatser har gjorts för att så långt det är möjligt ta tillvara kapacitet och utvecklingsmöjligheter bland unga som är svårt sjuka eller funktionshindrade”.
Beslut om aktivitetsersättning är tidsbegränsade. För att beviljas aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt minst ett år, och personen ska vara 19-29 år gammal. Denna ersättning omprövas minst vart tredje år, men ofta varje år.
Under tid med aktivitetsersättning kan rehabilitering pågå för att försöka få eller återfå arbetsförmåga. Ett av syftena med aktivitetsersättning är ju att personen ska kunna utveckla sin arbetsförmåga och närma sig arbetsmarknaden.
Den som har aktivitetsersättning kan även få ”särskild ersättning” för kostnader vid aktiviteter som är bra för hens tillstånd och prestationsförmåga. Det ska vara aktiviteter som planeras och samordnas av Försäkringskassan. Det kan handla om ersättning för kostnader vid bowling eller andra sporter, läger, tävlingar, medlemskap och så vidare. Reglerna om särskild ersättning finns i socialförsäkringsbalken. Ersättningen finns endast för de som har aktivitetsersättning. När man har fyllt 30 år och får sjukersättning finns inte denna möjlighet.
Vem kan få aktivitetsersättning vid FÖRLÄNGD SKOLGÅNG?
Om man behöver gå i skolan längre än normalt, och är 19–29 år gammal, kan man även få aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Då får man aktivitetsersättning istället för studiebidrag.
Denna ersättning beviljas oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte. Syftet är att unga med funktionsnedsättning ska kunna slutföra utbildning som ger kompetens motsvarande gymnasienivån utan att behöva försörja sig själva under tiden. Det ska finnas ett klart samband mellan funktionsnedsättningen och förlängda studier. Förlängningen får alltså inte bero på skoltrötthet och liknande.
Ofta kan det vara svårt att bedöma vilka svårigheter som beror på funktionsnedsättningen, och vad som beror på andra faktorer. Försäkringskassan menar (i en rapport 2018) att det inte räcker med en fastställd diagnos och en läkares ord att eleven behöver förlängd skolgång. Det kan behövas mer underlag, i form av läkarintyg, psykologutredning eller underlag från nuvarande och tidigare skolor.
Vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk problematik – där den försäkrades symtombild kan vara komplex – ställs höga krav på utredningen av sambandet mellan funktionsnedsättning och behov av förlängd skolgång. De medicinska faktorerna måste särskiljas från elevens sociala situation,men även frånskolans insatser.
Den försäkrade kan ha fått sin diagnos i vuxen ålder och haft en skolgång kantad av mycket frånvaro och flera byten fram tills studierna helt avbröts. Vid återupptagande av utbildningen måste det utredas om funktionsnedsättningen är orsaken till den krokiga och avbrutna skolgången. En utredning som gjorts först i vuxen ålder räcker inte alltid för att bedöma om det finns ett samband mellan den avbrutna skolgången och funktionsnedsättningen.
Skolans stöd till elever med svårigheter blir också en fråga att ta ställning till när sambandet mellan funktionsnedsättning och behov av förlängd skolgång ska utredas. … Om man har en funktionsnedsättning och får rätt stöd i skolan så kanske man klarar sig. Men om man inte får det, beror då den förlängda skolgången på skolan eller funktionsnedsättningen? … Om skolan inte ens har uppmärksammat elevens problematik, och därmed inte vidtagit några åtgärder, kan det bli svårare att härleda avbrutna studier till en funktionsnedsättning.
Socialförsäkringsrapport 2018:17: Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (2018)
Eleven måste gå den utbildning som hen får ersättning för. Om eleven inte påbörjar utbildning eller är borta mer än en månad måste det anmälas till Försäkringskassan. Om inte kan eleven bli skyldig att betala tillbaka aktivitetsersättningen. Om eleven byter utbildning måste hen också höra av sig till Försäkringskassan.
Liksom med vanlig aktivitetsersättning kan elev med förlängd skolgång få vissa aktiviteter bekostade från Försäkringskassan.
Skolverket beskriver vem som gör vad, när elev söker aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, så här:
Eleven
* begär ett studieintyg från skolan,
* begär ett medicinskt underlag (intyg eller läkarutlåtande) från sin läkare,
* ansöker om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan,
* skickar det medicinska underlaget och studieintyget till Försäkringskassan och
* gärna även skicka in sina betyg och sin individuella studieplan.
Skolans personal
* skriver ett studieintyg och
* hjälper eleven med att få ut sina betyg och sin studieplan.
I anpassade gymnasieskolan ska eleven
* be skolan om ett studieintyg
* ansöka om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan och
* skicka studieintyget till Försäkringskassan.
Skolans personal
* skriver ett studieintyg.
När eleven börjar bli klar med utbildningen kan hen ansöka om den vanliga aktivitetsersättningen vid nedsatt arbetsförmåga, eller sjukersättning om eleven troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid.
Mer om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång finns på Försäkringskassans webbplats.
Sjukersättning – även för unga under 30 år
Sedan februari 2017 kan även personer under 30 år få sjukersättning, istället för aktivitetsersättning.
För många som inte kan förväntas ha någon arbetsförmåga under större delen av livet är det bättre att få sjukersättning redan från början. Med sjukersättning behöver man inte söka på nytt vart tredje år, även om det finns en viss uppföljning även inom sjukersättning. Den nya regeln har resulterat i att ungefär 3500 personer har beviljats sjukersättning före 30 års ålder (enligt Försäkringskassans utgiftsprognos i november 2022).
Sedan 2017 är det också möjligt att ansöka om aktivitetsersättning under prövotid för studier under sammanlagt sex månader.
Hur mycket får man i sjuk- och aktivitetsersättning?
Sjukersättning och aktivitetsersättning ges i fyra olika nivåer; 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent av hel ersättning.
Vad är inkomstrelaterad ersättning?
Om man tidigare haft inkomst från arbete kan man få högre inkomstrelaterad ersättning. Ungefär 45 procent av alla med sjukersättning har inkomstrelaterad ersättning.
Då baseras ersättningens storlek på vad man tjänat de föregående åren, och denna nivå får man sedan behålla så länge man har ersättningen, förutom de höjningar som görs vid varje årsskifte baserat på ändrat prisbasbelopp.
Inkomstrelaterad ersättning ska motsvara 64,7 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senaste åren (5 till 8 år beroende på personens ålder för sjukersättning, eller 3 år om det gäller aktivitetsersättning). Det finns dock ett maxbelopp för den inkomstrelaterade ersättningen. I januari 2024 höjdes maxbeloppet till cirka 23 171 kronor per månad. (Den inkomstrelaterade ersättningen följer prisbasbeloppet. När prisbasbeloppet anpassas beräkningarna för den inkomstrelaterade ersättningen.) Läs mer: Så mycket höjs ersättningar och bidrag.
LÄS MER: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?
Hur mycket höjs din ersättning den 1 januari 2025?
Vet du hur mycket du fått i de berörda ersättningarna under 2024? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du från från 1 januari 2025. (Denna automatiska beräkning gäller de ersättningar som höjs lika mycket som prisbasbeloppet, exempelvis sjuk- och aktivitetsersättning. Beräkningen bygger på en höjning med cirka 2,6 procent.)
Vad är garantiersättning?
Om du inte har arbetat, eller om du bara haft låga inkomster, får du garantiersättningen. Ersättningsnivån beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.
Den 1 januari 2025 höjs hel garantiersättning till mellan 12 152 kronor och 13 623 kronor och per månad före skatt, beroende på ålder.
De flesta (cirka 90 procent) med aktivitetsersättning har garantinivån. Inom denna grupp har cirka 90 procent hel garantiersättning.
Vad är garantibeloppet inom sjuk- och aktivitetsersättning 2024?
HejaOlika har räknat fram de nya beloppen för de lägsta beloppen, garantiersättningen, baserat på att prisbasbelopp och ersättningar höjs med 9,14 procent 1 januari 2024.
| Garantinivå för sjuk- och aktivitets-ersättning | Andel av PBB i procent | Kronor per år 2023 | Kronor per månad 2023 | Kronor per år 2024 | Kronor per månad 2024 | Ökning per månad 2024 i kronor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Yngre än 21 år | 248 | 130 200 | 10850 | 142 100 | 11 842 | 992 |
| Mellan 21 och 23 år | 253 | 132 828 | 11069 | 144 968 | 12 081 | 1 012 |
| Mellan 23 och 25 år | 258 | 135 456 | 11288 | 147 837 | 12 320 | 1 032 |
| Mellan 25 och 27 år | 263 | 138 072 | 11506 | 150 692 | 12 558 | 1 052 |
| Mellan 27 och 29 år | 268 | 140 700 | 11725 | 153 560 | 12 797 | 1 072 |
| Mellan 29 och 30 år | 273 | 143 328 | 11944 | 156 428 | 13 036 | 1 092 |
| Från och med 30 år | 278 | 145 944 | 12162 | 159 300 | 13 275 | 1 113 |
… och vad blir garantibeloppen 2025?
| Garantinivå för sjuk- och aktivitets-ersättning | Andel av PBB i procent | Kronor per år 2024 | Kronor per månad 2024 | Ökning per månad 2024 | Kronor per år 2025 | Kronor per månad 2025 | Ökning per månad 2025 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Yngre än 21 år | 248 | 142 100 | 11 842 | 992 | 145 820 | 12 152 | 310 |
| Mellan 21 och 23 år | 253 | 144 968 | 12 081 | 1 012 | 148 764 | 12 397 | 316 |
| Mellan 23 och 25 år | 258 | 147 837 | 12 320 | 1 032 | 151 707 | 12 642 | 323 |
| Mellan 25 och 27 år | 263 | 150 692 | 12 558 | 1 052 | 154 637 | 12 886 | 329 |
| Mellan 27 och 29 år | 268 | 153 560 | 12 797 | 1 072 | 157 580 | 13 132 | 335 |
| Mellan 29 och 30 år | 273 | 156 428 | 13 036 | 1 092 | 160 523 | 13 377 | 341 |
| Från och med 30 år | 278 | 159 300 | 13 275 | 1 113 | 163 470 | 13 623 | 348 |
Vad är garantibeloppet efter skatt 2024?
| Ålder | Belopp | Skatt (tabell 29) | Belopp efter skatt |
|---|---|---|---|
| Yngre än 21 år | 11842 | 1531 | 10311 |
| Mellan 21 och 23 år | 12081 | 1570 | 10511 |
| Mellan 23 och 25 | 12320 | 1628 | 10692 |
| Mellan 25 och 27 | 12558 | 1667 | 10891 |
| Mellan 27 och 29 | 12797 | 1706 | 11091 |
| Mellan 29 och 30 | 13036 | 1765 | 11271 |
| Från 30 år | 13275 | 1804 | 11471 |
| Garantipension från 66 år | 11603 | 1314 | 10289 |
| Garantipension kan man få från det år man fyller 66 år. Det är en minimipension som man får om man inte har arbetat och tjänat in pension. Hel garantipension år 2024 för en ogift personuppgår till 11 603 kronor/månad och till 10 505 kronor/månad för en gift person. |
Hur ansöker man om sjukersättning och aktivitetsersättning?
I båda fallen ansöker man hos Försäkringskassan, som normalt fattar beslut inom fyra månader. Det är viktigt att ansökan innehåller läkarintyg och bedömningar som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Om viktig information saknas i ansökan ska Försäkringskassan begära in kompletteringar. Om arbetsförmågan är oklar kan Försäkringskassan också beställa en djupare försäkringsmedicinsk undersökning.
Försäkringskassans interna vägledning om aktivitetsersättning
Inför ansökan om aktivitetsersättning kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans interna vägledning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats. Försäkringskassans övriga information om sjuk- och aktivitetsersättning finns här.
Hur lång är handläggningstiden för sjukersättning?
Försäkringskassans webbsajt uppger i början av juni 2024 att handläggningstiden för sjukersättning är fem månader.
Hur lång är handläggningstiden för aktivitetsersättning?
En ansökan om aktivitetsersättning handläggs normalt på 4 månader, uppger Försäkringskassan på sin webbsajt.
Hur lång är handläggningstiden för bostadstillägg?
För ansökan om bostadstillägg uppges normalt handläggningstid vara 3 månader. Om beslut om aktivitetsersättning eller sjukersättning inte är klart måste detta bli klart innan Försäkringskassan beslutar om bostadstillägg.
Hur många har sjuk- eller aktivitetsersättning?
Hur många har sjukersättning?
I maj 2024 var antalet personer med sjukersättning ungefär 221 800, en halvering jämfört med år 2005 då antalet var mer än 540 000 personer. Ungefär 60 procent är kvinnor. (Länk till Försäkringskassans statistikdatabas.)
Antalet nybeviljade sjukersättningar ligger på en historiskt låg nivå. Mellan år 2004 och 2010 föll antalet nybeviljanden från 70 000 till 6 000 per år, varefter det gått lite upp och ned, men ligger kvar på en låg nivå. Tabellen nedan visar utvecklingen av nybeviljanden.
Andelen avslag har varierat kraftigt genom åren. Åren 2015-2016 ökade avslagen från 40 till nästan 70 procent, vilket troligen berodde på Försäkringskassans arbete med att ”öka kvaliteten” i utredningarna. Avslagen har minskat något de senaste åren, och år 2021 blev det avslag för 60 procent av ansökningar från kvinnor och 53 procent från män.
Hur många har aktivitetsersättning?
I maj 2024 hade cirka 32 170 personer aktivitetsersättning. Det är ungefär 8 000 färre än under toppen 2016 då cirka 40 000 personer hade aktivitetsersättning. Något fler män än kvinnor har aktivitetsersättning.
Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har varierat kraftigt mellan olika perioder. Under 2018–2019 ökade antalet igen, efter att ha minskat 2015–2017. De flesta nybeviljandena beror på psykiatriska diagnoser.
Även andelen avslag har varierat kraftigt. År 2018 avslogs hela 60 procent av alla ansökningar, men sedan dess har utvecklingen vänt, och år 2021 var andelen avslag 24 procent enligt Försäkringskassans statistikdatabas.
”Ökningen av avslagen [fram till 2018] kan ha ett samband med den rättsliga kvalitetsuppföljning av handläggningen som genomfördes av Försäkringskassan under 2016. Att avslagen minskade mellan 2018 och 2019 kan ha ett samband med vägledande domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen”, skriver Samuel Engblom i utredningen SOU 2021:69.
Domen i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2019 ref. 48, som meddelades i oktober 2019 har gjort det lättare att beviljas aktivitetsersättning. Domen preciserar och begränsar det så kallade arbetsmarknadsbegreppet.
LÄS ÄVEN:
Mycket enklare att få aktivitetsersättning – avslagen minskar kraftigt
Vid 30 års ålder upphör aktivitetsersättningen, och många får då sjukersättning istället. Cirka 45 procent övergår till sjukersättning. Tidigare var det ännu vanligare att man övergick till sjukersättning. År 2015 låg andelen på över 60 procent.
För de som inte beviljas sjukersättning när de fyller 30 år blir den vanligaste ersättningsformen sjukpenning i särskilda fall. Utredaren Samuel Engblom skriver att ”sedan ersättningsformen introducerades i början av 2010-talet har antalet som övergår till denna ersättningsform ökat år för år. I december 2019 lämnade omkring 30 procent av 30-åringarna aktivitetsersättningen till förmån för sjukpenning i särskilda fall. Nästan lika vanligt är det att försäkrade övergår till annan eller ingen ersättning. Denna andel har också haft en uppåtgående trend under de senaste åren och har sedan 2016 ökat från 15 till knappt 25 procent. Omkring 5 procent av de 30-åringar som lämnar aktivitetsersättningen övergår till sjukpenning.”
Aktivitetsersättning påstås ibland vara en inkörsport till långvarig passivitet. Tidigare fick unga aktivitetsersättningen förnyad nästan automatiskt till 30 års ålder. Nu har det skett en svängning och tanken nu är att unga ska få mer effektiv hjälp att försörja sig själva. Bland annat använder man SIUS-konsulter och metoden ”supported employment” för att öka övergången till arbete.
Hur många har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång?
Antalet personer med förlängd aktivitetsersättning vid förlängd skolgång var 6 852 personer i maj 2024. Diagrammen nedan visar hur antalet personer utvecklats, samt hur stor andel av ansökningar som beviljas.
| År | Beviljat antal | Avslag antal | Totalt antal | Andel beviljanden |
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 3568 | 249 | 3817 | 93% |
| 2012 | 3464 | 275 | 3739 | 93% |
| 2013 | 3612 | 242 | 3854 | 94% |
| 2014 | 3793 | 195 | 3988 | 95% |
| 2015 | 3812 | 255 | 4067 | 94% |
| 2016 | 3729 | 290 | 4019 | 93% |
| 2017 | 3290 | 442 | 3732 | 88% |
| 2018 | 3035 | 528 | 3563 | 85% |
| 2019 | 3221 | 686 | 3907 | 82% |
| 2020 | 3454 | 761 | 4215 | 82% |
| 2021 | 3302 | 433 | 3735 | 88% |
| 2022 | 3962 | 436 | 4398 | 90% |
Hur svårt är det att få sjuk- och aktivitetsersättning?
Åren 2014–2018 blev det svårare att få både sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassan ansåg att man tidigare har varit alltför ”generös” vid bedömningen av arbetsförmågan. När man började följa regelverket mer noggrant ökade avslagen. I praktiken började Försäkringskassan ställa hårdare krav.
Sedan 2018 har det åter blivit lättare att få ersättning – avslagen har minskat för både sjukersättning och aktivitetsersättning.
Detta interaktiva diagram visar andelen beviljanden av sjuk- och aktivitetsersättning från 2011 till 2023.
För de som får avslag är möjligheterna att få en andra inkomster mycket begränsade. Riksrevisionen skrev i en rapport att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning i genomsnitt förlorade 125 000 kr per år under de efterföljande tre åren. De som fick avslag har ofta en så svag ställning på arbetsmarknaden att varken jobb eller ekonomiska stöd kan kompensera för förlusten av sjuk- och aktivitetsersättning.
ISF:s granskning visar att många avslag är felaktiga
Försäkringskassan får dock kritik för brister i handläggningen. I mars 2021 rapporterade ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, att många avslag på aktivitetsersättning har allvarliga brister.
”Det är ett problem att mer än var tionde person som får avslag på sin ansökan om ersättning får det utan att Försäkringskassan har utrett ärendet tillräckligt. Den enskilda personen har ofta sämre kunskap om kraven i regelverket än Försäkringskassan, och kan vara helt beroende av ersättningen för sin försörjning”, sa Louise Grönqvist, projektledare på ISF.
Enligt ISF:s rapport ”Försäkringskassans utredningsskyldighet” har Försäkringskassan i 11 procent av de granskade fallen inte uppfyllt sin ”utredningsskyldighet”, och i ännu fler avslag finns brister i utredningen.
Vad händer de personer som får avslag?
De som försvinner från ersättningen går ibland till arbete, ibland till studier och i vissa fall får de sjukpenning. Men många får varken arbete eller något stöd alls.
Riksrevisionen rapporterade 2018 att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning förlorade 125 000 kr per år i snitt. För genomsnittspersonen var varken jobb eller andra stöd någon kompensation, utan effekterna av ett avslag blev mycket negativa. Riksrevisionen påtalade att även hälsan, inte bara ekonomin, för de drabbade personerna försämras.
Riksrevisionen ansåg dock inte att det var Försäkringskassans fel. ”Inget talar för att Försäkringskassan tillämpar regelverket för strikt”, heter det i rapporten. Istället sägs problemen bero på att det finns ”en betydande diskrepans” mellan regelverket och de enskilda personernas möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionens slutsats var att det måste bli lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning.
”Jämfört med dem som beviljas ersättning har de som nekas flera dagar som inlagd inom sluten vård efter beslutet. Den negativa effekten kan härledas till en relativ ökning av personer som är inlagda med diagnoserna schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom. Personer med en allvarlig psykisk sjukdom är i en särskilt utsatt position i händelse av ett nekande”, skriver Riksrevisionen.
Kommer reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning att bli mer generösa?
Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) föreslog sommaren 2021 mer generösa regler för sjukersättning och aktivitetsersättning. Dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi meddelade i november 2021 att regeringen vill ändra reglerna redan sommaren 2022. Bland annat vill man ändra ”arbetsmarknadsbegreppet” så att fler får rätt till ersättningarna. Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättningarna beräknas därmed öka med 5700 personer per år.
Förslagen kunde dock aldrig genomföras. Det fanns ingen majoritet i riksdagen. Och med regeringsskiftet 2022 är förslagen nu stoppade.
LÄS ÄVEN: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
Den enda förändring som genomfördes under 2022 var trygghetspensionen, som innebär mer generösa regler för sjukersättning för personer som är äldre än 60 år.
Avslag! Lönar det sig att överklaga?
– Självklart ska man överklaga. Det är inte säkert att man får rätt, men man bör ändå överklaga, sa Maria Persdotter i en intervju med HejaOlika i januari 2021. (Hon var då ordförande för RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar.)
Och om man har missat att överklaga i tid bör man göra en ny ansökan, anser Maria Persdotter. Hon betonar vikten av att då ta fram ännu bättre intyg och ännu tydligare beskrivningar av allt det man inte klarar.
LÄS ÄVEN: Ge aldrig upp din kamp för att få rätt stöd
Ung man vann mot Försäkringskassan – beviljas hel aktivitetsersättning
Ta ett jobb utan stress, tyckte Försäkringskassan. Inte realistiskt, ansåg kammarrätten, som i december 2022 gav en ung man rätt till hel aktivitetsersättning.
Försäkringskassan hade avslagit, med motiveringen att mannen borde kunna ta ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden trots stora svårigheter på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Bland annat hänvisade Försäkringskassan till att mannen sedan 13-årsåldern i begränsad omfattning arbetat tillsammans med sin morfar. Detta upphörde under pandemin när morfadern var över 70 år gammal.
Kassan ansåg att mannen under dessa åren tillsammans med morfar ”bör ha hittat strategier och verktyg för att hantera situationer som är svåra för dig. Verktyg som du skulle kunna använda i ett anpassat arbete”. Att den unge mannen hade anpassat antalet hundpromenader efter de behov som finns för dagen såg Försäkringskassan också som bevis på att han hade förmåga till att ta initiativ och ansvarstagande.
Försäkringskassan menade vidare att mannen borde kunna hitta ”ett väl strukturerat arbete, gärna inom intresseområde, med tydliga, förutsägbara och avgränsade uppgifter som inte ställer krav på stresstålighet”.
Kammarrätten i Stockholm ansåg inte att Försäkringskassans bedömning var realistisk, eftersom det var dokumenterat att mannen har stora svårigheter att genomföra uppgifter självständigt, och att över huvud taget lämna hemmet utan stöd. För att på sikt kunna försörja sig genom arbete menar kammarrätten att mannen behöver öva upp sin förmåga successivt inom exempelvis daglig verksamhet. Kammarrättens beslut (i mål nummer 1091-22) blev att mannen har rätt till hel aktivitetsersättning.
Stöd för att kunna få arbete
Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att stödja personer som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning, så att hen utvecklar eller återfår arbetsförmågan och därmed kan få möjlighet att arbeta.
Hur fungerar bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning?
Bostadstillägget (bostadskostnadstaket) för personer med aktivitets- och sjukersättning höjdes senast den 1 januari 2022. Sedan dess har bidraget legat stilla.
Bostadstillägg som ensamstående
Som ensamstående kan man få bostadstillägg på upp till 6 550 kronor per månad. Det är 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 5 000 och 7 500 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av boendekostnaden som överstiger 7 500 kronor.
Bostadstillägg som gift eller sambo
Som gift eller sambo kan man få som mest 3 275 kronor per månad, vilket är 96 procent av bostadskostnaden upp till 2 500 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 2 500 och 3 750 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 3 750 kronor. Läs mer om bostadstillägget på Försäkringskassans webb.
Många missar att ansöka om bostadstillägg
Många som har aktivitets- eller sjukersättning har också rätt till bostadstillägg, men missar ofta detta tillägg.
Se videon om varför många missar bostadstillägget:
LÄS ÄVEN: 34 000 personer går miste om bostadstillägg – missar att ansöka
Hur beräknas bostadstillägget?
För att ansöka om bostadstillägg behöver man ha koll på sin bostadskostnad, inkomster och sparande. Om man är gift eller sambo behövs uppgifter om båda.
Rätten till bostadstillägg påverkas av vilka tillgångar man har, till exempel sparande på bank, fonder eller fastighet eller bostadsrätt som inte är din permanentbostad. Om du är ensamstående räknas 15 % av förmögenheten över 100 000 kronor med som en del av din årsinkomst. Om du har en make eller sambo räknas 15 % av er gemensamma förmögenhet över 200 000 kronor med som en del av er årsinkomst.
Tillgångar kan till exempel vara pengar på bankkonton, fonder och andra värdepapper. En fastighet eller bostadsrätt som inte är din permanentbostad räknas också som en tillgång.
Ska man inte ha rätt att spara till en buffert?
Alla sådana tillgångar och sparande innebär alltså att man får mindre i bostadstillägg. Den som får ett arv kan också få sänkt bostadstillägg. Många ser detta som att staten konfiskerar sparande för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det är med andra ord omöjligt att bygga upp ett sparande som säkerhetsbuffert – det försvinner genom sänkt bostadstillägg. Riksförbundet FUB uppmanade 2022 regering och riksdag att rätta till reglerna, så att även denna grupp kan ha ett sparande.
I april 2023 krävde FUB att regeringen tillsätter en utredning om utformandet av bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.
Reglerna för bostadstillägget innebär ett hinder för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att förbättra sina ekonomiska livsvillkor. När rätten till bostadstillägg beräknas tas hänsyn till kapital och andra inkomster. Taket för sparade pengar är 100 000 kronor, därefter reduceras bostadstillägget. Beloppsgränsen på 100 000 kronor förhindrar personer med sjuk- och aktivitetsersättning från att ha en buffert och pensionsspara. Om en person ärver pengar kan bostadstillägget minskas drastiskt, vilket medför att arvet måste användas till att betala hyreskostnader.
FUB:s skrivelse till Socialdepartementet 12 april 2023.
Dagens regelsystem för bostadstillägg till personer som har sjuk- och aktivitetsersättning behöver utvecklas och moderniseras. Riksförbundet FUB anser att det behövs tillsättas en statlig utredning med syfte att säkerställa jämlika ekonomiska livsvillkor för personer med funktionsnedsättning.
Borde inte bostadstillägget höjas? (Det tycker Swedbank)
Swedbanks privatekonom Arturo Arques efterlyste i mars 2023 en kraftig höjning av bostadstillägg och bostadsbidrag. ”Det är konkreta åtgärder med hög träffsäkerhet, för att stötta hushållen på ett ansvarsfullt sätt”, skrev han i en debattartikel i Dagens industri 16 mars 2023.
Han betonar att en höjning med 400 kronor per månad endast får liten effekt på inflationen, och dessutom är billigt för staten (cirka 2,5 miljarder kronor).
Han lyfter fram Folkhälsomyndighetens beräkningar från 2019 som visade att 14 procent av hushållen är ekonomiskt utsatta. Ännu fler hushåll klarar inte en oförutsedd utgift på 12 000 kronor.
Enligt Swedbank är ekonomin allra tuffast för personer som lever på sjukersättning eller aktivitetsersättning, garantipensionärer, studenter, arbetslösa och ensamstående med barn. Många av dem lever helt utan några marginaler. En sak dessa har gemensamt är att de får antingen bostadsbidrag eller bostadstillägg.
Hur påverkas möjligheten att hyra bostad om man har sjuk- eller aktivitetsersättning?
I januari 2022 slog diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius larm om att personer med sjuk- och aktivitetsersättning diskrimineras av bostadsbolag vid uthyrning av lägenheter. DO vill ha en lagändring som tvingar hyresvärdar att godta sjukersättning och aktivitetsersättning som inkomst.
Får man ha ideella uppdrag, samtidigt som man har sjuk- eller aktivitetsersättning?
Idag vågar många inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora ersättningen från Försäkringskassan. Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har föreslagit mer generösa regler. Utredaren vill att man ska kunna arbeta ideellt (och utan arvode) upp till 10 timmar per vecka.
Funktionsrätt Sverige anser att förslaget är alldeles för begränsat. ”Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet”, menar Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Troligen kommer utredningens förslag inte att förverkligas. Läs mer: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
Tuffare regler för återbetalning – fler skuldsätts
Från 1 september 2022 gäller skärpta regler för återbetalning av skulder till Försäkringskassan. Försäkringskassan kan nu vända sig direkt till Kronofogden för att driva in skulder. Avbetalningsplanerna blir också hårdare, med krav på att skulder ska betalas inom ett år.
Personer som berörs är de som har fått för mycket utbetalt i bland annat sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, bostadstillägg, omvårdnadsbidrag och assistansersättning. De felaktiga utbetalningarna kan bero på att enskilda personer har missat att anmäla ändringar, eller har lämnat fel uppgifter till Försäkringskassan.
– Det är alltid viktigt att man kontrollerar sina utbetalningar och meddelar Försäkringskassan vid misstanke att något blivit fel, säger Fredrik Falk, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
I maj 2024 kritiserades de korta avbetalningsplanerna av Nadja Awad (V) i en skriftlig fråga till socialförsäkringsminister Anna Tenje.
”Försäkringskassan kräver återbetalning för en lång rad bidrag och ersättningar som av olika anledningar utgått med för stora belopp. Det handlar bland annat om assistansersättning, sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning och bostadsbidrag. Det innebär att Försäkringskassans nya tillämpning slår hårt mot personer med funktionsnedsättning som är en redan marginaliserad grupp”, skrev Nadja Awad.
”Avser statsrådet att följa upp konsekvenserna av Försäkringskassans förändrade återkrav för enskilda?” frågade Nadja Awad.
Anna Tenje försvarade skärpningarna så här:
Sedan den 1 september 2022 gäller nya bestämmelser som innebär att Försäkringskassan kan lämna en skuld direkt till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att först ansöka om betalningsföreläggande eller driva en process i allmän domstol. Sedan lagändringen trädde i kraft har Försäkringskassan sett över sina rutiner för beviljande av avbetalningsplaner och ändrat dem. Numera beviljar Försäkringskassan som huvudregel avbetalningsplaner om högst ett år.
Det är positivt att skulder till staten för felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag från vår gemensamma välfärd numera kan regleras skyndsamt. En snabbare hantering förebygger långvarig skuldsättning, som riskerar att påverka såväl familjer som enskildas ekonomi under lång tid. Att felaktigt utbetald ersättning återbetalas är också viktigt för tilltron till och legitimiteten för den skattefinansierade välfärden.
Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Försäkringskassan i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för en effektiv och ändamålsenlig återkravs- och fordringsverksamhet och vilka konsekvenser åtgärderna har fått för enskilda och för staten. Uppdraget redovisades den 22 februari 2024. Av svaret framkommer att fler har återbetalat sin skuld inom ett år och att den långvariga skuldsättningen, som tidigare bidrog till att skulden ökade med ränta och avgifter, minskar. Försäkringskassans svar och ISF:s rapport analyseras nu närmare i Regeringskansliet.
Om Försäkringskassans återkrav
Nadja Awad kommenterar Anna Tenjes svar:
”Utifrån svaret så verkar inte regeringen vilja vidta några åtgärder för att följa upp konsekvenserna av återkraven trots ISF:s rekommendation. Tvärtom tycker statsrådet att det är positivt med de nya bestämmelserna som innebär att Försäkringskassan kan lämna en skuld direkt till Kronofogden och att enskilda får följa upp detta. Det tycker Vänsterpartiet är problematiskt för det har framkommit att det inte alltid är på grund av felaktiga uppgifter som det leder till ett återkrav utan p.g.a. konstruktionen kring hur Försäkringskassan räknar som leder till att väldigt många får en skuld hos Kronofogden. Det kan leda till att alltfler, personer med funktionsnedsättningar som i många fall lever på existensminimum, kan få livslånga skuldsättningar”, säger Nadja Awad.
Vad säger domstolarna om sjuk- och aktivitetsersättning?
Försäkringskassans syn på personer som ansöker om sjuk- och aktivitetsersättning är hård. Överklaganden avslås ofta även av förvaltningsrätterna. Men i många fall kan enskilda trots allt vinna i högre rätt. Här nedan länkar vi till artiklar om några aktuella domar.
Förlorar aktivitetsersättning på grund av studier (mars 2023)
Ung man vann mot Försäkringskassan – beviljas hel aktivitetsersättning (december 2022)
Kvinna nekas sjukersättning trots intyg från två olika läkare
Vann över Försäkringskassan: Inte realistiskt att arbeta
Man med autism får sjukersättning – jobb inte realistiskt
Ersättningarna tog ett språng uppåt 2022
Den 1 januari 2022 höjdes sjuk- och aktivitetsersättning extra mycket. Politikerna ville kompensera gruppen för att ha halkat efter i välfärdsutvecklingen. Höjningarna var cirka 1 150 kronor per månad före skatt.
För många berörda försvann dock en stor del av höjningen genom ökade kommunala avgifter för omsorg enligt socialtjänstlagen. Funktionsrättsförbund och politiker har krävt att regeringen ska kompensera för detta, exempelvis genom att höja socialtjänstlagens minimibelopp. Samtidigt har inflationen kraftigt urholkat ersättningarna ytterligare.
Moderaterna har ofta förespråkat besparingar inom sjuk- och aktivitetsersättning, med hänvisning till ”arbetslinjen” och argumentet att det måste finnas incitament att gå ”från bidrag till arbete”. Exempelvis hösten 2021 lade man fram förslag om miljardbesparingar på sjuk- och aktivitetsersättning.
LÄS ÄVEN:
Höjningen nästan utraderad för många med sjukersättning
Kan växande klyftor förhindras?
Kan ständigt ökande klyftor för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning förhindras? Med dagen system höjs sjuk- och aktivitetsersättning i takt med att prisbasbelopp ändras vid varje årsskifte.
Prisbasbeloppet bestäms av regeringen, och hur stor höjningen blir avgörs av hur hög inflationen har varit. Ersättningarna höjs alltså i efterhand. Under tiden kan inflationen göra stora hål i den enskildes ekonomi. Det är det som hände under 2022 då inflationen rusade i höjden, samtidigt som det dröjde till 1 januari 2023 innan prisbasbeloppet och därmed ersättningarna höjdes. Under tiden är köpkraften för personer med ersättning kraftigt minskad.
Dagens system innebär också att sjuk- och aktivitetsersättningarna halkar efter när löner ökar snabbare än inflationen. Då växer klyftorna automatiskt.
Garantinivån i sjukersättning och aktivitetsersättning är ett grundskydd för den som haft låga eller inga inkomster. Beloppet följer prisbasbeloppets utveckling. För personer med sjukersättning är garantinivån 2,78 prisbasbelopp från och med 30 års ålder. För lägre åldrar gäller andra nivåer.
Även inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättning är kopplad till prisbasbeloppet och inflationen, men baseras även på personens tidigare inkomst, och är högre än garantinivån.
Sjuk- och aktivitetsersättningarna är de enda socialförsäkringsförmånerna där både garantinivån och den inkomstrelaterade ersättningen är knutna till prisutvecklingen.
Indexering av sjuk- och aktivitetsersättningarna stoppades
I juni 2022 tillsatte regeringen en utredning om och hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan knytas till löneutvecklingen. ”Vi ska ha en sjukförsäkring som går att lita på”, sa dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Syftet är att stärka ekonomin för personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan ha lönearbete, men också att förenkla beräkning av ersättningarna.
Utredningen skulle undersöka om garantinivån (den lägsta nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen) ska följa lönernas utveckling. Utredaren skulle också titta på hur den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen kan bli ”mer följsam” mot inkomstutvecklingen i samhället. Både garantiersättningen och den inkomstrelaterade ersättningen har följt prisutvecklingen sedan ersättningarna infördes 2003. Vissa anpassningar har gjorts av garantinivån och bostadstillägget. Detta har minskat skillnaderna mellan garantinivå och högsta inkomstrelaterade ersättning.
I december 2022 stod det dock klart att den nya M-KD-L-regeringen stoppar utredningen.
LÄS MER: Utredningen som skulle ge ekonomisk trygghet läggs ned
Hur har ekonomin utvecklats för personer med funktionsnedsättning?
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger långt efter övrig befolkning i ekonomisk standard och klyftorna har ökat under de senaste 20 åren. Tidigare var ekonomisk standard ungefär densamma för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och övrig befolkning. (Se diagrammet nedan, ur Myndigheten för delaktighets uppföljning av funktionshinderpolitiken 2017.)
De växande klyftorna beror på att ersättningarna inte har följt med löneutvecklingen i samhället. Flera politiska beslut har också tagit sikte på att öka arbetsinkomsterna snabbare än stöd vid funktionsnedsättning.
Vad innebar extrasatsning i januari 2022?
Höjningen i januari 2022 var den största förstärkningen av sjuk- och aktivitetsersättningen på många år, med cirka 13 800 kronors ökning per år. De som har sjukersättning eller aktivitetsersättning fick även cirka 10 000 kronor per år i sänkt skatt från januari 2022. Dessutom höjdes taket för bostadstillägget.
– En signifikant förbättring för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Detta är den grupp som får den största förändringen, inte bara i kronor utan även i procent, sa Arturo Arques, Swedbanks och sparbankernas privatekonom i en intervju med HejaOlika i början av 2022.
Hur blev den disponibla inkomsten 2022?
Hur mycket pengar blev det då över för den enskilde personen, när man summerat höjda ersättningar och ökade avgifter? Swedbank har räknat på hur de höjda ersättningarna, skattesänkningen och det förbättrade bostadstillägget påverkar privatekonomin för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Disponibel inkomst är summan av alla inkomster och ersättningar minus slutlig skatt.
Disponibel inkomst vid lägsta ersättningen (tabellen nedan).
För en 30-årig person med den lägsta nivån på sjukersättningen och en hyra på 6 000 kronor per månad ökade den disponibla inkomsten med 1030 kronor per månad. I fasta priser (om man tar hänsyn till inflationen) motsvarade förbättringen dock bara 650 kronor per månad jämfört med ett år tidigare. Om hyran är 7500 kronor eller mer per månad blir förbättringen något lägre.
Disponibel inkomst vid månatlig ersättning på 15 000 kr.
För en person med aktivitets- eller sjukersättning på 15 000 kronor per månad och en hyra på 6000 kronor ökade den disponibla månadsinkomsten med 1050 kronor (motsvarande 660 kr i fasta priser).
Kommer ersättningarna att urholkas igen?
Så länge ersättningarna inte kopplas till löneutvecklingen urholkas de i relation till löner och annan ekonomisk välfärd.
– Sjuk- och aktivitetsersättningen halkar hela tiden efter, om inte politikerna aktivt går in och justerar. För den som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning blir förutsägbarheten svår, i synnerhet i dagens politiska situation och med inflationen på väg upp. Det kommer att urholka köpkraften. Att det inte sker någon automatisk justering är en svaghet i systemet, och negativt för tryggheten, säger Arturo Arques.
Hur mycket blir kvar efter höjda avgifter?
Rekordsatsningen 2022 har blivit en besvikelse för många. Den som hade räknat med en månatlig förbättring med mer än 2000 kronor från januari 2022 fick se den disponibla ekonomin reduceras med höjda kommunala avgifter och andra kostnader.
– Jag förstår verkligen att de som har sett socialförsäkringsministern berätta om förbättringarna på sociala medier, och har räknat med till exempel 2000 kronor mer per månad blir besvikna när det bara blir 600 kronor kvar, säger Arturo Arques.
– Både politiker och myndigheter behöver bli bättre på att informera hur ersättningar och avgifter fungerar. Att kommunerna tar hänsyn till individens inkomster när de debiterar sina omvårdnadsavgifter är ingenting nytt, men att som individ sätta sig in i hur allting fungerar är inte lätt, säger Arturo Arques.
LÄS ÄVEN:
Höjda avgifter för god man drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Varför kan kommunen chockhöja omsorgsavgiften?
Den som får höjd sjuk- eller aktivitetsersättning får ofta betala högre avgifter till kommunen. En av de som drabbats var den vuxna sonen till Kerstin Scheutz. Handläggaren på Sundbybergs kommun upplyste Kerstin i januari 2022 att sonens omsorgsavgift skulle öka drastiskt; från 1244 kronor per månad under 2021, till 2170 kronor per månad 2022. En höjning med 926 kronor per månad, eller 75 procent.
Riksdagens beslutade förbättring skulle ha gett sonen 1802 kronor i plånboken mer per månad. Men kommunen lade genast beslag på hälften.
– Kommunen tar mer än hälften av min sons förbättrade sjukersättning och bostadstillägg. Det är ett hån mot människor, som har svårigheter att föra sin talan. När de väl får lite extra pengar från staten så tar kommunen tillbaka det, sa Kerstin Scheutz.
Sonen får hjälp av kommunen med bland annat medicinering, väckning, städning och kontaktperson. Hans låga inkomst har tidigare inneburit att han inte har behövt betala full avgift till kommunen.
När riksdagen i december 2021 beslutade höja de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningarna tog man även beslut om att höja taket för bostadstillägget. Den höga ”funkisskatten” sänktes också, för att kompensera för tidigare jobbskatteavdrag. Riksförbundet FUB fick försäkringar från regeringen att högre aktivitets- och sjukersättningar inte skulle påverka bostadstillägget negativt. Syftet var ju att satsningarna helt och hållet skulle gå till att förbättra levnadsvillkor för personer som är beroende av ersättningarna. Men avgifterna för insatser enligt socialtjänstlagen glömdes bort.
LÄS & SE VIDEON: Jag vill inte se min son i trasiga kläder
Hur ser budgeten ut för en person, 30 år, med sjukersättning och omsorgsavgift?
Exemplet baseras på maxtaxan för omsorgsavgift i Sundbybergs kommun. Alla belopp i kronor.
Uppdatering: För år 2023 är den kommunala max-taxan för omsorgsavgiften 2359 kronor per månad. (Max-avgiften beräknas som en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet.)
Fler avgifter kan ytterligare försämra den enskildes ekonomi
Exempel på ytterligare avgifter är arvoden för ställföreträdare (god man eller förvaltare) vilka precis som omsorgsavgifter är inkomstbaserade, och därför automatiskt kan höjas när sjuk- och aktivitetsersättning höjs.
Ett annat exempel är nya och höjda avgifter för hjälpmedel som förskrivs av regioner och kommuner.
Mer om avgifter som drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättningar
Hur fungerar minimibelopp och förbehållsbelopp?
Som skydd mot höga avgifter garanteras enskilda personer att få behålla ett minimibelopp för att täcka vanliga utgifter. Minimibeloppet regleras i socialtjänstlagen och ska täcka normala kostnader för personliga behov. För år 2023 motsvarar det 6 470 kronor per månad (en tolftedel av 1,4789 gånger prisbasbeloppet), eller 5 279 kr per månad för makar och sambor (en tolftedel av 1,2066 gånger prisbasbeloppet).
Man kan även få ett höjt minimibelopp efter en individuell prövning. Kostnader som kan beaktas är till exempel extra höga kostnader för resor, för viss typ av kost eller på grund av funktionsnedsättning.
Kommunala avgifter begränsas också av ”förbehållsbeloppet” som motsvarar minimibelopp och boendekostnad.
Problemet med höga kommunala avgifter gäller insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL. Insatser enligt LSS skall alltid vara avgiftsfria.
Systemet med kommunala omsorgsavgifter innebär att en inkomstökning mer eller mindre automatiskt ger höjda avgifter för SoL-insatser.
Anna Thomsson på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, säger till HejaOlika att en möjlig lösning är att höja det lagstadgade minimibeloppet.
Hur är det att leva med sjuk- och aktivitetsersättning?
Se HejaOlikas intervju med Maria Ennefors och sonen Joel. Joel har en cp-skada och är beroende av samhällets stöd i form av sjuk- och aktivitetsersättning och bostadstillägg. Han bor i egen lägenhet, och har personlig assistans dygnet runt. Intervjun handlar om de ekonomiska villkoren för personer med stora funktionsnedsättningar.
I en annan videointervju möter vi Kerstin Scheutz, vars son lever på sjukersättning, som vittnar om den ekonomiska utsattheten för personer med funktionsnedsättning.
Ann-Marie Högberg (nedan) berättar om hur samhället helt friskrivit sig från att stödja hennes svårt sjuka dotter. Hennes berättelse handlar om att bollas mellan vårdcentralen (som sjukskriver), Försäkringskassan (som avslår sjukpenning), Arbetsförmedlingen (som inte kan erbjuda hjälp, eftersom arbetsförmåga saknas), och socialtjänsten (som avslår försörjningsstöd på grund av att anställning finns). Ann-Marie Högberg har haft bra koll på svensk välfärd, genom ett yrkesliv som sjuksköterska, kommunalråd och förbundsordförande. Men vid 72 års ålder har hon upptäckt att det skyddsnät hon tagit för givet inte längre existerar.
