Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2023

Hur får man aktivitetsersättning och sjukersättning?
Hur höga är ersättningarna?
Hur mycket kan man få i bostadstillägg?
Vilka nya regler är på gång?

Välkommen till denna HejaOlikas guide om sjukersättning och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN:
Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning
Så mycket höjs ersättningar och bidrag 1 januari 2023

Vem kan få aktivitetsersättning eller sjukersättning?

Sjuk- och aktivitetsersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.

Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).

Syftet med aktivitetsersättningen var inte bara att ge ekonomisk trygghet utan även möjliggöra ett aktivt samhällsliv och ökad chans till arbete. Det betonades att ”ingen ska behöva bli pensionerad i mycket unga år, innan omfattande insatser har gjorts för att så långt det är möjligt ta tillvara kapacitet och utvecklingsmöjligheter bland unga som är svårt sjuka eller funktionshindrade”.

Regler för sjukersättning

Beslut om sjukersättning gäller tills vidare. Detta är den mest permanenta ersättningen. För att beviljas sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt. Det krävs också att man bedömer att rehabilitering inte kan förbättra förmågan.

Trygghetspension – ny sjukersättning för personer över 60 år

Sommaren 2022 fattade riksdagen beslut om trygghetspension, och den nya ersättningen infördes 1 september 2022.

Trygghetspensionen innebär att prövningen mot arbetsmarknaden lättas. Personer som har som mest fem år kvar till pensionen, och som prövas för sjukersättning, får sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbeten som personen haft erfarenhet av under de senaste femton åren. Tidigare har personens arbetsförmåga bedömts mot alla arbeten som förekommer på arbetsmarknaden.

Även vid bedömningen om det finns möjlighet till rehabilitering lättas kraven. Läs mer i propositionen Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder (prop 2021/22:220). Trygghetspensionen bygger på utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69).

Regler för aktivitetsersättning

Beslut om aktivitetsersättning är tidsbegränsade. För att beviljas aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt minst ett år, och personen ska vara 19-29 år gammal. Denna ersättning omprövas minst vart tredje år, men ofta varje år.

Under tid med aktivitetsersättning kan rehabilitering pågå för att försöka få eller återfå arbetsförmåga. Ett av syftena med aktivitetsersättning är ju att personen ska kunna utveckla sin arbetsförmåga och närma sig arbetsmarknaden.

Den som har aktivitetsersättning kan även få ”särskild ersättning” för kostnader vid aktiviteter som är bra för hens tillstånd och prestationsförmåga. Det ska vara aktiviteter som planeras och samordnas av Försäkringskassan. Det kan handla om ersättning för kostnader vid bowling eller andra sporter, läger, tävlingar, medlemskap och så vidare. Reglerna om särskild ersättning finns i socialförsäkringsbalken.

Regler för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

Man kan också få aktivitetsersättning vid förlängd skolgång – om man behöver gå i skolan längre än vad som är vanligt. Då får man aktivitetsersättning istället för studiebidrag. Denna ersättning beviljas oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte.

Syftet är att unga med funktionsnedsättning ska kunna slutföra utbildning som ger kompetens motsvarande gymnasienivån utan att de själva ska behöva svara för sin försörjning under tiden. I lagens förarbeten betonas att det ska finnas ett klart samband mellan funktionsnedsättningen och förlängda studier. Förlängningen får alltså inte bero på skoltrötthet och liknande.

Sjukersättning för unga under 30 år

Sedan februari 2017 kan även personer under 30 år få sjukersättning, istället för aktivitetsersättning. För många som inte kan förväntas ha någon arbetsförmåga under större delen av livet är det bättre att få sjukersättning redan från början. Med sjukersättning behöver man inte söka på nytt vart tredje år, även om det finns en viss uppföljning även inom sjukersättning. Den nya regeln har resulterat i att ungefär 3500 personer har beviljats sjukersättning före 30 års ålder (enligt Försäkringskassans utgiftsprognos i november 2022).

Sedan 2017 är det också möjligt att ansöka om aktivitetsersättning under prövotid för studier under sammanlagt sex månader.

Hur många personer berörs?

Hur många har sjukersättning?

I juni 2022 var antalet personer med sjukersättning 216 757, en halvering jämfört med år 2005 då antalet var mer än 540 000 personer. Ungefär 60 procent är kvinnor. (Länk till Försäkringskassans statistikdatabas.)

Antalet nybeviljade sjukersättningar ligger på en historiskt låg nivå. Mellan år 2004 och 2010 föll antalet nybeviljanden från 70 000 till 6 000 per år, varefter det gått lite upp och ned, men ligger kvar på en låg nivå. Tabellen nedan visar utvecklingen av nybeviljanden.

Andelen avslag har varierat kraftigt genom åren. Åren 2015-2016 ökade avslagen från 40 till nästan 70 procent, vilket troligen berodde på Försäkringskassans arbete med att ”öka kvaliteten” i utredningarna. Avslagen har minskat något de senaste åren, och år 2021 blev det avslag för 60 procent av ansökningar från kvinnor och 53 procent från män.

Hur många har aktivitetsersättning?

I juni 2022 hade cirka 29 000 personer aktivitetsersättning. Det är ungefär 10 000 färre än under ”toppåret” 2016 då cirka 40 000 personer hade aktivitetsersättning. Det är ungefär lika många kvinnor som män, med en liten övervikt för män.

Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har varierat kraftigt mellan olika perioder. Under 2018–2019 ökade antalet igen, efter att ha minskat 2015–2017. De flesta nybeviljandena beror på psykiatriska diagnoser.

Även andelen avslag har varierat kraftigt. År 2018 avslogs hela 60 procent av alla ansökningar, men sedan dess har utvecklingen vänt och år 2021 var andelen avslag 24 procent enligt Försäkringskassans statistikdatabas.

”Ökningen av avslagen [fram till 2018] kan ha ett samband med den rättsliga kvalitetsuppföljning av handläggningen som genomfördes av Försäkringskassan under 2016. Att avslagen minskade mellan 2018 och 2019 kan ha ett samband med vägledande domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen”, skriver Samuel Engblom i utredningen SOU 2021:69.

Domen i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2019 ref. 48, som meddelades i oktober 2019 har gjort det lättare att beviljas aktivitetsersättning. Domen preciserar och begränsar det så kallade arbetsmarknadsbegreppet.

LÄS ÄVEN:
Mycket enklare att få aktivitetsersättning – avslagen minskar kraftigt

Vid 30 års ålder upphör aktivitetsersättningen, och många får då sjukersättning istället. Cirka 45 procent övergick till sjukersättning. Tidigare var det ännu vanligare att man övergick till sjukersättning. År 2015 låg andelen på över 60 procent.

För de som inte beviljas sjukersättning när de fyller 30 år blir den vanligaste ersättningsformen sjukpenning i särskilda fall. Utredaren Samuel Engblom skriver: ”Sedan ersättningsformen introducerades i början av 2010-talet har antalet som övergår till denna ersättningsform ökat år för år. I december 2019 lämnade omkring 30 procent av 30-åringarna aktivitetsersättningen till förmån för sjukpenning i särskilda fall. Nästan lika vanligt är det att försäkrade övergår till annan eller ingen ersättning. Denna andel har också haft en uppåtgående trend under de senaste åren och har sedan 2016 ökat från 15 till knappt 25 procent. Omkring 5 procent av de 30-åringar som lämnar aktivitetsersättningen övergår till sjukpenning.”

Aktivitetsersättning påstås ibland vara en inkörsport till långvarig passivitet. Tidigare fick unga aktivitetsersättningen förnyad nästan automatiskt till 30 års ålder. Nu har det skett en svängning och tanken nu är att unga ska få mer effektiv hjälp att försörja sig själva. Bland annat använder man SIUS-konsulter och metoden ”supported employment” för att öka övergången till arbete.

Hur många har aktivitetsersättning med förlängd skolgång?

Antalet personer med förlängd aktivitetsersättning vid förlängd skolgång pendlar mellan 5000 och 6000.

Hur mycket får man i sjuk- och aktivitetsersättning?

Båda sjukersättning och aktivitetsersättning ges i fyra olika nivåer; 25 procent, 50 procent, 75 procent respektive 100 procent av hel ersättning.

Vad innebär inkomstrelaterad ersättning?

Om man tidigare haft inkomst från arbete kan man få högre inkomstrelaterad ersättning. Ungefär 45 procent av de som har sjukersättning har inkomstrelaterad ersättning.

Storleken baseras på vad man tjänat de föregående åren, och denna nivå får man sedan behålla så länge man har ersättningen, förutom höjningar vid varje årsskifte som görs baserat på ändrat prisbasbelopp.

Inkomstrelaterad ersättning ska motsvara 64,7 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senaste åren (5 till 8 år beroende på personens ålder för sjukersättning, eller 3 år om det gäller aktivitetsersättning). Det finns dock ett maxbelopp för den inkomstrelaterade ersättningen. År 2022 är maxbeloppet 19 531 kronor före skatt per månad i inkomstrelaterad ersättning. I januari 2023 höjs maxbeloppet till cirka 21 230 kronor per månad. (Den inkomstrelaterade ersättningen följer prisbasbeloppet. När prisbasbeloppet anpassas beräkningarna för den inkomstrelaterade ersättningen.) Läs mer: Så mycket höjs ersättningar och bidrag 2023

Hur mycket höjs just DIN inkomstrelaterade ersättning i januari 2023

Vet du hur mycket du får i ersättning 2022? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du kommer att få från och med januari 2023. (Den automatiska beräkningen bygger på en höjning med cirka 8,7 procent.)

LÄS MER: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

Vad innebär garantiersättning?

Om du inte har arbetat, eller om du bara haft låga inkomster, får du garantiersättningen. Ersättningsnivån beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

Den 1 januari 2022 höjdes hel garantiersättning med 1 150 kronor per månad till mellan 9 982 kronor och 11 190 kronor och per månad före skatt, beroende på ålder.

De flesta (cirka 90 procent) med aktivitetsersättning har garantiersättningen. Inom denna grupp har cirka 90 procent hel garantiersättning.

Sjuk- och aktivitetsersättningens garantibelopp 2023

Den 1 januari 2023 höjs prisbasbeloppet med cirka 8,7 procent på grund av den höga inflationen under 2022. Därmed höjs även garantibeloppen i sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi har räknat fram de nya ersättningsbeloppen (garantinivåerna) baserat på nya prisbasbeloppet (tabellen nedan).

Hur ansöker man om sjukersättning och aktivitetsersättning?

I båda fallen ansöker man hos Försäkringskassan, som normalt sett fattar beslut inom fyra månader. Det är förstås viktigt att ansökan innehåller läkarintyg och bedömningar som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Om viktig information saknas i ansökan ska Försäkringskassan begära in kompletteringar. Om arbetsförmågan är oklar kan Försäkringskassan också beställa en djupare försäkringsmedicinsk undersökning. På senare tid har man börjat ta in mer information än man tidigare gjorde.

Försäkringskassans interna vägledning om aktivitetsersättning

Inför ansökan om aktivitetsersättning kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans interna vägledning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats. Försäkringskassans övriga information om sjuk- och aktivitetsersättning finns här.

Är det svårt att få sjuk- och aktivitetsersättning?

Åren 2014–2018 blev det svårare att få både sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassan ansåg att man tidigare har varit alltför ”generös” vid bedömningen av arbetsförmågan. När man började följa regelverket mer noggrant ökade avslagen. I praktiken började Försäkringskassan ställa hårdare krav.

Sedan 2018 har det åter blivit lättare att få ersättning – avslagen har minskat för både sjukersättning och aktivitetsersättning.

För de som får avslag är möjligheterna att få en andra inkomster mycket begränsade. Riksrevisionen skrev i en rapport att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning i genomsnitt förlorade 125 000 kr per år under de efterföljande tre åren. De som fick avslag har ofta en så svag ställning på arbetsmarknaden att varken jobb eller ekonomiska stöd kan kompensera för förlusten av sjuk- och aktivitetsersättning.

ISF:s granskning visar att många avslag är felaktiga

Försäkringskassan får dock kritik för brister i handläggningen. I mars 2021 rapporterade ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, att många avslag på aktivitetsersättning har allvarliga brister.

”Det är ett problem att mer än var tionde person som får avslag på sin ansökan om ersättning får det utan att Försäkringskassan har utrett ärendet tillräckligt. Den enskilda personen har ofta sämre kunskap om kraven i regelverket än Försäkringskassan, och kan vara helt beroende av ersättningen för sin försörjning”, sa Louise Grönqvist, projektledare på ISF.

Enligt ISF:s rapport ”Försäkringskassans utredningsskyldighet” har Försäkringskassan i 11 procent av de granskade fallen inte uppfyllt sin ”utredningsskyldighet”, och i ännu fler avslag finns brister i utredningen.

Vad händer de personer som får avslag?

De som försvinner från ersättningen går ibland till arbete, ibland till studier och i vissa fall får de sjukpenning. Men många får varken arbete eller något stöd alls.

Riksrevisionen rapporterade i april 2018 att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning förlorade 125 000 kr per år i snitt. För genomsnittspersonen var varken jobb eller andra stöd någon kompensation, utan effekterna av ett avslag blev mycket negativa. Riksrevisionen påtalade att även hälsan, inte bara ekonomin, för de drabbade personerna också försämras.

Riksrevisionen ansåg dock inte att det var Försäkringskassans fel. ”Inget talar för att Försäkringskassan tillämpar regelverket för strikt”, heter det i rapporten. Istället sägs problemen bero på att det finns ”en betydande diskrepans” mellan regelverket och de enskilda personernas möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionens slutsats var att det måste bli lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning.

”Jämfört med dem som beviljas ersättning har de som nekas flera dagar som inlagd inom sluten vård efter beslutet. Den negativa effekten kan härledas till en relativ ökning av personer som är inlagda med diagnoserna schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom. Personer med en allvarlig psykisk sjukdom är i en särskilt utsatt position i händelse av ett nekande”, skriver Riksrevisionen.

Lönar det sig att överklaga avslag?

Försäkringskassan har fått mycket kritik för påstådda brister i handläggningen.

– Självklart ska man överklaga. Det är inte säkert att man får rätt, men man bör ändå överklaga, sa Maria Persdotter i en intervju med HejaOlika i januari 2021. (Hon var då ordförande för RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar.)

Och om man har missat att överklaga i tid bör man göra en ny ansökan, anser Maria Persdotter. Hon betonar vikten av att då ta fram ännu bättre intyg och ännu tydligare beskrivningar av allt det man inte klarar.

LÄS ÄVEN: Ge aldrig upp din kamp för att få rätt stöd

Kommer reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning att bli mer generösa?

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) föreslog sommaren 2021 mer generösa regler för sjukersättning och aktivitetsersättning. Dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi meddelade i november 2021 att regeringen vill ändra reglerna redan sommaren 2022. Bland annat vill man ändra ”arbetsmarknadsbegreppet” så att fler får rätt till ersättningarna. Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättningarna beräknas därmed öka med 5700 personer per år.

Förslagen kunde dock aldrig genomföras. Det fanns ingen majoritet i riksdagen. Och med regeringsskiftet 2022 är förslagen nu stoppade.

LÄS ÄVEN: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning

Den enda förändring som genomfördes under 2022 var trygghetspensionen, som innebär mer generösa regler för sjukersättning för personer som är äldre än 60 år.

Stöd för att kunna få arbete

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att stödja personer som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning, så att hen utvecklar eller återfår arbetsförmågan och därmed kan få möjlighet att arbeta.

Hur fungerar bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning?

Bostadstillägget (bostadskostnadstaket) för personer med aktivitets- och sjukersättning höjdes den 1 januari 2022 från 5600 kronor per månad till 7500 kronor per månad för den som är ogift. Taket höjdes till 3750 kronor för den som är gift. Bakgrunden är att många har fått höjda boendekostnader som inte bostadstillägget har anpassats till. Höjningen innebär att dessa personer får samma rätt till bostadstillägg som ålderspensionärer.

I praktiken innebär höjningen som mest 1300 kronor mer per månad i bostadstillägg, enligt Swedbanks beräkningar. Vid en boendekostnad på 6000 kronor per månad blir höjningen av bostadstillägget knappt 300 kronor.

Det så kallade konsumtionsstödet i bostadstillägget höjdes med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta. Det nya konsumtionsstödet kan då bli upp till 540 kronor per månad eller 6480 kronor per år. Även ålderspensionärer får del av bostadstilläggets konsumtionsstödet, men personer med sjuk- och aktivitetsersättning blir utan detta stöd.

Många missar att ansöka om bostadstillägg

Många som har aktivitets- eller sjukersättning har också rätt till bostadstillägg, men missar ofta detta tillägg.

LÄS ÄVEN: 34 000 personer går miste om bostadstillägg – missar att ansöka

För att ansöka om bostadstillägg behöver man ha koll på sin bostadskostnad, inkomster och sparande. Om man är gift eller sambo behövs uppgifter om båda.

Rätten till bostadstillägg påverkas av vilka tillgångar man har, till exempel sparande på bank, fonder eller fastighet eller bostadsrätt som inte är din permanentbostad. Om du är ensamstående räknas 15 % av förmögenheten över 100 000 kronor med som en del av din årsinkomst. Om du har en make eller sambo räknas 15 % av er gemensamma förmögenhet över 200 000 kronor med som en del av er årsinkomst.

Tillgångar kan till exempel vara pengar på bankkonton, fonder och andra värdepapper. En fastighet eller bostadsrätt som inte är din permanentbostad räknas också som en tillgång.

Se videon om varför många missar bostadstillägget:

Bostadstillägg som ensamstående

Som ensamstående kan man få bostadstillägg på upp till 6 550 kronor per månad. Det är 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 5 000 och 7 500 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av boendekostnaden som överstiger 7 500 kronor.

Bostadstillägg som gift eller sambo

Som gift eller sambo kan man få som mest 3 275 kronor per månad, vilket är 96 procent av bostadskostnaden upp till 2 500 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 2 500 och 3 750 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 3 750 kronor. Läs mer om bostadstillägget på Försäkringskassans webb.

I regleringsbrevet för 2022 fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att redovisa vad man gör för att nå ut till alla som har rätt till bostadstillägg.

Hur påverkas möjligheten att hyra bostad om man har sjuk- eller aktivitetsersättning?

I januari 2022 slog diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius larm om att personer med sjuk- och aktivitetsersättning diskrimineras av bostadsbolag vid uthyrning av lägenheter. DO vill ha en lagändring som tvingar hyresvärdar att godta sjukersättning och aktivitetsersättning som inkomst.

 

Kan man ha ideella uppdrag utan att ersättningen minskas?

Idag vågar många inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora ersättningen från Försäkringskassan.

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har föreslagit mer generösa regler. Utredaren vill att man ska kunna arbeta ideellt (och utan arvode) upp till 10 timmar per vecka.

Funktionsrätt Sverige anser att förslaget är alldeles för begränsat. ”Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet”, menar Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Troligen kommer utredningens förslag inte att förverkligas. Läs mer: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning

 

Fler förändringar i sjukförsäkringen 2022

Tuffare regler för återbetalning av felaktiga utbetalningar

Från 1 september 2022 gäller skärpta regler för återbetalning av skulder till Försäkringskassan. Försäkringskassan kan nu vända sig direkt till Kronofogden för att driva in skulder. Avbetalningsplanerna blir också hårdare, med krav på att skulder ska betalas inom ett år.

Personer som berörs är de som har fått för mycket utbetalt i bland annat sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, bostadstillägg, omvårdnadsbidrag och assistansersättning. De felaktiga utbetalningarna kan bero på att enskilda personer har missat att anmäla ändringar, eller har lämnat fel uppgifter till Försäkringskassan.

– Det är alltid viktigt att man kontrollerar sina utbetalningar och meddelar Försäkringskassan vid misstanke att något blivit fel, säger Fredrik Falk, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Hur mycket höjdes sjukpenningen 2022?

Sjukpenningen förbättrades, genom att inkomsttaket höjs från 8 till 10 prisbasbelopp, vilket kan ge en höjning med 220 kronor per dag. Enligt Swedbanks beräkningar innebär det att fem dagars sjukskrivning kan ge drygt 5100 kronor i ersättning under 2022 (vilket kan jämföras med drygt 4000 kronor under 2021).

Vilka andra regler för sjuka ändras 2022?

Andra förändringar som klubbades av riksdagen den 15 december 2021:

Ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365. En person ska kunna få sjukpenning även efter dag 365 i rehabiliteringskedjan om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar i sjukskrivningen.

Enklare arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder. Personer som har kort tid kvar av arbetslivet ska slippa bedömningen mot ”normalt förekommande arbete”. I stället ska dessa personer från dag 181 i sjukperioden få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Detta föreslogs i utredningen ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum” (SOU 2020:06) och gäller från februari 2022.

Viktiga domar under 2022

Försäkringskassans syn på personer som ansöker om sjuk- och aktivitetsersättning är hård. Överklaganden avslås ofta även av förvaltningsrätterna. Men i många fall kan enskilda trots allt vinna i högre rätt. Här nedan länkar vi till artiklar om några aktuella domar.

Kvinna nekas sjukersättning trots intyg från två olika läkare
Vann över Försäkringskassan: Inte realistiskt att arbeta
Man med autism får sjukersättning – jobb inte realistiskt

 

Ersättningarna tog ett språng uppåt i januari 2022

Den 1 januari 2022 höjdes sjuk- och aktivitetsersättning kraftigt. Höjningarna var cirka 1 150 kronor per månad före skatt. Den lägsta ersättningsnivån är nu mellan 9 982 kronor och 11 190 kronor per månad, beroende på hur gammal man är.

För många berörda försvann dock en stor del av höjningen genom ökade kommunala avgifter för omsorg enligt socialtjänstlagen. Funktionsrättsförbund och politiker har krävt att regeringen ska kompensera för detta, exempelvis genom att höja socialtjänstlagens minimibelopp. Samtidigt har inflationen kraftigt urholkat ersättningarna ytterligare.

Moderaterna har ofta förespråkat besparingar inom sjuk- och aktivitetsersättning, med hänvisning till ”arbetslinjen” och argumentet att det måste finnas incitament att gå ”från bidrag till arbete”. Hösten 2021 lade man fram förslag om miljardbesparingar på sjuk- och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN:
Höjningen nästan utraderad för många med sjukersättning

Kan växande klyftor förhindras?

Kan ständigt ökande klyftor för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning förhindras? Med dagen system höjs sjuk- och aktivitetsersättning i takt med att prisbasbelopp ändras vid varje årsskifte.

Prisbasbeloppet bestäms av regeringen, och hur stor höjningen blir avgörs av hur hög inflationen har varit. Ersättningarna höjs alltså i efterhand. Under tiden kan inflationen göra stora hål i den enskildes ekonomi. Det är det som händer just nu då inflationen har rusat i höjden, samtidigt som det dröjer till 1 januari 2023 innan prisbasbeloppet och därmed ersättningarna anpassas till prishöjningarna. Under tiden är köpkraften för personer med ersättning kraftigt minskad.

Dagens system innebär också att sjuk- och aktivitetsersättningarna halkar efter när löner ökar snabbare än inflationen. Då växer klyftorna automatiskt.

Garantinivån i sjukersättning och aktivitetsersättning är ett grundskydd för den som haft låga eller inga inkomster. Beloppet följer prisbasbeloppets utveckling. För personer med sjukersättning är garantinivån 2,78 prisbasbelopp från och med 30 års ålder. För lägre åldrar gäller andra nivåer.

Även inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättning är kopplad till prisbasbeloppet och inflationen, men baseras även på personens tidigare inkomst, och är högre än garantinivån.

Sjuk- och aktivitetsersättningarna är de enda socialförsäkringsförmånerna där både garantinivån och den inkomstrelaterade ersättningen är knutna till prisutvecklingen.

Indexering av sjuk- och aktivitetsersättningarna utreds

I juni 2022 tillsatte regeringen en utredning om och hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan knytas till löneutvecklingen. ”Vi ska ha en sjukförsäkring som går att lita på”, sa dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Syftet är att stärka ekonomin för personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan ha lönearbete, men också att förenkla beräkning av ersättningarna.

Utredningen skulle undersöka om garantinivån (den lägsta nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen) ska följa lönernas utveckling. Utredaren skulle också titta på hur den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen kan bli ”mer följsam” mot inkomstutvecklingen i samhället. Både garantiersättningen och den inkomstrelaterade ersättningen har följt prisutvecklingen sedan ersättningarna infördes 2003. Vissa anpassningar har gjorts av garantinivån och bostadstillägget. Detta har minskat skillnaderna mellan garantinivå och högsta inkomstrelaterade ersättning.

I december 2022 stod det dock klart att den nya M-KD-L-regeringen stoppar utredningen.

LÄS MER: Utredningen som skulle ge ekonomisk trygghet läggs ned

Hur har ekonomin utvecklats för personer med funktionsnedsättning?

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger långt efter övrig befolkning i ekonomisk standard och klyftorna har ökat under de senaste 20 åren. Tidigare var ekonomisk standard ungefär densamma för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och övrig befolkning. (Se diagrammet nedan.)

De växande klyftorna beror på att ersättningarna inte har följt med löneutvecklingen i samhället. Flera politiska beslut har också tagit sikte på att öka arbetsinkomsterna snabbare än stöd vid funktionsnedsättning.

Extrasatsning januari 2022

Höjningen i januari 2022 var den största förstärkningen av sjuk- och aktivitetsersättningen på många år, med cirka 13 800 kronors ökning per år. De som har sjukersättning eller aktivitetsersättning fick även cirka 10 000 kronor per år i sänkt skatt från januari 2022. Dessutom höjdes taket för bostadstillägget.

– En signifikant förbättring för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Detta är den grupp som får den största förändringen, inte bara i kronor utan även i procent, sa Arturo Arques, Swedbanks och sparbankernas privatekonom i en intervju med HejaOlika i början av 2022.

Hur blev den disponibla inkomsten 2022?

Hur mycket pengar blev det då över för den enskilde personen, när man summerat höjda ersättningar och ökade avgifter? Swedbank har räknat på hur de höjda ersättningarna, skattesänkningen och det förbättrade bostadstillägget påverkar privatekonomin för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Disponibel inkomst är summan av alla inkomster och ersättningar minus slutlig skatt.

Disponibel inkomst vid lägsta ersättningen (tabellen nedan).
För en 30-årig person med den lägsta nivån på sjukersättningen och en hyra på 6 000 kronor per månad ökade den disponibla inkomsten med 1030 kronor per månad. I fasta priser (om man tar hänsyn till inflationen) motsvarade förbättringen dock bara 650 kronor per månad jämfört med ett år tidigare. Om hyran är 7500 kronor eller mer per månad blir förbättringen något lägre.

Disponibel inkomst vid månatlig ersättning på 15 000 kr.
För en person med aktivitets- eller sjukersättning på 15 000 kronor per månad och en hyra på 6000 kronor ökade den disponibla månadsinkomsten med 1050 kronor (motsvarande 660 kr i fasta priser).

Kommer ersättningarna att urholkas igen?

Så länge ersättningarna inte kopplas till löneutvecklingen urholkas de i relation till löner och annan ekonomisk välfärd.

– Sjuk- och aktivitetsersättningen halkar hela tiden efter, om inte politikerna aktivt går in och justerar. För den som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning blir förutsägbarheten svår, i synnerhet i dagens politiska situation och med inflationen på väg upp. Det kommer att urholka köpkraften. Att det inte sker någon automatisk justering är en svaghet i systemet, och negativt för tryggheten, säger Arturo Arques.

Hur mycket blir kvar efter höjda avgifter?

Rekordsatsningen 2022 har blivit en besvikelse för många. Den som hade räknat med en månatlig förbättring med mer än 2000 kronor från januari 2022 fick se den disponibla ekonomin reduceras med höjda kommunala avgifter och andra kostnader.

– Jag förstår verkligen att de som har sett socialförsäkringsministern berätta om förbättringarna på sociala medier, och har räknat med till exempel 2000 kronor mer per månad blir besvikna när det bara blir 600 kronor kvar, säger Arturo Arques.

– Både politiker och myndigheter behöver bli bättre på att informera hur ersättningar och avgifter fungerar. Att kommunerna tar hänsyn till individens inkomster när de debiterar sina omvårdnadsavgifter är ingenting nytt, men att som individ sätta sig in i hur allting fungerar är inte lätt, säger Arturo Arques.

LÄS ÄVEN:
Höjda avgifter för god man drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Varför kan kommunen chockhöja avgifter för omsorg?

En av de som drabbades av höjda avgifter var den vuxna sonen till Kerstin Scheutz. Handläggaren på Sundbybergs kommun upplyste Kerstin i januari 2022 att sonens omsorgsavgift skulle öka drastiskt; från 1244 kronor per månad under 2021, till 2170 kronor per månad 2022. En höjning med 926 kronor per månad, eller 75 procent.

Riksdagens beslutade förbättring skulle ha gett sonen 1802 kronor i plånboken mer per månad. Men kommunen lade genast beslag på hälften.

– Kommunen tar mer än hälften av min sons förbättrade sjukersättning och bostadstillägg. Det är ett hån mot människor, som har svårigheter att föra sin talan. När de väl får lite extra pengar från staten så tar kommunen tillbaka det, sa Kerstin Scheutz.

Sonen får hjälp av kommunen med bland annat medicinering, väckning, städning och kontaktperson. Hans låga inkomst har tidigare inneburit att han inte har behövt betala full avgift till kommunen.

När riksdagen i december 2021 beslutade höja de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningarna tog man även beslut om att höja taket för bostadstillägget. Den höga ”funkisskatten” sänktes också, för att kompensera för tidigare jobbskatteavdrag. Riksförbundet FUB fick försäkringar från regeringen att högre aktivitets- och sjukersättningar inte skulle påverka bostadstillägget negativt. Syftet var ju att satsningarna helt och hållet skulle gå till att förbättra levnadsvillkor för personer som är beroende av ersättningarna. Men avgifterna för insatser enligt socialtjänstlagen glömdes bort.

LÄS & SE VIDEON: Jag vill inte se min son i trasiga kläder

Hur ser budgeten ut för en person, 30 år, med sjukersättning och omsorgsavgift?

Exemplet baseras på maxtaxan för omsorgsavgift i Sundbybergs kommun. Alla belopp i kronor.

Uppdatering: För år 2023 är den kommunala max-taxan för omsorgsavgiften 2359 kronor per månad.

Fler avgifter kan ytterligare försämra den enskildes ekonomi

Exempel på ytterligare avgifter är arvoden för ställföreträdare (god man eller förvaltare) vilka precis som omsorgsavgifter är inkomstbaserade, och därför automatiskt kan höjas när sjuk- och aktivitetsersättning höjs.

Ett annat exempel är nya och höjda avgifter för hjälpmedel som förskrivs av regioner och kommuner.

Mer om avgifter som drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättningar

Hur fungerar minimibelopp och förbehållsbelopp?

Som skydd mot höga avgifter garanteras enskilda personer att få behålla ett minimibelopp för att täcka vanliga utgifter. Minimibeloppet regleras i socialtjänstlagen och ska täcka normala kostnader för personliga behov. För år 2022 motsvarar det 5 652 kronor per månad. Eller 4 706 kr per månad för makar och sambor.

Uppdatering: Från och med den 1 januari 2023 är minimibeloppet 6 470 kronor per månad för ensamstående och 5 279 kronor per person och månad för sammanboende och för sammanlevande makar/partners.

Man kan även få ett höjt minimibelopp efter en individuell prövning. Kostnader som kan beaktas är till exempel extra höga kostnader för resor, för viss typ av kost eller på grund av funktionsnedsättning.

Kommunala avgifter begränsas också av ”förbehållsbeloppet” som motsvarar minimibelopp och boendekostnad.

Problemet med höga kommunala avgifter gäller insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL. Insatser enligt LSS skall alltid vara avgiftsfria.

Systemet med kommunala omsorgsavgifter innebär att en inkomstökning mer eller mindre automatiskt ger höjda avgifter för SoL-insatser.

Anna Thomsson på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, säger till HejaOlika att en möjlig lösning är att höja det lagstadgade minimibeloppet.

I juni 2022 godkände riksdagen regeringens förslag om en mindre höjning av minimibeloppet. Minimibeloppet höjdes från augusti 2022 med 200 kronor per månad för ensamstående och med 100 kronor för var och en av makar och sambor.