Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2024 och 2025

Vem kan få aktivitetsersättning eller sjukersättning?
Vilka belopp får man 2024 och 2025?
Hur mycket kan man få i bostadstillägg?
Är det några nya regler på gång för sjuk- och aktivitetsersättning?

Under några års tid har allt fler beviljats sjuk- och aktivitetsersättning av Försäkringskassan. Andelen beviljanden har ökat varje år sedan 2018. År 2023 beviljades 81 procent för aktivitetsersättning, och 52 procent för sjukersättning.

SENASTE NYTT: Så mycket höjs ersättningar och bidrag
OCH: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

 

För personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga

• Sjukersättning och aktivitetsersättning är viktiga ersättningar för personer med funktionsnedsättning.
• Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).
• Syftet är att ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Men möjligheten att beviljas ersättning har varierat kraftigt genom åren.
• Ersättningarnas värde har också försämrats. Det gjordes en extra höjning i januari 2022, men över tid har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats jämfört med välfärdens utveckling. Tidigare förslag om generösare sjuk- och aktivitetsersättning har stoppats.
• Det är viktigt att förstå skillnaden mellan sjukersättning (vid stadigvarande funktionsnedsättning) och sjukpenning (vid sjukdom som har en början och ett slut). Den här artikeln handlar bara om sjukersättning (och aktivitetsersättning), inte sjukpenning.

 

Vem kan få SJUKERSÄTTNING?

Sjukersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.

Beslut om sjukersättning gäller tills vidare. Detta är den mest permanenta ersättningen.

För att beviljas sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt. Det krävs också att man bedömer att rehabilitering inte kan förbättra förmågan.

Vad är trygghetspension?

Den 1 september 2022 infördes trygghetspension vilket innebar mer generösa regler för sjukersättning för personer över 60 år.

Trygghetspensionen innebär att prövningen mot arbetsmarknaden lättas. Personer som har som mest fem år kvar till pensionen, och som prövas för sjukersättning, får sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbeten som personen haft erfarenhet av under de senaste femton åren. Tidigare har personens arbetsförmåga bedömts mot alla arbeten på arbetsmarknaden.

Även i bedömningen av möjlighet till rehabilitering lättades kraven. Läs mer i propositionen Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder (prop 2021/22:220). Trygghetspensionen bygger på utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69).

De nya reglerna 2022 för sjukersättning för äldre  gav en kraftig ökning av beviljanden. I slutet av 2022 fördubblades nybeviljandena i gruppen 60–64 år, från 100 nybeviljanden per månad till cirka 200.

Resultaten visar att reformen haft en tydlig och positiv inverkan på antalet nya försäkrade som beviljas sjukersättning. Effekten uppgår till cirka 2 000 personer på årsbasis, vilket motsvarar en ökning med cirka 80 procent, enligt utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Ökningen bedömes egentligen vara ännu större, utredaren uppskattar att ökningen är ytterligare cirka 10 procent.

 

Vem kan få AKTIVITETSERSÄTTNING?

Aktivitetsersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.

Syftet med aktivitetsersättning är inte bara att ge ekonomisk trygghet utan även möjliggöra ett aktivt samhällsliv och ökad chans till arbete. När aktivitetsersättning infördes betonades att:

”Ingen ska behöva bli pensionerad i mycket unga år, innan omfattande insatser har gjorts för att så långt det är möjligt ta tillvara kapacitet och utvecklingsmöjligheter bland unga som är svårt sjuka eller funktionshindrade”.

Beslut om aktivitetsersättning är tidsbegränsade. För att beviljas aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt minst ett år, och personen ska vara 19–29 år gammal. Denna ersättning omprövas minst vart tredje år, men ofta varje år.

Under tid med aktivitetsersättning kan rehabilitering pågå för att försöka få eller återfå arbetsförmåga. Ett av syftena med aktivitetsersättning är ju att personen ska kunna utveckla sin arbetsförmåga och närma sig arbetsmarknaden.

Den som har aktivitetsersättning kan även få ”särskild ersättning” för kostnader vid aktiviteter som är bra för hens tillstånd och prestationsförmåga. Det ska vara aktiviteter som planeras och samordnas av Försäkringskassan. Det kan handla om ersättning för kostnader vid bowling eller andra sporter, läger, tävlingar, medlemskap och så vidare. Reglerna om särskild ersättning finns i socialförsäkringsbalken. Ersättningen finns endast för de som har aktivitetsersättning – inte för de som fyllt 30 år och får sjukersättning.

 

Vem kan få aktivitetsersättning vid FÖRLÄNGD SKOLGÅNG?

Om man behöver gå i skolan längre än normalt, och är 19–29 år gammal, kan man få aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Då får man aktivitetsersättning istället för studiebidrag.

Denna ersättning beviljas oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte. Syftet är att unga med funktionsnedsättning ska kunna slutföra utbildning som ger kompetens motsvarande gymnasienivån utan att behöva försörja sig själva under tiden. Det ska finnas ett klart samband mellan funktionsnedsättningen och förlängda studier. Förlängningen får alltså inte bero på skoltrötthet och liknande.

Det kan vara svårt att bedöma vilka svårigheter som beror på funktionsnedsättningen, och vad som beror på andra faktorer. Försäkringskassan menar (i en rapport 2018) att det inte räcker med en fastställd diagnos och en läkares ord att eleven behöver förlängd skolgång. Det kan behövas mer underlag, i form av läkarintyg, psykologutredning eller underlag från nuvarande och tidigare skolor.

Vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk problematik – där den försäkrades symtombild kan vara komplex – ställs höga krav på utredningen av sambandet mellan funktionsnedsättning och behov av förlängd skolgång. De medicinska faktorerna måste särskiljas från elevens sociala situation,men även från skolans insatser.

Den försäkrade kan ha fått sin diagnos i vuxen ålder och haft en skolgång kantad av mycket frånvaro och flera byten fram tills studierna helt avbröts. Vid återupptagande av utbildningen måste det utredas om funktionsnedsättningen är orsaken till den krokiga och avbrutna skolgången. En utredning som gjorts först i vuxen ålder räcker inte alltid för att bedöma om det finns ett samband mellan den avbrutna skolgången och funktionsnedsättningen.

Skolans stöd till elever med svårigheter blir också en fråga att ta ställning till när sambandet mellan funktionsnedsättning och behov av förlängd skolgång ska utredas. … Om man har en funktionsnedsättning och får rätt stöd i skolan så kanske man klarar sig. Men om man inte får det, beror då den förlängda skolgången på skolan eller funktionsnedsättningen? … Om skolan inte ens har uppmärksammat elevens problematik, och därmed inte vidtagit några åtgärder, kan det bli svårare att härleda avbrutna studier till en funktionsnedsättning. Socialförsäkringsrapport 2018:17: Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (2018)

Eleven måste gå den utbildning som hen får ersättning för. Om eleven inte påbörjar utbildning, eller är borta mer än en månad, måste det anmälas till Försäkringskassan. Om inte kan eleven bli skyldig att betala tillbaka aktivitetsersättningen. Om eleven byter utbildning måste hen också höra av sig till Försäkringskassan.

Liksom med vanlig aktivitetsersättning kan elev med förlängd skolgång få vissa aktiviteter bekostade av Försäkringskassan.

Skolverket beskriver vem som gör vad, när elev söker aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, så här:

Eleven
* begär ett studieintyg från skolan,
* begär ett medicinskt underlag (intyg eller läkarutlåtande) från sin läkare,
* ansöker om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan,
* skickar det medicinska underlaget och studieintyget till Försäkringskassan och
* gärna även skicka in sina betyg och sin individuella studieplan.

Skolans personal
* skriver ett studieintyg och
* hjälper eleven med att få ut sina betyg och sin studieplan.

I anpassade gymnasieskolan ska eleven
* be skolan om ett studieintyg,
* ansöka om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan och
* skicka studieintyget till Försäkringskassan.

Skolans personal
* skriver ett studieintyg.

När eleven börjar bli klar med utbildningen kan hen ansöka om den vanliga aktivitetsersättningen vid nedsatt arbetsförmåga, eller sjukersättning om eleven troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid. Mer om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång finns på Försäkringskassans webbplats.

 

Sjukersättning – ibland även för unga under 30 år

Sedan februari 2017 kan även personer under 30 år få sjukersättning, istället för aktivitetsersättning.

För många som inte kan förväntas ha någon arbetsförmåga under större delen av livet är det bättre att få sjukersättning redan från början. Med sjukersättning behöver man inte söka på nytt vart tredje år, även om det finns en viss uppföljning även inom sjukersättning.

Den nya regeln har resulterat i att ungefär 3500 personer har beviljats sjukersättning före 30 års ålder (enligt Försäkringskassans utgiftsprognos i november 2022). Sedan 2017 är det också möjligt att ansöka om aktivitetsersättning under prövotid för studier under sammanlagt sex månader.

 

Hur mycket får man i sjuk- och aktivitetsersättning?

Sjukersättning och aktivitetsersättning ges i fyra olika nivåer; 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent av hel ersättning.

Vad är inkomstrelaterad ersättning?

Om man tidigare haft inkomst från arbete kan man få högre inkomstrelaterad ersättning. Ungefär 45 procent av alla med sjukersättning har inkomstrelaterad ersättning. Då baseras ersättningens storlek på vad man tjänat de föregående åren, och denna nivå får man sedan behålla så länge man har ersättningen, förutom de höjningar som görs vid varje årsskifte baserat på ändrat prisbasbelopp.

Inkomstrelaterad ersättning ska motsvara 64,7 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senaste åren (5–8 år beroende på personens ålder för sjukersättning, eller 3 år om det gäller aktivitetsersättning). Det finns dock ett maxbelopp för den inkomstrelaterade ersättningen. I januari 2024 höjdes maxbeloppet till cirka 23 171 kronor per månad. (Den inkomstrelaterade ersättningen följer prisbasbeloppet. När prisbasbeloppet anpassas beräkningarna för den inkomstrelaterade ersättningen.) Läs mer: Så mycket höjs ersättningar och bidrag.

LÄS MER: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

Hur mycket höjs din ersättning den 1 januari 2025?

Vet du hur mycket du fått i de berörda ersättningarna under 2024? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du från från 1 januari 2025. (Denna automatiska beräkning gäller de ersättningar som höjs lika mycket som prisbasbeloppet, exempelvis sjuk- och aktivitetsersättning. Beräkningen bygger på en höjning med cirka 2,6 procent.)

 

Vad är garantiersättning?

Om du inte har arbetat, eller om du bara haft låga inkomster, får du garantiersättningen. Ersättningsnivån beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige. Den 1 januari 2025 höjs hel garantiersättning till mellan 12 152 kronor och 13 623 kronor och per månad före skatt, beroende på ålder. De flesta (cirka 90 procent) med aktivitetsersättning har garantinivån.

Vad är garantibeloppet inom sjuk- och aktivitetsersättning 2024?

HejaOlika har räknat fram de nya beloppen för de lägsta beloppen, garantiersättningen, baserat på att prisbasbelopp och ersättningar höjs med 9,14 procent 1 januari 2024.

 

… och vad blir garantibeloppen 2025?

 

Vad är garantibeloppet efter skatt 2024?

 

Hur ansöker man om sjukersättning och aktivitetsersättning?

Båda ersättningarna ansöker man om hos Försäkringskassan, som normalt fattar beslut inom fyra månader.

Det är viktigt att ansökan innehåller läkarintyg och bedömningar som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Om viktig information saknas i ansökan ska Försäkringskassan begära in kompletteringar. Om arbetsförmågan är oklar kan Försäkringskassan också beställa en djupare försäkringsmedicinsk undersökning.

Försäkringskassans interna vägledning om aktivitetsersättning

Inför ansökan om aktivitetsersättning kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans interna vägledning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats. Försäkringskassans övriga information om sjuk- och aktivitetsersättning finns här.

 

Hur lång är handläggningstiden för sjukersättning?

Försäkringskassans webbsajt uppger i början av juni 2024 att handläggningstiden för sjukersättning är fem månader.

Hur lång är handläggningstiden för aktivitetsersättning?

En ansökan om aktivitetsersättning handläggs normalt på 4 månader, uppger Försäkringskassan på sin webbsajt.

Hur lång är handläggningstiden för bostadstillägg?

För ansökan om bostadstillägg uppges i oktober 2024 handläggningstid vara 4 månader, förutsatt att ansökan är komplett. Om beslut om aktivitetsersättning eller sjukersättning inte är klart måste detta bli klart innan Försäkringskassan beslutar om bostadstillägg.

 

Avslag! Lönar det sig att överklaga?

– Självklart ska man överklaga. Det är inte säkert att man får rätt, men man bör ändå överklaga, sa Maria Persdotter i en intervju med HejaOlika i januari 2021. (Hon var då ordförande för RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar.)

Och om man har missat att överklaga i tid bör man göra en ny ansökan, anser Maria Persdotter. Hon betonar vikten av att då ta fram ännu bättre intyg och ännu tydligare beskrivningar av allt det man inte klarar.

LÄS ÄVEN: Ge aldrig upp din kamp för att få rätt stöd

Ung man vann mot Försäkringskassan – beviljas hel aktivitetsersättning

Ta ett jobb utan stress, tyckte Försäkringskassan. Inte realistiskt, ansåg kammarrätten, som i december 2022 gav en ung man rätt till hel aktivitetsersättning.

Försäkringskassan hade avslagit, med motiveringen att mannen borde kunna ta ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden trots stora svårigheter på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Bland annat hänvisade Försäkringskassan till att mannen sedan 13-årsåldern i begränsad omfattning arbetat tillsammans med sin morfar. Detta upphörde under pandemin när morfadern var över 70 år gammal.

Kassan ansåg att mannen under dessa åren tillsammans med morfar ”bör ha hittat strategier och verktyg för att hantera situationer som är svåra för dig. Verktyg som du skulle kunna använda i ett anpassat arbete”. Att den unge mannen hade anpassat antalet hundpromenader efter de behov som finns för dagen såg Försäkringskassan också som bevis på att han hade förmåga till att ta initiativ och ansvarstagande.

Försäkringskassan menade vidare att mannen borde kunna hitta ”ett väl strukturerat arbete, gärna inom intresseområde, med tydliga, förutsägbara och avgränsade uppgifter som inte ställer krav på stresstålighet”.

Kammarrätten i Stockholm ansåg inte att Försäkringskassans bedömning var realistisk, eftersom det var dokumenterat att mannen har stora svårigheter att genomföra uppgifter självständigt, och att över huvud taget lämna hemmet utan stöd. För att på sikt kunna försörja sig genom arbete menar kammarrätten att mannen behöver öva upp sin förmåga successivt inom exempelvis daglig verksamhet. Kammarrättens beslut (i mål nummer 1091-22) blev att mannen har rätt till hel aktivitetsersättning.

 

Stöd för att kunna få arbete

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att stödja personer som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning, så att hen utvecklar eller återfår arbetsförmågan och därmed kan få möjlighet att arbeta.

 

Får man ha ideella uppdrag, samtidigt som man har sjuk- eller aktivitetsersättning?

Idag vågar många inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora sjuk- eller aktivitetsersättningen från Försäkringskassan. Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har föreslagit mer generösa regler. Utredaren vill att man ska kunna arbeta ideellt (och utan arvode) upp till 10 timmar per vecka.

Funktionsrätt Sverige anser att förslaget är alldeles för begränsat. ”Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet”, menar Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. Troligen kommer utredningens förslag inte att förverkligas. Läs mer: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning

 

Vad säger domstolarna om sjuk- och aktivitetsersättning?

Försäkringskassans syn på personer som ansöker om sjuk- och aktivitetsersättning är hård. Överklaganden avslås ofta även av förvaltningsrätterna. Men i många fall kan enskilda trots allt vinna i högre rätt. Här nedan länkar vi till artiklar om några aktuella domar.

Livslång funktionsnedsättning – förlorar nu ersättning (maj 2024)
Nekas sjukersättning trots försämrat tillstånd (april 2022)
Förlorar aktivitetsersättning på grund av studier (mars 2023)
Ung man vann mot Försäkringskassan – beviljas hel aktivitetsersättning (december 2022)
Kvinna nekas sjukersättning trots intyg från två olika läkare
Vann över Försäkringskassan: Inte realistiskt att arbeta Man med autism får sjukersättning – jobb inte realistiskt

 

Hur fungerar bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning?

Bostadstillägget (bostadskostnadstaket) för personer med aktivitets- och sjukersättning höjdes senast den 1 januari 2022. Sedan dess har bidraget legat stilla.

Bostadstillägg som ensamstående

Som ensamstående kan man få bostadstillägg på upp till 6 550 kronor per månad. Det är 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 5 000 och 7 500 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av boendekostnaden som överstiger 7 500 kronor.

Bostadstillägg som gift eller sambo

Som gift eller sambo kan man få som mest 3 275 kronor per månad, vilket är 96 procent av bostadskostnaden upp till 2 500 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 2 500 och 3 750 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 3 750 kronor. Läs mer om bostadstillägget på Försäkringskassans webb.

Många missar att ansöka om bostadstillägg

Många som har aktivitets- eller sjukersättning har också rätt till bostadstillägg, men missar ofta detta tillägg. Bostdstillägget för pensionärer är högre; upp till 7290 kr per månad för ensamstående, upp till 3645 kr för gift/sambo.

 

Varför kan kommunen chockhöja omsorgsavgiften?

Den som får höjd sjuk- eller aktivitetsersättning får ofta betala högre avgifter till kommunen. En av de som drabbats var den vuxna sonen till Kerstin Scheutz. Handläggaren på Sundbybergs kommun upplyste Kerstin i januari 2022 att sonens omsorgsavgift skulle öka drastiskt; från 1244 kronor per månad under 2021, till 2170 kronor per månad 2022. En höjning med 926 kronor per månad, eller 75 procent.

Riksdagens beslutade förbättring skulle ha gett sonen 1802 kronor i plånboken mer per månad. Men kommunen lade genast beslag på hälften.

– Kommunen tar mer än hälften av min sons förbättrade sjukersättning och bostadstillägg. Det är ett hån mot människor, som har svårigheter att föra sin talan. När de väl får lite extra pengar från staten så tar kommunen tillbaka det, sa Kerstin Scheutz.

Sonen får hjälp av kommunen med bland annat medicinering, väckning, städning och kontaktperson. Hans låga inkomst har tidigare inneburit att han inte har behövt betala full avgift till kommunen.

När riksdagen i december 2021 beslutade höja de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningarna tog man även beslut om att höja taket för bostadstillägget. Den höga ”funkisskatten” sänktes också, för att kompensera för tidigare jobbskatteavdrag. Riksförbundet FUB fick försäkringar från regeringen att högre aktivitets- och sjukersättningar inte skulle påverka bostadstillägget negativt. Syftet var ju att satsningarna helt och hållet skulle gå till att förbättra levnadsvillkor för personer som är beroende av ersättningarna. Men avgifterna för insatser enligt socialtjänstlagen glömdes bort.

LÄS MER: Jag vill inte se min son i trasiga kläder

Hur ser budgeten ut för en person, 30 år, med sjukersättning och omsorgsavgift?

Exemplet baseras på maxtaxan för omsorgsavgift i Sundbybergs kommun. Alla belopp i kronor.

Fler avgifter kan ytterligare försämra den enskildes ekonomi

Exempel på ytterligare avgifter är arvoden för ställföreträdare (god man eller förvaltare) vilka precis som omsorgsavgifter är inkomstbaserade, och därför automatiskt kan höjas när sjuk- och aktivitetsersättning höjs. Ett annat exempel är nya och höjda avgifter för hjälpmedel som förskrivs av regioner och kommuner.

 

Mer om avgifter som drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättningar

Hur fungerar minimibelopp och förbehållsbelopp?

Som skydd mot höga avgifter garanteras enskilda personer att få behålla ett minimibelopp för att täcka vanliga utgifter. Minimibeloppet regleras i socialtjänstlagen och ska täcka normala kostnader för personliga behov.

Man kan även få ett höjt minimibelopp efter en individuell prövning. Kostnader som kan beaktas är till exempel extra höga kostnader för resor, för viss typ av kost eller på grund av funktionsnedsättning.

Kommunala avgifter begränsas också av ”förbehållsbeloppet” som motsvarar minimibelopp och boendekostnad.

Problemet med höga kommunala avgifter gäller insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL. Insatser enligt LSS skall alltid vara avgiftsfria.

Systemet med kommunala omsorgsavgifter innebär att en inkomstökning mer eller mindre automatiskt ger höjda avgifter för SoL-insatser.

 

Hur är det att leva med sjuk- och aktivitetsersättning?

Se HejaOlikas intervju med Maria Ennefors och sonen Joel. Joel har en cp-skada och är beroende av samhällets stöd i form av sjuk- och aktivitetsersättning och bostadstillägg. Han bor i egen lägenhet, och har personlig assistans dygnet runt. Intervjun handlar om de ekonomiska villkoren för personer med stora funktionsnedsättningar.

I en annan videointervju möter vi Kerstin Scheutz, vars son lever på sjukersättning, som vittnar om den ekonomiska utsattheten för personer med funktionsnedsättning.

Ann-Marie Högberg (nedan) berättar om hur samhället helt friskrivit sig från att stödja hennes svårt sjuka dotter. Hennes berättelse handlar om att bollas mellan vårdcentralen (som sjukskriver), Försäkringskassan (som avslår sjukpenning), Arbetsförmedlingen (som inte kan erbjuda hjälp, eftersom arbetsförmåga saknas), och socialtjänsten (som avslår försörjningsstöd på grund av att anställning finns). Ann-Marie Högberg har haft bra koll på svensk välfärd, genom ett yrkesliv som sjuksköterska, kommunalråd och förbundsordförande. Men vid 72 års ålder har hon upptäckt att det skyddsnät hon tagit för givet inte längre existerar.

 

Mer om aktivitetsersättning

• Kammarrätten: Studier + aktivitetsersättning = sant
• Förlorar aktivitetsersättning på grund av studier
• Fler artiklar om aktivitetsersättning

Mer om sjukersättning

• Livslång funktionsnedsättning – förlorar nu ersättning (2024-05-02)
• Bostadsbolag godkände inte sjukersättning – krävs på skadestånd (2024-02-15)
• Nekas sjukersättning trots försämrat tillstånd
• Man med autism får sjukersättning – jobb inte realistiskt
• Fler artiklar om sjukersättning

 

Ny strid om sjukförsäkringen 2024

En ny utredning om sjukförsäkringen presenterades 2 april 2024 –  En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Där föreslår utredaren Per Johansson en återgång till tidigare regler, med betydligt hårdare krav för att få sjukpenning. Sverigedemokraternas partiledare lovade i en debatt i september 2024 att stoppa försämringar av sjukförsäkringen. Utredningen handlar främst om sjukpenningen, och berör bara delvis sjukersättningen. De nya mer generösa reglerna för äldre inom sjukersättningen föreslås behållas, men utredaren vill att dess utveckling ”följs nära”. Läs mer: S lovar riva upp försämringar.

Så många har aktivitetsersättning 2024

 

Och så många har sjukersättning

 

Allt fler får lägsta garantinivån

 

Hur svårt är det att få sjuk- och aktivitetsersättning?

Åren 2014–2018 blev det svårare att få både sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassan ansåg att man tidigare har varit alltför ”generös” vid bedömningen av arbetsförmågan. När man började följa regelverket mer noggrant ökade avslagen. I praktiken började Försäkringskassan ställa hårdare krav. Sedan 2018 har det åter blivit lättare att få ersättning – avslagen har minskat för både sjukersättning och aktivitetsersättning. Detta interaktiva diagram visar andelen beviljanden av sjuk- och aktivitetsersättning från 2011 till 2023.

För de som får avslag är möjligheterna att få en andra inkomster mycket begränsade. Riksrevisionen skrev i en rapport att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning i genomsnitt förlorade 125 000 kr per år under de efterföljande tre åren. De som fick avslag har ofta en så svag ställning på arbetsmarknaden att varken jobb eller ekonomiska stöd kan kompensera för förlusten av sjuk- och aktivitetsersättning.

ISF:s granskning visar att många avslag är felaktiga

Försäkringskassan får kritik för brister i handläggningen. I mars 2021 rapporterade ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, att många avslag på aktivitetsersättning har allvarliga brister.

”Det är ett problem att mer än var tionde person som får avslag på sin ansökan om ersättning får det utan att Försäkringskassan har utrett ärendet tillräckligt. Den enskilda personen har ofta sämre kunskap om kraven i regelverket än Försäkringskassan, och kan vara helt beroende av ersättningen för sin försörjning”, sa Louise Grönqvist, projektledare på ISF.

Enligt ISF:s rapport ”Försäkringskassans utredningsskyldighet” har Försäkringskassan i 11 procent av de granskade fallen inte uppfyllt sin ”utredningsskyldighet”, och i ännu fler avslag finns brister i utredningen.

Vad händer de personer som får avslag?

De som försvinner från ersättningen går ibland till arbete, ibland till studier och i vissa fall får de sjukpenning. Men många får varken arbete eller något stöd alls.

Riksrevisionen rapporterade 2018 att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning förlorade 125 000 kr per år i snitt. För genomsnittspersonen var varken jobb eller andra stöd någon kompensation, utan effekterna av ett avslag blev mycket negativa. Riksrevisionen påtalade att även hälsan, inte bara ekonomin, för de drabbade personerna försämras.

Riksrevisionen ansåg dock inte att det var Försäkringskassans fel. ”Inget talar för att Försäkringskassan tillämpar regelverket för strikt”, heter det i rapporten. Istället sägs problemen bero på att det finns ”en betydande diskrepans” mellan regelverket och de enskilda personernas möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionens slutsats var att det måste bli lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning.

”Jämfört med dem som beviljas ersättning har de som nekas flera dagar som inlagd inom sluten vård efter beslutet. Den negativa effekten kan härledas till en relativ ökning av personer som är inlagda med diagnoserna schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom. Personer med en allvarlig psykisk sjukdom är i en särskilt utsatt position i händelse av ett nekande”, skriver Riksrevisionen.

Mer generösa regler i framtiden?

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) föreslog sommaren 2021 mer generösa regler för sjukersättning och aktivitetsersättning. Dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi meddelade i november 2021 att regeringen vill ändra reglerna redan sommaren 2022. Bland annat vill man ändra ”arbetsmarknadsbegreppet” så att fler får rätt till ersättningarna. Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättningarna beräknas därmed öka med 5700 personer per år.

Förslagen kunde dock aldrig genomföras. Det fanns ingen majoritet i riksdagen. Och med regeringsskiftet 2022 är förslagen nu stoppade.

LÄS ÄVEN: Generösare regler för sjuk- och aktivitetsersättning stoppade

Den enda förändring som genomfördes under 2022 var trygghetspensionen, som innebär mer generösa regler för sjukersättning för personer som är äldre än 60 år.