Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2022–2023

Hur får man aktivitetsersättning och sjukersättning?
Hur höga är ersättningarna?
Hur mycket kan man få i bostadstillägg?
Vilka nya regler är på gång?

Välkommen till denna uppdaterade version av HejaOlikas guide om sjukersättning och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN:
Generösare sjuk- och aktivitetsersättning försenas
Så mycket höjs ersättningar och bidrag 1 januari 2023

Ersättningarna tog ett språng uppåt i januari 2022 (men urholkas snabbt igen)

Den 1 januari 2022 höjdes sjuk- och aktivitetsersättning kraftigt. Höjningarna var cirka 1 150 kronor per månad före skatt. Den lägsta ersättningsnivån är nu mellan 9 982 kronor och 11 190 kronor per månad, beroende på hur gammal man är.

För många berörda försvann dock en stor del av höjningen genom ökade kommunala avgifter för omsorg enligt socialtjänstlagen. Funktionsrättsförbund och politiker har krävt att regeringen ska kompensera för detta, exempelvis genom att höja socialtjänstlagens minimibelopp. Regeringen har ännu inte (juli 2022) vidtagit några åtgärder för att skydda värdet av ersättningarna. Samtidigt har inflationen kraftigt urholkat ersättningarna ytterligare.

LÄS ÄVEN:
Höjningen nästan utraderad för många med sjukersättning

Förslag om indexering av sjuk- och aktivitetsersättningarna

Kan ständigt ökande klyftor för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning förhindras? Med dagen system höjs sjuk- och aktivitetsersättning i takt med att inflationen leder till höjt prisbasbelopp vid varje årsskifte.

Prisbasbeloppet bestäms av regeringen, och hur stor höjningen blir avgörs av hur hög inflationen har varit. Ersättningarna höjs alltså i efterhand, och under tiden kan inflationen göra stora hål i den enskildes ekonomi. Det är det som händer just nu (sommaren 2022) då inflationen har rusat i höjden, samtidigt som det dröjer många månader (till 1 september 2023) innan prisbasbeloppet och därmed ersättningarna anpassas till prishöjningarna. Under tiden är köpkraften för personer med ersättning kraftigt minskad.

Dagens system innebär också att sjuk- och aktivitetsersättningarna halkar efter när löner ökar snabbare än inflationen, då växer klyftorna automatiskt.

Garantinivån i sjukersättning och aktivitetsersättning är ett grundskydd för den som haft låga eller inga inkomster. Beloppet anges i prisbasbelopp. För personer med sjukersättning är garantinivån 2,78 prisbasbelopp från och med 30 års ålder. För lägre åldrar gäller andra nivåer. Även inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättning är kopplad till prisbasbeloppet och inflationen. Den inkomstrelaterade ersättningen bygger på personens tidigare inkomst, och är högre än garantinivån. Sjuk- och aktivitetsersättningarna är de enda socialförsäkringsförmånerna där både garantinivån och den inkomstrelaterade ersättningen är knutna till prisutvecklingen.

I juni 2022 tillsatte regeringen en utredning om och hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan knytas till löneutvecklingen. ”Vi ska ha en sjukförsäkring som går att lita på”, sa socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Syftet är att stärka ekonomin för personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan ha lönearbete, men också att förenkla beräkning av ersättningarna.

Utredningen handlar dels om frågan om garantinivån (den lägsta nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen) ska följa lönernas utveckling.

Utredaren ska också titta på hur den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen kan bli ”mer följsam” mot inkomstutvecklingen i samhället. Både garantiersättningen och den inkomstrelaterade ersättningen har följt prisutvecklingen sedan ersättningarna infördes 2003. Vissa anpassningar har gjorts av garantinivån och bostadstillägget. Detta har minskat skillnaderna mellan garantinivå och högsta inkomstrelaterade ersättning.

Det kommer dock att dröja innan förändringar kan bli verklighet. Utredningen (En mer ändamålsenlig beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning, 2022:62) ska vara klar 1 december 2023.

Det har blivit svårare att få ersättning (men lite lättare igen)

Det har också blivit svårare att få sjuk- och aktivitetsersättning. Avslagen hos Försäkringskassan ökade under flera år, men har minskat igen sedan 2018.

Sjuk- och aktivitetsersättning - andel avslag
Sjuk- och aktivitetsersättning – andel avslag åren 2011–2021. Diagram från Försäkringskassans statistikdatabas.

För de som får avslag är möjligheterna att få en andra inkomster mycket begränsade. Riksrevisionen skrev i en rapport att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning i genomsnitt förlorade 125 000 kr per år under de efterföljande tre åren. De som fick avslag har ofta en så svag ställning på arbetsmarknaden att varken jobb eller ekonomiska stöd kan kompensera för förlusten av sjuk- och aktivitetsersättning.

Vem kan få aktivitetsersättning eller sjukersättning?

Sjuk- och aktivitetsersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.

Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder). Syftet med aktivitetsersättningen var inte bara att ge ekonomisk trygghet utan även möjliggöra ett aktivt samhällsliv och ökad chans till arbete.

Det betonades att ”ingen ska behöva bli pensionerad i mycket unga år, innan omfattande insatser har gjorts för att så långt det är möjligt ta tillvara kapacitet och utvecklingsmöjligheter bland unga som är svårt sjuka eller funktionshindrade”.

Regler för sjukersättning

Beslut om sjukersättning gäller tills vidare. Detta är den mest permanenta ersättningen. För att beviljas sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt. Det krävs också att man bedömer att rehabilitering inte kan förbättra förmågan.

Trygghetspension – ny sjukersättning för personer över 60 år

Riksdagen fattade beslut om trygghetspensionen den 21 juni 2022. Lagändringen börjar gälla 1 september 2022.

Trygghetspensionen bygger på utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69). Den innebär att prövningen mot arbetsmarknaden lättas. Person som är 60 år eller äldre och som prövas för sjukersättning ska få sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbeten som personen haft erfarenhet av under de senaste femton åren. (Idag bedöms personens arbetsförmåga mot alla arbeten som förekommer på arbetsmarknaden.) Även vid bedömningen om det finns möjlighet till rehabilitering ska kraven lättas. Läs mer i propositionen Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder (prop 2021/22:220).

Regler för aktivitetsersättning

Beslut om aktivitetsersättning är tidsbegränsade. För att beviljas aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt minst ett år, och personen ska vara 19-29 år gammal. Denna ersättning omprövas minst vart tredje år, men ofta varje år.

Under tid med aktivitetsersättning kan rehabilitering pågå för att försöka få eller återfå arbetsförmåga. Ett av syftena med aktivitetsersättning är ju att personen ska kunna utveckla sin arbetsförmåga och närma sig arbetsmarknaden.

Den som har aktivitetsersättning kan även få ”särskild ersättning” för kostnader vid aktiviteter som antas vara bra för hens tillstånd och prestationsförmåga. Det ska vara aktiviteter som planeras och samordnas av Försäkringskassan. Det kan handla om ersättning för utlägg och kostnader för aktiviteter som bowling eller andra sporter, läger, tävlingar, medlemskap och så vidare. Särskild ersättning beviljas genom socialförsäkringsbalken.

Regler för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

Man kan också få aktivitetsersättning vid förlängd skolgång – om man behöver gå i skolan längre än vad som är vanligt. Då får man aktivitetsersättning istället för studiebidrag.

Denna ersättning beviljas oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte.

Bakgrunden är att unga med funktionsnedsättning måste ha en chans att slutföra utbildning som ger kompetens motsvarande gymnasienivån utan att de själva ska behöva svara för sin försörjning under tiden. I förarbetena betonas att det måste finnas ett klart samband mellan funktionsnedsättningen och förlängda studier. Förlängningen får alltså inte bero på annat som exempelvis sociala problem, skoltrötthet och liknande.

Sjukersättning för unga under 30 år

Sedan februari 2017 kan även personer under 30 år få sjukersättning, istället för aktivitetsersättning. Tanken är att det är bättre att få sjukersättning direkt om man inte kan förväntas ha någon arbetsförmåga under större delen av livet. Med sjukersättning måste man inte söka på nytt vart tredje år, även om det finns en viss uppföljning även i detta system.

Sedan 2017 är det också möjligt att ansöka om aktivitetsersättning under prövotid för studier under sammanlagt sex månader.

Hur många personer berörs?

Antal personer med sjukersättning

I juni 2022 var antalet personer med sjukersättning 216 757, en halvering jämfört med år 2005 då antalet var mer än 540 000 personer. Ungefär 60 procent är kvinnor. (Länk till Försäkringskassans statistikdatabas.)

Antalet nybeviljade sjukersättningar ligger på en historiskt låg nivå. Mellan år 2004 och 2010 föll antalet nybeviljanden från 70 000 till 6 000 per år, varefter det gått lite upp och ned, men ligger kvar på en låg nivå. Tabellen nedan visar utvecklingen av nybeviljanden.

Sjukersättning - nybeviljanden
Sjukersättning – nybeviljanden. Diagram från Försäkringskassans statistikdatabas.

Andelen avslag har varierat kraftigt genom åren. Åren 2015-2016 ökade avslagen från 40 till nästan 70 procent, vilket troligen berodde på Försäkringskassans arbete med att ”öka kvaliteten” i utredningarna. Avslagen har minskat något de senaste åren, och år 2021 blev det avslag för 60 procent av ansökningar från kvinnor och 53 procent från män.

Antal personer med aktivitetsersättning

I juni 2022 hade cirka 29 000 personer aktivitetsersättning. Det är ungefär 10 000 färre än under ”toppåret” 2016 då cirka 40 000 personer hade aktivitetsersättning. Det är ungefär lika många kvinnor som män, med en liten övervikt för män.

Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har varierat kraftigt mellan olika perioder. Under 2018–2019 ökade antalet igen, efter att ha minskat 2015–2017. De flesta nybeviljandena beror på psykiatriska diagnoser.

Aktivitetsersättning – nybeviljanden
Aktivitetsersättning – nybeviljanden. Diagram från Försäkringskassans statistikdatabas.

Även andelen avslag har varierat kraftigt. År 2018 avslogs hela 60 procent av alla ansökningar, men sedan dess har utvecklingen vänt och år 2021 var andelen avslag 24 procent enligt Försäkringskassans statistikdatabas.

”Ökningen av avslagen [fram till 2018] kan ha ett samband med den rättsliga kvalitetsuppföljning av handläggningen som genomfördes av Försäkringskassan under 2016. Att avslagen minskade mellan 2018 och 2019 kan ha ett samband med vägledande domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen”, skriver Samuel Engblom i utredningen SOU 2021:69.

LÄS ÄVEN:
Mycket enklare att få aktivitetsersättning – avslagen minskar kraftigt

Läs om vad man kan göra om man fått avslag på aktivitetsersättning:
”Överklaga avslagen – Försäkringskassan har slutat fungera”

Vid 30 års ålder upphör aktivitetsersättningen, och många får då sjukersättning istället. Cirka 45 procent övergick till sjukersättning. Tidigare var det ännu vanligare att man övergick till sjukersättning. År 2015 låg andelen på över 60 procent.

För de som inte beviljas sjukersättning när de fyller 30 år blir den vanligaste ersättningsformen sjukpenning i särskilda fall. Utredaren Samuel Engblom skriver: ”Sedan ersättningsformen introducerades i början av 2010-talet har antalet som övergår till denna ersättningsform ökat år för år. I december 2019 lämnade omkring 30 procent av 30-åringarna aktivitetsersättningen till förmån för sjukpenning i särskilda fall. Nästan lika vanligt är det att försäkrade övergår till annan eller ingen ersättning. Denna andel har också haft en uppåtgående trend under de senaste åren och har sedan 2016 ökat från 15 till knappt 25 procent. Omkring 5 procent av de 30-åringar som lämnar aktivitetsersättningen övergår till sjukpenning.”

Aktivitetsersättning påstås ibland vara en inkörsport till långvarig passivitet. Tidigare fick unga aktivitetsersättningen förnyad nästan automatiskt till 30 års ålder. Nu har det skett en svängning och tanken nu är att unga ska få mer effektiv hjälp att försörja sig själva. Bland annat använder man SIUS-konsulter och metoden ”supported employment” för att öka övergången till arbete.

Antal med förlängd skolgång

Antalet personer med förlängd aktivitetsersättning vid förlängd skolgång pendlar mellan 5000 och 6000.

Hur mycket får man i sjuk- och aktivitetsersättning??

Båda sjukersättning och aktivitetsersättning ges i fyra olika nivåer; 25 procent, 50 procent, 75 procent respektive 100 procent av hel ersättning.

Vad innebär inkomstrelaterad ersättning?

Om man tidigare haft inkomst från arbete kan man få högre inkomstrelaterad ersättning. Ungefär 45 procent av de som har sjukersättning har inkomstrelaterad ersättning.

Storleken baseras på vad man tjänat de föregående åren, och denna nivå får man sedan behålla så länge man har ersättningen (förutom höjningar som görs baserat på ändrat prisbasbelopp).

Inkomstrelaterad ersättning ska motsvara 64,7 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senaste åren (5 till 8 år beroende på personens ålder för sjukersättning, eller 3 år om det gäller aktivitetsersättning). Det finns dock ett maxbelopp för den inkomstrelaterade ersättningen. År 2022 är maxbeloppet 19 531 kronor före skatt per månad i inkomstrelaterad ersättning.

Den inkomstrelaterade ersättningen följer prisbasbeloppet. När prisbasbeloppet anpassas beräkningarna för den inkomstrelaterade ersättningen. I januari 2023 höjs prisbasbeloppet med nästan 9 procent till till 52 500 kronor. Därmed höjs den högsta inkomstrelaterade ersättningen till cirka 21 230 kronor per månad.

LÄS MER: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

Det är nästan omöjligt att klara alla levnadskostnader med bara aktivitetsersättning, bostadstillägg och habiliteringsersättning.
Det är nästan omöjligt att klara alla levnadskostnader med bara aktivitetsersättning, bostadstillägg och habiliteringsersättning.

Vad innebär garantiersättning?

Om du inte har arbetat, eller om du bara haft låga inkomster, får du garantiersättningen. Ersättningsnivån beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

År 2022 uppgår hel garantiersättning till mellan 9 982 kronor och 11 190 kronor och per månad före skatt, beroende på ålder. Höjningen 1 januari 2022 var cirka 1 150 kronor per månad.

De flesta (cirka 90 procent) med aktivitetsersättning har garantiersättningen. Inom denna grupp har cirka 90 procent hel garantiersättning.

Tabellen nedan visar garantiersättningarna från januari 2022. Beloppen gäller både aktivitetsersättning och sjukersättning.

Personens ålder Garanterad ersättning per månad 2021 Garanterad ersättning per månad 2022 Förändring i kronor per månad (från 1 januari 2022) Procentuell höjning från 1 januari 2022
19-20 år 8 846 kr 9 982 kr 1 136 kr 13%
21-22 år 9 044 kr 10 183 kr 1 139 kr 13%
23-24 år 9 242 kr 10 385 kr 1 143 kr 12%
25-26 år 9 441 kr 10 586 kr 1 145 kr 12%
27-28 år 9 639 kr 10 787 kr 1 148 kr 12%
29 år 9 837 kr 10 988 kr 1 151 kr 12%
Från 30 år 10 036 kr 11 190 kr 1 154 kr 11%

Sjuk- och aktivitetsersättningens garantibelopp 2023

Den 1 januari 2023 höjs prisbasbeloppet med nästan nio procent på grund av den höga inflationen under 2022. Därmed höjs även garantibeloppen i sjuk- och aktivitetsersättningen. HejaOlika har räknat fram de nya ersättningsbeloppen (garantinivåerna) baserat på nya prisbasbeloppet (tabellen nedan). Höjningarna innebär att ersättningarna höjs lika mycket som inflationen, men med en eftersläpning.

wdt_ID Garantinivå för sjuk- och aktivitets-ersättning Kronor per månad 2022 Kronor per månad 2023
1 Innan 21 år 9.982 10.850
2 Mellan 21 och 23 år 10.183 11.069
3 Mellan 23 och 25 år 10.385 11.288
4 Mellan 25 och 27 år 10.586 11.506
5 Mellan 27 och 29 år 10.787 11.725
6 Mellan 29 och 30 år 10.988 11.944
7 Från och med 30 år 11.190 12.162
8
9

 

Höjningen i januari 2022 var den största förstärkningen av sjuk- och aktivitetsersättningen på många år, med cirka 13 800 kronors ökning per år. De som har sjukersättning eller aktivitetsersättning fick även cirka 10 000 kronor per år i sänkt skatt från januari 2022. Dessutom höjdes taket för bostadstillägget.

– En signifikant förbättring för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Detta är den grupp som får den största förändringen, enligt våra beräkningar. Inte bara i kronor utan även i procent, sa Arturo Arques, Swedbanks och sparbankernas privatekonom i en intervju med HejaOlika i början av 2022.

Hur blev den disponibla inkomsten 2022?

Hur mycket pengar blir det då över för den enskilde personen, när man har summerat höjda ersättningar och ökade avgifter? Swedbank har räknat på hur de höjda ersättningarna, skattesänkningen och det förbättrade bostadstillägget påverkar privatekonomin för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Disponibel inkomst är summan av alla inkomster och ersättningar minus slutlig skatt.

Disponibel inkomst vid lägsta ersättningen (tabellen nedan).
För en 30-årig person med den lägsta nivån på sjukersättningen och en hyra på 6 000 kronor per månad ökar den disponibla inkomsten med 1030 kronor per månad. I fasta priser (om man tar hänsyn till inflationen) motsvarar förbättringen dock bara 650 kronor per månad jämfört med ett år tidigare. Om hyran är 7500 kronor eller mer per månad blir förbättringen något lägre.

Disponibel inkomst vid 11 000 kr ersättning
Disponibel inkomst vid sjukersättning på garantinivå. Beräkning från Swedbank.

Disponibel inkomst vid månatlig ersättning på 15 000 kr.
För en person med aktivitets- eller sjukersättning på 15 000 kronor per månad och en hyra på 6000 kronor ökar den disponibla månadsinkomsten med 1050 kronor (motsvarande 660 kr i fasta priser).

Disponibel inkomst vid 15 000 ersättning
Disponibel inkomst vid månatlig ersättning på 15 000 kr. Beräkning från Swedbank.

Kommer ersättningarna att urholkas igen?

Så länge ersättningarna inte kopplas till löneutvecklingen urholkas de i relation till löner och annan ekonomisk välfärd.

– Sjuk- och aktivitetsersättningen halkar hela tiden efter, om inte politikerna aktivt går in och justerar. För den som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning blir förutsägbarheten svår, i synnerhet i dagens politiska situation och med inflationen på väg upp. Det kommer att urholka köpkraften. Att det inte sker någon automatisk justering är en svaghet i systemet, och negativt för tryggheten, säger Arturo Arques.

Arturo Arques, Swedbank, och Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister.
Arturo Arques, Swedbank, är kritisk till hur politiker, som socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, och myndigheter har informerat om satsningen på bättre ekonomi för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Hur mycket blir kvar efter höjda avgifter?

Rekordsatsningen 2022 har blivit en besvikelse för många. Den som har räknat med en månatlig förbättring med mer än 2000 kronor från januari 2022 får se den disponibla ekonomin reduceras med höjda kommunala avgifter och andra kostnader.

En uträkning av Swedbank och sparbankerna visar att en förväntad förbättring på till exempel 2000 kronor per månad minskar till endast 600 kronor för ett typiskt enpersonshushåll. Beräkningen gäller en 30-årig person som har sjukersättning på den lägsta nivån, en hyra på 6000 kronor, och som betalar en kommunal omsorgsavgift för insatser enligt Socialtjänstlagen.

– Jag förstår verkligen att de som har sett socialförsäkringsministern berätta om förbättringarna på sociala medier, och har räknat med till exempel 2000 kronor mer per månad blir besvikna när det bara blir 600 kronor kvar, säger Arturo Arques.

– Både politiker och myndigheter behöver bli bättre på att informera hur ersättningar och avgifter fungerar. Att kommunerna tar hänsyn till individens inkomster när de debiterar sina omvårdnadsavgifter är ingenting nytt, men att som individ sätta sig in i hur allting fungerar är inte lätt, säger Arturo Arques.

LÄS ÄVEN:
Höjda avgifter för god man drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Varför kan kommunen chockhöja avgifter för omsorg?

En av de som drabbades av höjda avgifter var den vuxna sonen till Kerstin Scheutz. Handläggaren på Sundbybergs kommun upplyste Kerstin i januari 2022 att sonens omsorgsavgift skulle öka drastiskt; från 1244 kronor per månad under 2021, till 2170 kronor per månad 2022. En höjning med 926 kronor per månad, eller 75 procent.

Riksdagens beslutade förbättring skulle ha gett sonen 1802 kronor i plånboken mer per månad. Med ett telefonsamtal från kommunen försvann hälften av förbättringen direkt.

Kerstin Scheutz. Foto: Linnea Bengtsson
Jag blev ledsen, och sedan arg! Men min son hade faktiskt hela tiden sagt att ”höjningen, den kommer kommunen att ta”, berättar Kerstin Scheutz. Foto: Linnea Bengtsson.

– Kommunen tar mer än hälften av min sons förbättrade sjukersättning och bostadstillägg. Det är ett hån mot människor, som har svårigheter att föra sin talan. När de väl får lite extra pengar från staten så tar kommunen tillbaka det, sa Kerstin Scheutz.

Sonen får hjälp av kommunen med bland annat medicinering, väckning, städning och kontaktperson. Hans låga inkomst har tidigare inneburit att han inte har behövt betala full avgift till kommunen.

När riksdagen i december 2021 beslutade höja de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningarna tog man även beslut om att höja taket för bostadstillägget. Den höga ”funkisskatten” sänktes också, för att kompensera för tidigare jobbskatteavdrag. Riksförbundet FUB fick försäkringar från regeringen att högre aktivitets- och sjukersättningar inte skulle påverka bostadstillägget negativt. Syftet var ju att satsningarna helt och hållet skulle gå till att förbättra levnadsvillkor för personer som är beroende av ersättningarna. Men avgifterna för insatser enligt socialtjänstlagen glömdes bort.

LÄS & SE VIDEON: Jag vill inte se min son i trasiga kläder

Hur ser budgeten ut för en person, 30 år, med sjukersättning och omsorgsavgift?

År 2021 År 2022
INKOMSTER
Sjuk/aktivitetsersättning (garantinivå för 30-åring, före skatt) 10 036 11 190
Inkomstskatt -2 175 -1 672
Inkomst efter skatt 7 861 9 518
Bostadstillägg 5 220 5 570
Summa inkomster 13 081 15 088
UTGIFTER
Boendekostnad -6 000 -6 100
Nödvändiga levnadskostnader (förbehållsbeloppet) -5 911 -6 218
Omsorgsavgift (SoL) -1 170 -2 170
Summa utgifter -13 081 -14 488
ÖVERSKOTT 0 600

Exemplet baseras på maxtaxan för omsorgsavgift i Sundbybergs kommun. Alla belopp i kronor.

Fler avgifter kan ytterligare försämra den enskildes ekonomi

Exempel på ytterligare avgifter är arvoden för ställföreträdare (god man eller förvaltare) vilka precis som omsorgsavgifter är inkomstbaserade, och därför automatiskt kan höjas när sjuk- och aktivitetsersättning höjs.

Ett annat exempel är nya och höjda avgifter för hjälpmedel som förskrivs av regioner och kommuner.

 

Fortfarande högre skatt för personer med aktivitets- och sjukersättning

Riksdagen beslöt 2017 att personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska få något lägre skatt från och med 1 januari 2018. Bakgrunden var att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning fått vare sig jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre. Skattelättnaden 2018 var dock ganska blygsam.

Hösten 2021 beslöt riksdagen att ta bort den kvarvarande ”funkisskatten” genom en ny skattereduktion. Detta minskade skatten med cirka 10 000 kronor per år för alla som har sjuk- och aktivitetsersättning från och med 2022.

Samtidigt drev M, KD och SD igenom ett nytt jobbskatteavdrag som endast gäller för de som har arbete eller ålderspension. Denna nya ”funkisskatt” motsvarar cirka 1800 kronor per år.

Hur mycket sänktes ”funkisskatten” 2022?

Skattesänkningen från januari 2022 är mellan 9 136 kronor och 9 605 kronor per år vid genomsnittlig kommunalskatt (32,27 procent) för personer som har ersättning på hel garantinivå. Detta enligt finansdepartementets beräkningar som gjordes i september 2021. Se tabellen nedan.

För personer som har högsta möjliga ersättningsnivå och genomsnittlig kommunalskatt (32,27 procent) beräknas skattesänkningen bli 17 784 kronor per år.

 

Beräkning av skattereduktion
Ur finansdepartementets beräkning av skattereduktionens effekter.

Hur har utvecklingen varit i ekonomisk standard?

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning ligger långt efter övrig befolkning i ekonomisk standard och klyftorna har ökat under de senaste 20 åren. Tidigare var ekonomisk standard ungefär densamma för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och övrig befolkning. (Se diagrammet nedan.)

De växande klyftorna beror på att ersättningarna inte har följt med löneutvecklingen i samhället. Flera politiska beslut har också tagit sikte på att öka arbetsinkomsterna snabbare än stöd vid funktionsnedsättning.

De genomsnittliga inkomsterna för ”övrig befolkning” har dragit iväg snabbt uppåt jämfört med de som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning.
De genomsnittliga inkomsterna för ”övrig befolkning” har dragit iväg snabbt uppåt jämfört med de som är beroende av sjuk- och aktivitetsersättning.

Hur ansöker man om sjukersättning och aktivitetsersättning?

I båda fallen ansöker man hos Försäkringskassan, som normalt sett fattar beslut inom fyra månader. Det är förstås viktigt att ansökan innehåller läkarintyg och bedömningar som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Om viktig information saknas i ansökan ska Försäkringskassan begära in kompletteringar. Om arbetsförmågan är oklar kan Försäkringskassan också beställa en djupare försäkringsmedicinsk undersökning. På senare tid har man börjat ta in mer information än man tidigare gjorde.

Är det svårt att få sjuk- och aktivitetsersättning?

Det har blivit svårare att få både sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassan anser att man tidigare har varit alltför ”generös” vid bedömningen av arbetsförmågan. När man började följa regelverket mer noggrant ökade avslagen. I praktiken har Försäkringskassan börjat ställa betydligt hårdare krav.

ISF:s granskning visar att många avslag är felaktiga

Försäkringskassan får dock kritik för brister i handläggningen. I mars 2021 rapporterade ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, att många avslag på aktivitetsersättning har allvarliga brister.

”Det är ett problem att mer än var tionde person som får avslag på sin ansökan om ersättning får det utan att Försäkringskassan har utrett ärendet tillräckligt. Den enskilda personen har ofta sämre kunskap om kraven i regelverket än Försäkringskassan, och kan vara helt beroende av ersättningen för sin försörjning”, sa Louise Grönqvist, projektledare på ISF.

Enligt ISF:s rapport ”Försäkringskassans utredningsskyldighet” har Försäkringskassan i 11 procent av de granskade fallen inte uppfyllt sin ”utredningsskyldighet”, och i ännu fler avslag finns brister i utredningen.

Och när budgeten inte går ihop så blir det föräldrar och anhöriga som måste rädda ekonomin.
De oundvikliga kostnaderna för mat, kläder, hygien med mera slukar snabbt de stöd man har vid en funktionsnedsättning. Och när budgeten inte går ihop så blir det föräldrar och anhöriga som måste rädda ekonomin.

Vad händer de personer som får avslag?

De som försvinner från ersättningen går ibland till arbete, ibland till studier och i vissa fall får de sjukpenning. Men många får varken arbete eller något stöd alls.

Riksrevisionen rapporterade i april 2018 att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning förlorade 125 000 kr per år i snitt. För genomsnittspersonen var varken jobb eller andra stöd någon kompensation, utan effekterna av ett avslag blev mycket negativa. Riksrevisionen påtalade att även hälsan, inte bara ekonomin, för de drabbade personerna också försämras.

Riksrevisionen ansåg dock inte att det var Försäkringskassans fel. ”Inget talar för att Försäkringskassan tillämpar regelverket för strikt”, heter det i rapporten. Istället sägs problemen bero på att det finns ”en betydande diskrepans” mellan regelverket och de enskilda personernas möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionens slutsats var att det måste bli lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning.

”Jämfört med dem som beviljas ersättning har de som nekas flera dagar som inlagd inom sluten vård efter beslutet. Den negativa effekten kan härledas till en relativ ökning av personer som är inlagda med diagnoserna schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom. Personer med en allvarlig psykisk sjukdom är i en särskilt utsatt position i händelse av ett nekande”, skriver Riksrevisionen.

Lönar det sig att överklaga avslag?

Försäkringskassan har fått mycket kritik för påstådda brister i handläggningen.

– Självklart ska man överklaga. Det är inte säkert att man får rätt, men man bör ändå överklaga, sa Maria Persdotter i en intervju med HejaOlika i januari 2021. (Hon var då ordförande för RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar.)

Och om man har missat att överklaga i tid bör man göra en ny ansökan, anser Maria Persdotter. Hon betonar vikten av att då ta fram ännu bättre intyg och ännu tydligare beskrivningar av allt det man inte klarar.

LÄS ÄVEN: Ge aldrig upp din kamp för att få rätt stöd

Kommer reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning att bli mer generösa?

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) föreslog sommaren 2021 mer generösa regler för sjukersättning och aktivitetsersättning.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi meddelade i november 2021 att regeringen vill ändra reglerna redan sommaren 2022. Bland annat vill man ändra ”arbetsmarknadsbegreppet” så att fler får rätt till ersättningarna. Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättningarna väntas öka med 5700 personer per år.

I juni 2022 stod det klart att tidsplanen spricker, och förbättringarna försenas. Samtidigt har  Försäkringskassan varnat regeringen för att tidsplanen är alldeles för optimistisk, och sagt att ett införande redan sommaren 2022 skulle leda till extremt långa handläggningstider.

Den enda förändring som genomförs under 2022 är trygghetspensionen, som innebär mer generösa regler för sjukersättning för personer som är äldre än 60 år.

 

Stöd för att kunna få arbete

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att stödja personer som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning så att hen utvecklar eller återfår arbetsförmågan och därmed kan få möjlighet att arbeta. Inför 2022 beslöt regeringen att förlänga detta uppdrag.

 

Hur fungerar bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning?

Bostadstillägget (bostadskostnadstaket) för personer med aktivitets- och sjukersättning höjdes den 1 januari 2022 från 5600 kronor per månad till 7500 kronor per månad för den som är ogift. Taket höjdes till 3750 kronor för den som är gift. Bakgrunden är att många har fått höjda boendekostnader som inte bostadstillägget har anpassats till. Höjningen innebär att dessa personer får samma rätt till bostadstillägg som ålderspensionärer.

I praktiken innebär höjningen som mest 1300 kronor mer per månad i bostadstillägg, enligt Swedbanks beräkningar. Vid en boendekostnad på 6000 kronor per månad blir höjningen av bostadstillägget knappt 300 kronor.

Det så kallade konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta. Det nya konsumtionsstödet kan då bli upp till 540 kronor per månad eller 6480 kronor per år. Även ålderspensionärer får del av bostadstilläggets konsumtionsstödet, men personer med sjuk- och aktivitetsersättning blir utan detta stöd. Vi har inte fått någon förklaring till varför.

Många missar att ansöka om bostadstillägg

Om du har aktivitets- eller sjukersättning har du ofta också rätt till bostadstillägg. Många missar detta bidrag. Jämfört med tidigare har fler personer numera rätt till bostadstillägg.

LÄS ÄVEN: 34 000 personer går miste om bostadstillägg – missar att ansöka

För att ansöka om bostadstillägg behöver man ha koll på sin bostadskostnad, inkomster och sparande. Om man är gift eller sambo behövs uppgifter om båda.

Rätten till bostadstillägg påverkas även av vilka tillgångar man har, till exempel sparande på bank, fonder eller fastighet eller bostadsrätt som inte är din permanentbostad. Om du är ensamstående räknas 15 % av förmögenheten över 100 000 kronor med som en del av din årsinkomst. Om du har en make eller sambo räknas 15 % av er gemensamma förmögenhet över 200 000 kronor med som en del av er årsinkomst.

Tillgångar kan till exempel vara pengar på bankkonton, fonder och andra värdepapper. En fastighet eller bostadsrätt som inte är din permanentbostad räknas också som en tillgång.

Se videon om varför många missar bostadstillägget:

Bostadstillägg som ensamstående

Som ensamstående kan man få som mest 6 550 kronor per månad. Det är 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 5 000 och 7 500 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av boendekostnaden som överstiger 7 500 kronor.

Bostadstillägg som gift eller sambo

Som gift eller sambo kan man få som mest 3 275 kronor per månad, vilket är 96 procent av bostadskostnaden upp till 2 500 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 2 500 och 3 750 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 3 750 kronor. Läs mer om bostadstillägget på Försäkringskassans webb.

I regleringsbrevet för 2022 har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att redovisa vad man gör för att nå ut till alla som har rätt till bostadstillägg.

Hur påverkas möjligheten att hyra bostad om man har sjuk- eller aktivitetsersättning?

I januari 2022 slog diskrimineringsombudsmannen Lars Arrhenius larm om att personer med sjuk- och aktivitetsersättning diskrimineras av bostadsbolag vid uthyrning av lägenheter. DO vill ha en lagändring som tvingar hyresvärdar att godta sjukersättning och aktivitetsersättning som inkomst.

Boverket om vilka inkomstslag som godtas av bostadsbolag
Vilka inkomster godkänns av bostadsbolagen? Mer än en tredjedel av de privata hyresvärdarna vill inte ha personer med sjuk- och aktivitetsersättning som hyresgäster. Bland kommunala hyresbolag säger 8 procent nej. Tabellen visar andelar i procent, och är hämtad från Boverkets rapport ”Risk för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden”, rapport 2021:9.

 

Kan man ha ideella uppdrag utan att ersättningen minskas?

Idag vågar många inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora ersättningen från Försäkringskassan.

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har föreslagit mer generösa regler. Utredaren vill att man ska kunna arbeta ideellt (och utan arvode) upp till 10 timmar per vecka.

Funktionsrätt Sverige anser att förslaget är alldeles för begränsat. ”Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet”, menar Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

 

Försäkringskassans interna vägledning om aktivitetsersättning

Inför ansökan om aktivitetsersättning kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans interna vägledning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats. Försäkringskassans övriga information om sjuk- och aktivitetsersättning finns här.

 

 

Mer om avgifter som drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättningar

Hur fungerar minimibelopp och förbehållsbelopp?

Som skydd mot höga avgifter garanteras enskilda personer att få behålla ett minimibelopp för att täcka vanliga utgifter. Minimibeloppet regleras i socialtjänstlagen och ska täcka normala kostnader för personliga behov. För år 2022 motsvarar det 5 652 kronor per månad. Eller 4 706 kr per månad för makar och sambor. Man kan även få ett höjt minimibelopp efter en individuell prövning. Kostnader som kan beaktas är till exempel extra höga kostnader för resor, för viss typ av kost eller på grund av funktionsnedsättning.

Kommunala avgifter begränsas också av ”förbehållsbeloppet” som motsvarar minimibelopp och boendekostnad.

Problemet med höga kommunala avgifter gäller insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL. Insatser enligt LSS skall alltid vara avgiftsfria.

Systemet med kommunala omsorgsavgifter innebär att en inkomstökning mer eller mindre automatiskt ger höjda avgifter för SoL-insatser.

Anna Thomsson på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, säger till HejaOlika att en möjlig lösning är att höja det lagstadgade minimibeloppet.

Den 25 januari 2022 lade regeringen fram ett förslag om en mindre höjning av minimibeloppet. Minimibeloppet föreslås höjas från augusti 2022 med 200 kronor per månad för ensamstående och med 100 kronor för var och en av makar och sambor. Om förslaget genomförs kan det delvis (men endast marginellt) kompensera enskilda som får högre avgifter.

Funktionsrätt Sverige: Satsningen får inte bli ett slag i luften

– Satsningen på sjuk- och aktivitetsersättning får inte bli ett slag i luften. Detta måste regeringen lösa, sa Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, i en kommentar i februari 2022.

– Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har sagt att detta är en stor och viktig förändring. Han har uttryckt en tydlig politisk vilja. Sedan har det visat sig bli en ganska liten förbättring för många. Med den ökade inflationen som vi nu ser blir det ännu mindre kvar, säger Nicklas Mårtensson.

Nicklas Mårtensson.
Nicklas Mårtensson.

– För att rätta till detta kan man höja aktivitets- och sjukersättningarna ytterligare, men det är nog enklare att justera minimibeloppet så att den förväntade reala inkomstökningen blir verklighet. Detta är nödvändigt att göra, med tanke på hur mycket den här gruppen har kommit efter i ekonomisk utveckling.

Nicklas Mårtensson hyllar den starka vilja politikerna visade hösten 2021, när höjda ersättningar och sänkt funkisskatt drevs igenom.

– Nu måste man se till att ambitionen blir verklighet. Att olika kommunala avgifter skulle kunna höjas borde ha varit enkelt att förutse, och sådant måste man kunna rätta till.

– Nu krävs en indexering av ersättningarna, så att de följer den generella löneutvecklingen, men det också behövas fler engångshöjningar eftersom eftersläpningen varit så stor under lång tid, säger Nicklas Mårtensson.

– Det är inte mer än anständigt att samhället förbättrar ersättningarna för de personer som inte har förutsättningar att arbeta, och som inte själva valt detta. Det har Ardalan Shekarabi också varit väldigt tydlig med. Jag gillade verkligen entusiasmen vi upplevde under hösten. Det kändes så ambitiöst och djärvt att både höja ersättningarna och att ta bort den stötande högre skatten.

Vänstern och Liberalerna kräver stopp för höjda avgifter

Flera tunga politiker har också krävt att regeringen stoppar de höjda avgifterna, däribland Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson:

– Vi ligger på regeringen om att de måste förbereda en förändring. Får jag inte gehör så kommer jag att lägga ett initiativ i socialförsäkringsutskottet, så att alla partier får ta ställning. Det är inte rimligt att en del av höjningen äts upp. Vanligtvis gör regeringen justeringar när man lägger den här typen av förslag, säger Ida Gabrielsson.

Ida Gabrielsson. Foto: Jessica Segerberg
Ida Gabrielsson är vice partiledare (V) och talesperson i frågor om sjukförsäkringen. Foto: Jessica Segerberg

Hon påpekar att regeringen alltid ska göra en analys av konsekvenser när man höjer ersättningar, på det sätt man nu gör med garantitillägget för ålderspensionen. – Det borde man ha gjort med höjningen av aktivitets- och sjukersättningen också, säger hon.

Bengt Eliasson. Foto: Linnea Bengtsson
Bengt Eliasson. Foto: Linnea Bengtsson.

Bengt Eliasson, Liberalernas talesperson i funktionshinderspolitik, säger att det ”är fullständigt orimligt” att marginaleffekter försämrar ekonomin för personer med aktivitets- och sjukersättning.

– Den naturliga lösningen är att regeringen omedelbart kommer med ett förslag om att höja fribeloppet för kommunala avgifter. Hela förbättringen av ersättningarna måste bli disponibel för de personer som berörs, säger Bengt Eliasson.

Bengt Eliasson menar också att landets kommuner självmant bör höja minimibeloppet som begränsar hur stora avgifter som tas ut av personer med aktivitets- och sjukersättning.

– Kommunerna måste själva sätta ett tak på sina avgifter för att motverka de negativa effekterna för dessa personer som lever på marginalen ekonomiskt, säger Bengt Eliasson.

Fler förändringar i sjukförsäkringen 2022

Hur mycket höjs sjukpenningen 2022?

Även sjukpenningen förbättras, genom att inkomsttaket höjs från 8 till 10 prisbasbelopp, vilket kan ge en höjning med 220 kronor per dag. Enligt Swedbanks beräkningar innebär det att fem dagars sjukskrivning kan ge drygt 5100 kronor i ersättning under 2022 (vilket kan jämföras med drygt 4000 kronor under 2021).

Vilka andra regler för sjuka ändras 2022?

Andra förändringar som klubbades av riksdagen den 15 december 2021:

Ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365. En person ska kunna få sjukpenning även efter dag 365 i rehabiliteringskedjan om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar i sjukskrivningen.

Enklare arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder. Personer som har kort tid kvar av arbetslivet ska slippa bedömningen mot ”normalt förekommande arbete”. I stället ska dessa personer från dag 181 i sjukperioden få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Detta föreslogs i utredningen ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum” (SOU 2020:06) och gäller från februari 2022.

2 kommentarer

  1. Övergången från 100% aktivitetsstöd till att ha beviljats 50% sjukersättning är märklig.
    Fk beslutar att den lägre sjukersättningen, beloppet, skall dras av från det fulla aktivitetsstödet.
    Af ser till ’procenten’ och beslutar istället att dra av halva aktivitetsersättningen, vilket är betydligt mindre fördelaktigt. (Skillnad ca 4500 kr/mån)
    Den försäkrade får här det minst fördelaktiga.
    Vilken myndighet resonerar rätt?
    Vad gäller?

  2. Vad hjälper pengar när man inte har ett liv? Jag lever i utanförskap sedan 2008. Jag kan inte ta mig från punkt A till punkt B då min funktionsnedsättning inte räknas som en funktionsnedsättning. Jag ansökte om färdtjänst och fick avslag två gånger. Jag har försökt få någon slags fordon men blev nekad. Jag har sjukersättning för att socialtjänsten i Farsta förstörde alla chanser att få jobb på rätt sätt. Jag har ingen familj. Jag har inga vänner. Jag har nu fått svår ångest att gå ut men måste då all service ligger i Farsta centrum. Jag började få svår ångest att behöva gå ut efter jag blev nekad färdtjänst. Jag skulle vilja ha färdtjänst och ett jobb. Men att fråga myndigheter om hjälp efter de kränkande mig gång på gång under hela 2013 och jag blev så kränkt att jag var nära på ta mitt liv. Men som tur är så har jag en dotter som gjorde att man tänkte fler gånger och dessutom så kunde jag inte göra det mot henne då min son, dotterns bror dog 2010. Det vore något att man kunde hjälpa människor istället för att förstöra för dem. Pengar betyder i mitt fall inte allt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.