Nyheter

Guide: Så minns vi


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Utdrag ur en guide om arbetsminne i Föräldrakraft nr 1, 2012.

 

Vårt minne består av olika delar. En av dessa är arbetsminnet. Det hjälper oss i vardagen med att komma ihåg vad vi ska göra för stunden. Nedsatt arbetsminne resulterar ofta i koncentrations-, läs-, och skrivsvårigheter. Men hjärnan är formbar och det går att träna upp arbetsminnet.

Vårt minne består av olika delar. En av dessa är arbetsminnet. Det hjälper oss i vardagen med att komma ihåg vad vi ska göra för stunden. Nedsatt arbetsminne resulterar ofta i koncentrations-, läs-, och skrivsvårigheter. Men hjärnan är formbar och det går att träna upp arbetsminnet.

Du väntar. Tiden går. Inget händer.

Uppmaningen du nyss lämnade har inte gett önskat resultat:
– Kila iväg och hämta träningsjackan i ditt rum och ta med dig väskan när du ändå är där.

Till slut tröttnar du, tar av dig kängorna och springer upp för trapporna. I sitt rum sitter din 10-åring djupt försjunken i det senaste numret av Min Häst. Ni har bråttom och irriterat frågar du hur svårt det kan vara.

Faktum är att det kan vara svårt, väldigt svårt till och med, om man är tio år och har nedsatt arbetsminne. Då kan den enklaste instruktion vålla stora problem och att koncentrera sig på en uppgift kan vara omöjligt. Och en sak är säker, en upprörd förälder gör inte saken bättre, bara sämre.

Vad är då egentligen arbetsminne? Kort och gott kan man säga att det är förmågan att hålla aktuell information i minnet en kort stund. Det kan handla om att kunna läsa eller att räkna ut ett matematiskt problem. Det kan också vara att komma ihåg en kort instruktion, som man har fått av någon annan eller som man gett sig själv; nu ska jag gå och hämta boken som ligger på bordet i vardagsrummet.

Många förknippar nedsatt arbetsminne med olika neuropsykiatriska diagnoser, men att ha nedsatt arbetsminne är inte synonymt med att ha en diagnos.

– Ett stort antal barn och ungdomar med adhd har nedsatt arbetsminne, men det är inte samma sak som att nedsatt arbetsminne innebär att man har adhd. Man kan till exempel ha svårt att minnas instruktioner, utan att vara hyperaktiv, något som är vanligt bland barn med
adhd. Har man en diagnos kan den bestå av skilda funktionsnedsättningar, där bristande arbetsminne är en av flera bakomliggande orsaker till svårigheterna.

– Förutom vid neuropsykiatriska diagnoser kan vi se bristande arbetsminne hos personer som har schizofreni, som är födda med Downs syndrom, som är för tidigt födda eller har en traumatisk hjärnskada, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karo­linska Institutet i Stockholm och författare till den uppmärksammade boken ”Den lärande hjärnan” som handlar om barns minne och utvecklig.

Dyskalkyli och dyslexi
Dyskalkyli och dyslexi är två svårigheter som hänger ihop och är kopplade till nedsatt arbetsminne. Områdena för dessa funktioner överlappar varandra i hjärnan och den gemensamma kopplingen till arbetsminnet kan vara orsaken till att barn med nedsatt arbetsminne ofta har problem med att läsa, räkna och att koncentrera sig. För att förebygga problem i skolan önskar Torkel Klingberg att det skulle finnas ett enkelt sätt att mäta arbetsminnet och att mätningen gjordes på alla sexåringar, ungefär som dagens synkontroll.

– Ju tidigare ett barn kan få hjälp med att träna sitt arbetsminne, desto tidigare får det möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, säger han.
Idag finns ingen obligatorisk arbetsminneskontroll. Istället gäller det för föräldrar och pedagoger att vara observanta på olika tecken. Svårighet att kom­ma ihåg instruktioner, inte minst i klassrummet, koncentrationssvårigheter, dagdrömmeri samt svårigheter i ämnena matematik och svenska kan bero på nedsatt arbetsminne.

Om observationerna i slutändan leder till ett konstaterande att ett barn har nedsatt arbetsminne, måste man som förälder och pedagog vara beredd att stötta barnet på olika sätt, både med verktyg och metoder. Lappar som minnesstöd och elektroniska hjälpmedel fungerar både i hemmet och i skolan.

Hemma kan man se till att barnet inte blir stört vid läxläsningen, medan man i skolan kan behöva se över var barnets bänk är placerad i klassrummet, om det behövs skärmväggar för att minska distraktion eller om hörlurar är ett lämpligt alternativ. Repetition är också viktigt för barn och ungdomar med nedsatt arbetsminne.
– Man kan också hjälpa barnet genom att ge kortare instruktioner istället för anvisningar i flera led, göra det möjligt att ta paus ofta samt arbeta i mindre grupper i skolan, säger Susanne Nordén på Cogmed AB, leverantör av minnesträningsprogram för dator.

Ge barnet strategier
Det gäller också att ge barnet strategier så att de använder hjälpmedlen, till exempel att själv gå och hämta hörselskydden om ljudnivån i klassrummet är störande. Beroende på ålder och utvecklingsnivå kan man hjälpa eller lära barnet att inte ha några lockande saker framme på skrivbordet eller i närheten, när det är dags att sätta igång med läxorna.

Ett annat knep är att lära sig att göra associationer. Det är ju lättare att komma ihåg Saras och Lucas namn om man associerar dem med något, som ”snabba Sara” och ”lustige Lucas”.
− Det underlättar om barnet förstår att det är lättare att koncentrera sig om man är utvilad, äter bra och inte är stressad. Dessutom är det bra att lära barnet att själv känna efter när det är dags att ta en paus, för att inte överbelasta hjärnan med för mycket information på kort tid, säger Susanne Nordén.

Foto på Torkel Klingberg.

Torkel Klingberg efterlyser också ut­ökad kunskap om hjärnans utveckling för pedagoger och önskar att kunskaperna från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsvetenskap ska leda fram till en ny vetenskap, där de stora vinnarna kommer att vara morgondagens skolbarn. Han menar att undervisningen borde baseras mer på vetenskap, än vad som är fallet idag, vilket skulle gynna alla barn.

Stress och motion
Två faktorer som påverkar arbetsminnet är stress och fysisk aktivitet. Arbetsminnet förbättras vid en lagom nivå av anspänning, men försämras vid för hög stress. Lagom är, helt enkelt, det optimala. Tor­kel Klingberg menar att det är viktigt att komma åt orsakerna till stress, inte minst för att det är en så viktig faktor för kognitiva funktioner som minne och tankeförmåga.

Att fysisk träning är bra är ingen nyhet. Det finns flera studier som visar att fysisk aktivitet har positiva effekter på våra kognitiva förmågor, vilket kanske inte är lika välkänt. En rad olika satsningar i skolor har visat samma sak; de kognitiva funktionerna förbättras med ökad konditionsträning.
– Vi börjar ana vilka mekanismer i hjär­nan som leder till förbättringar, säger Torkel Klingberg.

Men det är inte bara fysisk träning som kan hjälpa arbetsminnet på traven. Även renodlad arbetsminnesträning kan löna sig. Torkel Klingberg och hans kollegor har utvecklat en datoriserad metod för att träna arbetsminnet.

Han liknar träningen med att lära sig jonglera. Har man en gång lärt sig att hålla tre bollar i luften så finns kunskapen kvar under en längre tid, men behöver underhållas för att inte gå förlorad.

På Nanny Palmqvist skola i Ängelholm använder man sig av arbetsminnesträning på dator och har utvärderat effekterna. Ulla Nilsson är coach för eleverna som går på arbetsminnesträningen. Hon menar att det finns flera vinster.
– Hos oss är det elever som har svårt att koncentrera sig, lyssna och ta till sig vad någon säger, lätt blir distraherade samt har svårt för att ta instruktioner och organisera sin vardag som får speciell arbetsminnesträning, säger Ulla Nilsson.

– Efter träningen har vi sett att eleverna har blivit lugnare och kan koncentrera sig bättre, de kan sitta stilla längre stunder. En elev som inte kunde klara av att göra klart en sida i sin arbetsbok, kunde efter träningen slutföra fyra sidor. En mycket viktig aspekt är också att barnens självkänsla växer enormt när de märker att de lyckas.

Olika verktyg
På marknaden finns olika verktyg för träning av arbetsminnet, från Cogmed AB respektive Elevdata AB (läs mer på nästa uppslag). Deras program bygger på audioativa samt visuospatiala moment, det vill säga övningar som bygger på såväl hörsel- som synintryck. Programmen finns för olika åldersgrupper, där det är grafiken som är den största skillnaden.

− När man tränar ska man tänja arbetsminnet, vilket innebär att man både kan lyckas och misslyckas om vartannat. Övningarna ska ligga på gränsen för vad man klarar av, säger Åsa Jönewi på Elev­data AB. +

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Fremia
  • Annons för Särnmark
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för HD Motion
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Primass
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för JAG
  • Annons för STIL