Guide | Nyheter

Guide: Vägar till skolnärvaro

Denna artikel handlar om


Annons
Annons för Misa

Partnerinformation från NKA
Att vara anhörig
Nya webbinarier om anhörigfrågor NKA-podden tipsar om stöd och strategier Samtalsgrupp kostnadsfritt stöd Fler tips på NKA:s egen temasida
Partnerinformation från Humana
Humana tipsar
Logopedens bästa råd!
När Josefin fick en son med autism valde hon att bli jurist
Parapepp inspirerar till aktivitet
Fler tips på Humanas temasida

”Jag har aldrig mött en enda elev som hellre vill sitta hemma och spela än att vara i skolan.” Ur Föräldrakraft nr 4, 2019
Annelie Karlsson. Foto: Anna Pella.

Annelie Karlsson. Foto: Anna Pella.

 

Allt fler skolor och huvudmän uppmärksammar och arbetar med insatser för att få tillbaka elever som stannar hemma från skolan, men fortfarande finns en stor och utbredd okunskap.

Vi reder ut frågetecknen tillsammans med Annelie Karlsson, specialpedagog och fortbildare, och förälder till barn med omfattande skolfrånvaro.

1. Vanliga missuppfattningar kring elever och föräldrar som kämpar för en fungerande skolgång?

Fram till för bara några år sedan fanns en utbredd tanke om att elever som stannade hemma hade föräldrar, i första hand mammor, som hade svårt att släppa greppet om sina barn, som lät barnet ”bestämma”. Man pratade om ”skolfobi” och att det kunde botas med kognitiv beteendeterapi.

Uppfattningar som ”om eleven bara skärper sig och biter ihop” eller ”det är klart att det är roligare att sitta hemma och spela” var vanliga. Om barnet hade en hemarbetande förälder ansågs även detta vara en förklaring. Många skolor ville heller inte ge barnet hemuppgifter av rädsla för att barnet då skulle tycka att det var för bekvämt och fortsätta vara hemma.

2. Vanliga varningstecken när ett barn riskerar att hamna i problematisk skolfrånvaro?

Många barn visar tecken redan i samband med skolstarten, för andra kommer de första tecknen under mellanstadiet. Då har de ofta kämpat länge, men kraschar när de kommer hem från skolan. Det kan yttra sig i att barnet har svårt att bli klar på morgonen, att barnet inte vill vara kvar på fritids, att barnet klagar på magont och huvudvärk och börjar gå hem från skolan.

Det börjar ofta med ströfrånvaro då och då, som så småningom blir ett mönster där barnet inte klarar av att gå till skolan vid till exempel schemabrytande aktiviteter, särskilda veckodagar, dagar då det är ett visst ämne eller prov. Många är också extra känsliga vid övergångar mellan stadier eller personalbyten av olika slag.

[elementor-template id=”20006″]

Fler artiklar om detta ämne

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Nina Noren, Riksförbundet Attention
”Skolor bör ha en exit-plan för elever med NPF”
Vi frågade Riksförbundet Attention hur man kan minska oron inför skolstarten
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ann-Kristin Sandberg. Foto: Linnea Bengtsson.
Stor oro inför skolstarten för elever med NPF
Anki Sandberg, Attention: Siffrorna måste tas på stort allvar
NPF
Drygt fem procent av barn och ungdomar i Sverige uppskattas ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Personen på bilden har inget samband med artikeln.
”Oerhört glada” att alla lärare ska få NPF-kompetens
Regeringen vill ta ett steg bort från dagens skrämmande verklighet där föräldrar ofta lämnas ensamma med ett stort skolproblem
Skolfrånvaro
”Att vara förälder till en hemmasittare är otroligt ensamt”
Hur orkar du? frågar många. Vad ska man svara på det? Vad är alternativet?
Skolfrånvaro
”Jag försökte lirka, muta – och till slut hota att bära ut min son till bilen”
Myndigheterna skjuter gärna över ansvaret på någon annan.
Skolfrånvaro
”Stödet har sett väldigt olika ut”
Som förälder går man kurser om sina barns diagnoser – sedan blir man misstrodd när man ber om det stöd barnet behöver
Skolfrånvaro
”Frånvaron sågs som ett problem kopplat till mig som mamma”
Han kände att han misslyckades om och om igen, och vägrade till slut gå till skolan
Skolfrånvaro
”Nu sitter vår dotter hemma igen”
De fokuserade bara på oss som föräldrar, och frågade om vi ansåg oss vara bra föräldrar.