Nyheter

Guiden: Så bygger du självkänsla


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

God självkänsla skapar balans och trygghet och är en tillgång under hela livet. Det gäller alla. Särskilt viktigt är det för barn som behöver särskilt stöd.

God självkänsla skapar balans och trygghet och är en tillgång under hela livet. Det gäller alla. Särskilt viktigt är det för barn som behöver särskilt stöd.

God självkänsla innebär att man tror på sitt eget värde, står upp för sin person och känner att man duger som den man är. Har man god självkänsla är man väl förankrad i sig själv.

God självkänsla är med andra ord en viktig byggsten i ett bra liv och gör det lättare att hantera de motgångar som man stöter på. Med de senaste årens fokus på personlig utveckling är det inte konstigt att intresset för självkänsla har ökat.

Flera böcker om ämnet har getts ut och artiklar i en rad tidskrifter har tipsat om hur självkänslan kan förbättras. Att ha god självkänsla är viktigt för både barn och vuxna. Extra betydelsefullt är det för barn och ungdomar som behöver extra stöd.

– Det är vanligt att barn som har någon typ av svårighet oftare än andra upplever att de misslyckas. De kan också utsättas för kritik från vuxna eller få negativa kommentarer från kompisar i större grad än andra barn. Därför är det extra viktigt att såväl föräldrar som förskole- och skolpersonal hela tiden tänker på att stärka deras självkänsla, säger Åsa Eriksson Träff, psykolog med KBT-inriktning hos Inside Team i Stock­holm.

Från födseln

Som vuxen påverkar man barnets självkänsla från födseln och det är ett uppdrag som pågår under hela uppväxten. Bygga upp barnets självkänsla kan man göra på många olika sätt. Ett av de viktigaste är att hjälpa barnet att känna igen och sätta ord på sina känslor.

För att kunna utvecklas till en empatisk person som är trygg i sig själv är det nödvändigt att få sina känslor bekräftade. I praktiken innebär det att man som vuxen inte ska släta över barnets oro, rädsla eller andra negativa känslor med kommentarer som ”äsch, det är inget att oroa sig för” eller ”inte ska väl du som är så stor vara rädd för det”.

Att berömma barnet när det själv gjort något som stärkt självkänslan är en annan viktig komponent. Har barnet gått mot strömmen och inte gjort samma val som sina kompisar gäller det att tala om för barnet att det var modigt och bra gjort.

Att visa att man litar på barnet och tror på dess förmåga att klara av olika situationer är ytterligare ett betydelsefullt inslag på vägen mot god självkänsla. Det sistnämnda är särskilt viktigt om barnet har någon svårighet som kan leda till osäkerhet och bristande tro på sin egen förmåga.

Jämför sig med andra

I nio- och tioårsåldern börjar barn att jämföra sig med andra. Har man extra svårt med något kan det vara jobbigt att inse att kompisarna kan göra saker man själv inte klarar av. Barn med vissa svårigheter kan ha en assistent till sin hjälp i skolan. En del barn tycker att det är bra, andra kan känna sig utpekade och annorlunda.

– Då gäller det att förklara för barnet varför resurspersonen finns. Ett sätt att kringgå att barnet känner sig utpekat är att resursstärka hela klassen, men då är det viktigt att barnet får sin nödvändiga del av stödet och att det inte vattnas ut till ett stöd för alla, säger Åsa Eriksson Träff.

Har man svårt att hänga med i undervisningen kan det lätt leda till dåliga resultat och att man inte når de uppsatta målen, trots att man ansträngt sig, vilket kan leda till att självkänslan vacklar.

– Man får inte glömma bort att berömma barnet för själva ansträngningen, även om resultatet inte blev så bra. Uppgifter anpassade efter barnets förmåga och realistiska mål är nödvändiga förutsättningar för att barnet ska kunna lyckas.  

Bortse från mål

I grundskoleförordningen och gymnasieförordningen finns en bestämmelse som innebär att läraren har möjlighet att bortse från enstaka mål som barnet ska ha uppnått om barnet har en funktionsnedsättning av något slag.

Bestämmelsen har kommit till för att alla barn ska ha möjlighet att gå igenom grundskolan med godkänt resultat och kunna gå vidare i sina studier.

Undantags­bestäm­melsen kan till exempel användas om barnet har en grav synskada och inte kan ta del av bilder på samma sätt som andra barn. Ett barn med Aspergers syndrom kan ha svårt att aktivt kunna delta i samtal och sätta sig in i andras tankar. För ett barn med talsvårigheter kan det vara omöjligt att redovisa uppgifter muntligt.

Känner sig nöjda

Att god självkänsla bidrar till ett bättre liv råder det inga tvivel om. Vad kännetecknar då barn som har god självkänsla? I stora drag kan man säga att de känner sig nöjda med sig själva och klarar av att hantera motgångar bättre än barn med dålig självkänsla.

De förstår att mot­gången inte har något med deras person att göra, att man inte är ”dålig” bara för att man misslyckas. Ofta har de också bättre relationer med andra människor och behöver inte imponera eller få ständig bekräftelse för att må bra.

De är också bättre på att stå emot påtryckningar från kompisar och på att säga nej till destruktiva beteenden. Likaväl som god självkänsla har positiva effekter, medför dålig självkänsla negativa.

På kort sikt kan dålig självkänsla innebära att barnet drar sig undan sina kompisar och lättare hamnar i konflikter. På längre sikt kan det leda till depression, ångest och olika form av beroenden, som alkohol eller droger.

Så var det för Johan

Orsakerna till dålig självkänsla kan vara många. Barnet kan ha blivit retat, kritiserat eller förlöjligat. Ett funktionshinder kan i förlängningen leda till att barnet får dålig självkänsla. Så var det för Johan som bor med sina föräldrar i en av Stockholms norra förorter.

Johan har en lätt cp-skada och har alltid haft svårt för att gå och springa. På mellanstadiet började hans klasskamrater tycka att han såg töntig ut när han sprang på idrottslektionerna och retade honom.

Efter en tid började han få ont i magen på morgonen om idrott fanns med på dagens schema och allt oftare glömde han gympakläderna. Till slut undvek Johan all form av rörelse, vilket var mycket negativt, eftersom hans svårigheter då förvärrades.

Johans lärare och föräldrar var bekymrade. Man enades om att Johan och en fritidspedagog skulle gå till det närliggande badhuset och simma under idrottslektionerna.

I vattnet var det mycket lättare för Johan att röra sig och hans kropp fick den träning den behövde. Johans mamma understryker att det var viktigt att lyssna på Johan och att han fick bekräftat att det var de andra barnen som var dumma och att det inte var honom det var fel på.

Johan gillade simningen och efter ett par månader var hans motvilja mot att röra sig nästan helt borta. Klassläraren och gymnastikläraren tog upp problematiken på ett föräldramöte och när Johan började vara med på idrotten igen var det ingen som fällde några negativa kommentarer.

– Det bästa var att vi lyckades få Johan att inse att han inte är en sämre person, bara för att han har svårt för att gå och springa, säger Johans mamma.

Utseendet påverkar

Rörelsehinder, synskador, övervikt eller fräknar. Både svårigheter och missnöje med utseendet kan få mycket negativa följder om barnet inte får stöd från vuxenhåll. Ett barn som stammar kan tycka att det är oövervinnligt svårt att stå framför klassen och redovisa en uppgift.

På grund av sina talsvårigheter kanske barnet till slut inte vill prata med sina klasskamrater överhuvudtaget, drar sig undan och blir ensam. Självkänslan sjunker och på sikt finns det risk för att barnet utvecklar en depression. Den primära svårigheten har då fått både sociala och psykiska konsekvenser.

– Det gäller att tidigt uppmärksamma signaler på att barnet inte mår bra, ta reda på orsakerna och sätta in rätt åtgärder, säger Åsa Eriksson Träff.

Oavsett vilken svårighet barnet har, eller om det inte har några svårigheter alls, kan man dagligen göra något för att ge sitt barn god självkänsla. Varför inte ta som vana att varje morgon säga till barnet att du älskar det och att du är glad över att det finns till. Eller ”Vilken tur att jag har just dig”. Det är ju faktiskt så de flesta föräldrar tycker.

 

ANNONSER
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Mo Gård
ANNONSER
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för JAG
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Primass
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Fremia
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för STIL
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för Tidvis
  • Annons för HEA Medical