Hallå regeringen, så här stärker ni arbetslinjen på riktigt

Funktionsrättsrörelsen begär att regeringen vidtar 9 åtgärder för att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning.
Prioritera rätt, stoppa slöseriet
– Det är resursslöseri att människor som både kan och vill arbeta inte får förutsättningar att göra det. Nu har regeringen en chans att ändra på detta genom att prioritera resurserna där det bäst behövs på arbetsmarknaden, säger Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.
Den senaste statistiken från SCB visar att bara drygt hälften (52 procent) av personer med funktionsnedsättning har en sysselsättning, jämfört med 81 procent av den övriga befolkningen. Bland de personer som har en nedsatt arbetsförmågan är siffran så låg som 44 procent.
Sämre stöd – eller bättre
Regeringen har sagt sig måna om arbetslinjen, men ofta handlar detta om sänkta ersättningar, höjd funkisskatt och andra försämringar för personer med funktionsnedsättningar, inte minst för de som inte kan arbeta.
Funktionsrättsrörelsen förslag (9 maj 2023) tar istället sikte på att öppna upp arbetsmarknaden för alla de kan och vill arbeta, men ofta utstängs på grund av bristande stöd.

I en skrivelse till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) föreslår Funktionsrätt Sverige, Hörselskadades Riksförbund, Synskadades Riksförbund och DHR att regeringen vidtar följande åtgärder. (Länk till skrivelsen som Word-dokument.)
9 konkreta förslag från funktionsrättsrörelsen
Ta fram en nationell handlingsplan med åtgärder för att höja sysselsättningsgraden i nivå med övriga befolkningen.
Matcha mot bristjobben. Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter får i uppdrag att undersöka och föreslå hur personer med funktionsnedsättning kan matchas mot de behov av arbetskraft som redan finns, exempelvis inom vård och skola samt i framtidsbranscher inom ramen för den gröna omställningen.
Gå vidare med Arbetsförmedlingens förslag att avskaffa begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” inom arbetsmarknadspolitiken.
Snabbare identifiering och snabbare stöd. Ge Arbetsförmedlingen tydliga direktiv om att funktionsnedsättning ska identifieras tidigt och stöd utifrån behov ges skyndsamt. Arbetshjälpmedel ska kunna provas ut före en anställning, och erbjudas skyndsamt till såväl arbetssökande som personer som redan har ett arbete.
Mer personligt stöd. Ge tydliga direktiv till Arbetsförmedlingen att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett personligt stöd samt säkra att samtliga arbetssökande ska kunna skriva in sig hos myndigheten.
Fler specialister. Ge Arbetsförmedlingen ett öronmärkt anslag och direktiv för att säkerställa tidiga adekvata stödinsatser till personer med funktionsnedsättningar (inklusive en personlig handläggare) samt säkra stöd enligt SIUS-metodiken till de som behöver det.
Utveckla stödet till arbetsgivare. Den förordning som reglerar särskilda stöd för personer med funktionsnedsättning (SFS 2017:462) behöver uppdateras, med utgångspunkt i forskning om framgångsfaktorer. Bland annat behöver arbetsgivare erbjudas handledning.
Kvalitetssäkra de upphandlade stöden till personer med funktionsnedsättning. Uppdra åt Arbetsförmedlingen att satsa på tjänster för personer med funktionsnedsättning där det finns evidens för goda resultat, bland annat tjänster som bygger på metoden Supported Employment och insatser där flera aktörer samarbetar för att ge individen ett sammanhållet stöd.
Utveckla arbetsmiljöarbetet och arbetet för att motverka diskriminering.
Videointervju: ”Arbetslinjen är bra, vi har lösningarna”
Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning har minskat något – men bara 58 procent är sysselsatta jämfört med drygt 80 procent för befolkningen som helhet. Det finns alltså positiva signaler, även om utvecklingen i stort nästan stått stilla under många år.
– Som helhet är det ungefär samma sysselsättningsgrad, oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur. Samhället måste rikta resurser till de som verkligen behöver dem. För att minska glappet har vi ett stort arbete att göra, säger Nicklas Mårtensson, generalsekreterare på Funktionsrätt Sverige, i denna intervju från 27 april 2023.
Nicklas Mårtensson ser positivt på regeringens ”arbetslinje”:
– Vi har jättemycket att bidra till den diskussionen. Vi har lösningar där regeringen ser att det finns problem att hitta arbetskraft. Om regeringen menar allvar med arbetslinjen, så har vi många konstruktiva förslag på hur vi tar den framåt, säger han i intervjun.
Frågorna i videointervjun
I HejaOlikas videointervju beskriver han hur arbetsmarknaden kan bli mer rättvis.
- SCB:s nya siffror om arbetslöshet
- Går utvecklingen åt rätt håll?
- Vad behöver göras för att vända trenden?
- Hur kan vi få till stånd förändringarna?
- Hur behöver socialförsäkringen ändras?
- Vilka initiativ måste regeringen ta?
- Hur får man alla aktörer att hjälpas åt?
- Några positiva signaler från Arbetsförmedlingen nu?
- Regeringen har ännu inte gjort någon satsning på jobb för de som har funktionsnedsättning?
- Konkreta förslag på vad regeringen bör göra?
- Är det dags att lagstifta och kvotera om jobb? (Eller kräva i upphandling?)
- Vilka är föregångare vad gäller att anställa personer med funktionsnedsättning?
- Hur många personer berörs?
- Varför är statliga myndigheter så dåliga på att erbjuda jobb?
- Varför tvingar inte regeringen myndigheterna att anställa?
- Har Funktionsrätt Sverige tagit upp detta med regeringen?
- Några positiva signaler från regeringen?
Foto och video: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.