Han är säker på att ny lag förbjuder brister i tillgänglighet
Jag är övertygad om att det kommer ett nytt förslag till lag som gör bristande tillgänglighet till en diskrimineringsgrund.
Det säger Carl Älfvåg, generaldirektör för den statliga myndigheten Handisam.
Carl Älfvåg har ett av Sveriges mest långsamma och tråkiga jobb – att baxa myndigheter, kommuner och företag vidare mot målet om full tillgänglighet.
Men trots att Handisam inte har det mandat man egentligen skulle behöva, att ”peka med hela handen” , tycker Carl Älfvåg att arbetet går ganska bra.
Åtminstone när det handlar om att förbättra den fysiska tillgängligheten.
Även när det gäller kommunikation och information har tillgänglighetsarbetet nu kommit igång.
Sämre är läget när det gäller tillgängligheten på arbetsmarknaden, menar Carl Älfvåg. Många arbetsgivare har visserligen förstått att man måste driva ett mångfaldsarbete, men ofta har man inte insett att det också innebär att man skapar förutsättningar för att anställa medarbetare med funktionsnedsättningar.
En tuffare diskrimineringslag är viktig för att driva på utvecklingen, anser Carl Älfvåg. Och han är säker på att det snart blir verklighet.
Den första januari i år fick Sverige en ny samlad diskrimineringslag. Till mångas besvikelse innebar denna inget förbud mot diskriminering på grund av brister i tillgängligheten, något som Norge däremot lagstiftade om samma dag.
Den svenska regeringen valde istället att tillsätta ännu en utredning, nu med uppgift att analysera konsekvenserna av ett förbud. Vad skulle ett förbud egentligen kosta? Hur skulle det ”drabba” butiksägare och andra?
– Jag är övertygad om att utredaren kommer med ett förslag som är genomförbart. Om även regeringen och riksdagen kommer att göra samma bedömning vet jag inte. Men manöverutrymmet, och möjligheten att än en gång säga att det inte finns tillräckligt underlag, minskar ju när utredningen är klar. Troligen vågar ingen säga nej rakt av. En modell kan vara att man ger stor frihet när det gäller att bedöma skäligheten, säger Carl Älfvåg.
– En lag i någon form kommer. Det finns ett förslag på EU-direktiv om antidiskriminering som kanske kommer på Sveriges bord under vårt EU-ordförandeskap i höst.
Om tillgänglighet blir diskrimineringsgrund i nya lagen så får det en bred påverkan på restaurangerna, affärerna, resebyråerna och all möjlig samhällsservice.
En affärsidkare kan då stämmas för brott mot diskrimineringslagen. Sedan är det upp till de rättsliga instanserna att bedöma om tillgängligheten är så dåligt att den strider mot lagen.
– Syftet ska vara att lagen ska vara en morot för affärsidkaren som genom förbättrad tillgänglighet slipper riskera att hamna i rätten. Det gäller att se till att det finns en ramp utanför affären. Visst finns många små kvartersbutiker som inte kan ha full tillgänglighet, men då måste man kunna erbjuda annan service med att ta fram varorna åt kunderna. Man får inte bara säga till kunden att gå någon annanstans, säger Carl Älfvåg.
Störst påverkan får domstolarnas tillämpningen av den framtida lagen, menar Älfvåg.
– Utredningens konsekvensanalys kommer att bli väl läst när domstolarna funderar över var gränserna går.
Handisam har bara varit verksamt under tre år, men har ett enormt brett arbetsfält. Och komplicerat.
– Det gäller att hitta de som underifrån kan driva på utvecklingen. Vi vill undvika korrigeringar som kostar pengar, bättre att höja golvet och skapa en högre bas i samhället. Till exempel genom att få en annan syn hos arkitekterna. Primärt handlar det om en mental förändring, ett folkbildningsuppdrag.
– Visst går det för långsamt, men det finns ingen quick fix. Riktningen är väldigt positiv och det gäller att gneta på. Det är en jättelångsiktig process. Det är inte många dagar som jag kan gå hem från jobbet och känna att ”så här mycket har utvecklingen gått framåt idag”, säger Carl Älfvåg leeende.