Nyheter | LSS i Malmö

Han inför ett unikt hyrestak för LSS-boende, nu är målet att bli bäst i landet på LSS

Roko Kursar (L), kommunalrådet som vill göra Malmö till Sveriges bästa LSS-kommun

Roko Kursar. Foto: Linnea Bengtsson|Roko Kursar. Foto: Linnea Bengtsson|Roko Kursar. Foto: Linnea Bengtsson

Roko Kursar. Foto: Linnea Bengtsson.

ANNONS
Annons för HEA
Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

I denna artikel

Om det finns en vilja, så finns det ett sätt att klara utmaningarna. Även inom LSS. Malmös nya kommunalråd Roko Kursar har bråttom med att visa att detta stämmer.
Hyrestak för LSS-bostäder, snabbare handläggning och storsatsning på meningsfulla jobb är några av hans initiativ.

Post: Han inför ett unikt hyrestak för LSS-boende, nu är målet att bli bäst i landet på LSS

Dessutom har han fått hela kommunen med sig på att skriva in i budgeten att Malmö ska bli bäst i landet på LSS!

– Det är ett enormt åtagande, att vi verkligen på riktigt ser till att rättighetslagen förverkligas i enlighet med intentionerna. Vi har sett att utvecklingen det senaste decenniet har gått åt fel håll.

– Som kommun har vi ett stort ansvar, särskilt Malmö som har landets största funktionsstödnämnd. Vi har en central administration, 2400 anställda och en budget på nästan 2 miljarder. (I Stockholm och Göteborg är förvaltningen uppdelad på olika stadsdelar.)

Vad är bakgrunden till att ni vill bli bäst på LSS?
– Vi vill att hela nämnden ska vara förpliktigad, och sedan jag tillträdde som ordförande är det nu ett mål som är inskrivet i vår budget.

Ett resultat av ambitionen är att kommunen har gjort stora tillskjutningar av pengar till funktionshinderomsorgen.

– Vi har ökat vår nämndbudget med 151 miljoner kronor.

Samtidigt har dock problemen hopat sig.

– Vi har haft en överväldigande ansvarsförskjutning från staten till kommunen när det gäller personlig assistans. Det har gjort att ärendehögarna har växt och växt, och lett till att handläggningstiden förra året blev oacceptabla åtta månader. Vi tillsköt medel för att fördubbla resurserna för handläggning inom personlig assistans.

– För att ha ett helhetsgrepp på tillgängligheten i staden har vi inlett ett arbete för att till hösten inrätta en tillgänglighets- och funktionsstödsamordnare, som ska arbeta både strategiskt och operativt. Som en ombudsman, men också titta strategiskt på frågor där våra målgrupper berörs i andra nämnder.

Hur ligger ni till idag med ambitionen att vara bäst på LSS?
– Vi gör enkätundersökningar hos brukare. En av mina första utmaningar kom när media rapporterade att allt inte stod rätt till med vår avvikelserapportering. För att få reda på hur det verkligen ligger till med kvaliteten beställde jag en enkät till samtliga som varit anställda minst sex månader inom LSS-boenden för att se var problemen ligger och hur vi kan lösa dem. Just nu handlar det mycket om att inhämta kunskap, om att samverka i större utsträckning med civilsamhälle och näringsliv.

Har du någon förebild på LSS-området?
– Självfallet försöker vi titta på vad andra kommuner gör. Vi har sett vilka som tidigare utsetts till Bästa LSS-kommun. Det handlar om att försäkra oss om att de rättigheter som malmöbor med funktionsnedsättningar har verkligen tillgodoses. Och då är det behovet som måste styra. Samtidigt måste vi se till att prioritera frågorna ekonomiskt.

 

Roko Kursar. Foto: Linnea Bengtsson
Roko Kursar. Foto: Linnea Bengtsson

 

Hur klarar ni att tillföra pengar?
– Det blir budgetförhandlingar på kommuncentral nivå i vilka jag har fördelen att delta i eftersom jag sitter som vice ordförande i kommunstyrelsen. Vårt parti Liberalerna har brunnit för funkisfrågan långt innan LSS kom till. När jag kom med i nämnden 2017 kände jag att här måste vi lägga krut, för här har vår stad mycket att göra.

Måste du strida för frågorna, eller är alla eniga?
– Ibland blir det så klart ideologiska strider. Men idag tror jag inte vi hittar något parti som inte alls bryr sig om detta. Vi har nått en stark välfärdskonsensus i Sverige och vad det innebär att ha rättigheter att leva ett fritt liv oavsett funktionsvariationer, men till slut handlar det om prioriteringar. Vi har den skattekraft vi har. Där kan man säga att vi länge varit de som prioriterat mest på området.

Han menar att stödet till personer med funktionsnedsättningar måste tillåtas kosta mer än det gör idag.

– Som unika individer har vi olika förutsättningar. De hinder som skapas för en person med funktionsvariation skapas ju av samhället. Det system vi har, har vi människor skapat. Om vi tror på allas lika rätt att leva ett jämlikt liv måste vi riva hindren för att nå målet om jämlikhet. Varför ska arbetsmarknaden vara så exkluderande?

Det nya hyrestaket inom LSS-boenden innebär att ingen på LSS-boende betalar mer än 5000 kronor per månad, och är troligen en unik regel.

– Fastighetsägaren kan ta ut vilken hyra hen vill utifrån det hyresregleringssystem vi har, men då subventioneras den så att ingen betalar mer än 5000 kr. I nyproduktionen ligger de reella hyrorna ofta på 9 000-10 000 kronor, säger Roko Kursar.

Den som har aktivitets- eller sjukersättning får ofta ändå inte ekonomin att gå ihop.
– Det är en jättestor orättvisa, och det är därför vill jag prioritera att titta på hur vi kan öka den ekonomiska friheten för individen, här och nu.

Kan kommunen göra mer för att förbättra enskildas ekonomi?
– Absolut, vi är alla aktörer i samhället, och kommunen har ju möjligheter som vi, som enskilda, inte har. Staten är den som jag anser ska ha huvudansvaret för att uppnå jämlikhet. L hade som absolut krav för januari-avtalet att stoppa de bedömningar som Försäkringskassan gör inom assistansen. Det påverkar individer, familjer, hushåll.

– Vi måste ändra arbetsmarknaden för att inkludera fler. Vi i Malmö har satt som mål att minst en procent av deltagare i daglig verksamhet ska antingen få en anställning hos oss eller så ska förvaltningen förmedla en anställning. Vi har inlett djupare samverkan med näringsliv och civilsamhälle för att få fram fler enskilda platser. Vi är redan över en procent [en procent motsvarar åtta personer]. Om vi fortsätter i nuvarande takt kommer vi upp i 2,5 eller nästan 3 procent under 2019.

– Finns viljan, så finns det ett sätt. Vi har muskler, en stor förvaltning. Och de reaktioner vi får från näringsliv och civilsamhälle är att man verkligen vill göra något tillsammans.

Habiliteringsersättningen har också blivit ett verktyg för att förbättra ekonomin för många inom daglig verksamhet.

I Malmö har hab-ersättningen varit låga 2 kronor per timme. Den höjdes till 4 kr, sedan till 8 kr under 2018. Nivåerna varierar från kommun till kommun, men idag finns kommuner som ligger på 19:50 kr per timme.

– Nu har vi höjt ersättningen till 12 kronor per timme, och vi vill höja ännu mer, men det är viktigt att kommunen höjer på ett sådant sätt att man kan finansiera även om dagens statsbidrag uteblir.

– Jag vet att flera kommuner i Skåne inte har utnyttjat statsbidraget till hab-ersättningen fullt ut. Kanske beror det på brist på kunskap. Vi har fördelen som större kommun att det samlas mer kunskap än det gör i en mindre kommun.

Hur har ni hanterat Försäkringskassans neddragning av assistans?
– Vi har haft en överväldigande ansvarsöverföring till kommunen. Vi har hanterat det från fall till fall och med akuta stöd. Den oro som man befinner sig under handläggningstiden kan inget helt mildra, det är ett oerhört stresspåslag för individen och familjen. Politiken har ett väldigt stort ansvar för att man frångått intentionerna med LSS. Det är som Bengt Westerberg sa i en helt annan fråga: de små stegens tyranni. Det har varit den ena domen efter den andra. Det är något samhället i stort, behöver lära sig av. Vi kan inte backa in i framtiden. LSS måste utvecklas och på inga sätt avvecklas.

 

Roko Kursar. Foto: Linnea Bengtsson
Roko Kursar. Foto: Linnea Bengtsson

 

Har kommunen täckt upp med egen assistans?
– Vi har haft drygt 60 personer som fått avslag eller indrag, och nästan alla har fått assistans av kommunen, även om vissa har fått färre timmar eller andra insatser. Kommunen tillsköt medel fullt ut för att täcka det och det kostade oss 62,5 mkr. Det handlar inte bara om pengarna, handläggningen är en enormt stor påfrestning på kommunala förvaltningen som man inte har varit redo för, och då är det till sist enskilda individen som hamnar i kläm.

Utan tvekan har Roko Kursar en ovanligt starkt engagemang för LSS-frågor. Det bottnar delvis i barndomen, då han gick i en grundskola med integrerad särskola, och hade fritids med särskolans elever. Under de turbulenta ungdomsåren upplevde han att ”man har väldigt skilda vägar utifrån hur samhällssystemen är byggda”.

– Jag var besviken på mycket, kände att livet var orättvist och hamnade i fel umgänge. Flera av mina barndomskamrater har blivit mördade i den här staden, berättar han.

Efter en tid i föräldrarnas hemland fick han en annan syn på Sverige.
– Jag hade tagit så mycket för givet i Sverige. Mycket kan bli bättre men jämfört med andra platser i världen har vi mycket att värna och vara stolta över. Det fick mig att förstå att jag ville varit en del av lösningen, istället för att klaga och tycka synd om mig själv.

Han är tacksam för att vara vice ordförande i kommunstyrelsen – men har inte glömt att han levde på försörjningsstöd för elva år sedan.

– Idag sitter jag och styr tillsammans med den person som var högst ansvarig för det försörjningsstöd jag fick som 22-åring, konstaterar han glatt.

Vilka brister tycker du själv är allvarligast för Malmö?
– Vi har enorma utmaningar, bland annat när det gäller LSS-boende där vi har lång kö. Samtidigt har vi en enorm hemlöshet, där 3350 individer varav 1300 barn saknar bostad.

 

Beställ HejaOlikas nyhetsbrev

Sidor ur Föräldrakraft nr 4

Beställ senaste numret av Föräldrakraft

Bli expert på LSS med hjälp av LSS-skolan!

Skip to content