Han samlar Nordens kommuner kring satsning på nya hjälpmedel

Ett större utbud av hjälpmedel, lägre priser och snabbare införande av ny teknik.
Nordens Välfärdscenter samlar Nordens kommuner för att staka ut en gemensam väg mot ökad användning av modern välfärdsteknologi.

Förhoppningen är att nya hjälpmedel ska göra det möjligt för kommunerna att klara de växande behoven av vård och omsorg.

De nordiska länderna har cirka 1200 kommuner – alla med ungefär samma problem: Allt fler invånare behöver omsorg och annan service på grund av funktionsnedsättning eller ålder. Samtidigt som resurserna är begränsade och många har tuffa sparkrav.

Lösningen kan vara nya hjälpmedel och annan välfärdsteknologi. Det finns många sådana initiativ, men satsningarna är oerhört fragmentariserade.

– Det pågår massor av projekt som ofta är framgångsrika, men som ändå inte förverkligas i större skala. Nu tar vi fram verktyg för att underlätta hela processen att implementera välfärdsteknologi i kommunernas service, säger Dennis Søndergård som leder projektet Connect i regi av Nordens välfärdscenter.

Redan i vinter släpps första verktyget, om allt går som planerat. Det kan bli i form av en checklista för visioner och strategier.

Sedan följer fler verktyg i den ordning som de hör hemma i implementeringsprocessen:
* Behovsbedömning.
* Teknikscreening för att få överblick över utbudet på marknaden.
* Utvärderingsmodeller med bland annat affärsanalys.
* Implementering med bland annat personalutbildning.
* Inköpsverktyg.

– Vi vill ge kommunerna en överblick över vad de behöver för att införa ny teknik på rätt sätt. Allra bäst är om man har ett helhetsgrepp men olika satsningar kommer förstås att ha olika fokus. Ibland kan det vara innovation som är viktigast, i andra kostnadseffektivitet, säger Søndergård.

Att utbyta erfarenheter mellan kommuner är en viktig del i Connect-projektet.

Ett tiotal framåt kommuner är redan med i projektet. I Sverige är det Västerås och Göteborg. I Danmark Odense och Åhus. I Norge är det dels Lindås, dels en grupp mindre kommuner i Listerregionen.
– Grunden för de verktyg vi nu tar fram kommer från de kommuner som är bäst på att införa teknik, säger Dennis Søndergård.

Ekonomiskt pressade danska kommuner har paradoxalt nog tagit ledningen inom välfärdsteknik. Ofta har satsat på innovationer av tuffa ekonomiska skäl, menar Søndergård.

Samtidigt är ny teknik ofta kontroversiell. När några danska kommuner satte stopp för städning hemma hos äldre, och uppmanade dem att köpa dammsugarrobotar, blev det ett ramaskri. Kommunerna fick backa.

– Misstaget var att man hade fokus på ekonomi, inte kvalitet, säger Dennis Søndergård.

Att satsa på teknik istället för personal kan uppröra anhöriga. Men ibland bygger det på missförstånd, tror Søndergård.
– Det är politiskt svårt att satsa på teknik eftersom många anser att det är bättre att satsa på personal.

– Anhöriga är rädda för att deras närstående ska bli mer ensamma och kanske inte klara att använda tekniken. Men om man frågar de personer som behöver hjälp föredrar de teknik som gör dem mer självständiga.

Ett annat hinder för ny teknik är att man bara tittar på inköpskostnaden utan att räkna in de besparingar som görs på lite sikt.
Søndergård varnar för att se teknik som ”en genväg till besparingar”.
– Ett sådant synsätt leder till starkt motstånd. Kvalitet måste stå i centrum. Det handlar om att upprätthålla servicenivån, att bli mer kostnadseffektiv.

 

– Bottom up-projekt är det som fungerar bäst. Inte att regeringen säger vad kommunerna ska göra, menar Dennis Søndergård.

 

Trots allt menar Dennis Søndergård att Norden ligger långt framme, åtminstone jämfört med övriga Europa.
– Det kan bero på att vi har en stark offentlig sektor.

Men bättre ska det bli. Dennis bor med sin familj i Odense, har sitt kontor på Hantverkargatan i Stockholm men är ständigt på jakt runt om i Norden efter ”best practice” och nya erfarenheter.

Under år 2016 ska hela ”verktygslådan” vara klar.
– Vi bygger en plattform för alla kommuner i Norden att dela med sig av sina erfarenheter. Jag tror att motivationen ökar i takt med att resurserna blir allt mer pressade. Den stora utmaningen är att säkra den höga kvalitet vi har idag inom välfärdstjänsterna.

”På köpet” kan invånare, kommuner och företag få en större marknad och ett mycket bättre utbud av hjälpmedel, som dessutom är billigare.

Han ser fram emot fler och billigare hjälpmedel för enskilda och för kommunerna. Och för tillverkarna nya möjligheter att växa. Idag är det ovanligt att hjälpmedelstillverkare är aktiva utanför sin hemmamarknad.

– När kommuner gör sina inköp inkluderar man sällan produkter från grannländerna, säger Dennis Søndergård som tror att detta ger onödigt höga priser och dåligt utbud.

Med 1200 kommuner finns det många olika viljor kring välfärdsteknologi. Men Søndergård ser detta även som en möjlighet.

– Bottom up-projekt är det som fungerar bäst. Inte om regeringen säger vad kommunerna ska göra. Vi ska skicka ut våra nya verktyg till kommunerna och hjälpa dem att utbyta erfarenheter.

Närmast väntar ett nordiskt möte i Stockholm i oktobder och därefter, i mitten av januari, konferensen MVT 2015 på Kistamässan, där det blir presentationer och workshops med kommunala företrädare.