Han tror på tusentals nya jobb till personer med funktionsnedsättningar
Kenneth Bengtsson är troligen svensk mästare på att rekrytera personer med funktionsnedsättning.
Och med två månader kvar som ordförande för Svenskt Näringsliv vill han få fler företagare att upptäcka möjligheterna.
Hittills har det gått trögt – men Kenneth Bengtsson tror på ketchupeffekten.
– Kanske är jag en galen optimist men om fem år tror jag att vi har en arbetsmarknad där man har en bättre matchning och där man tittar på individen, för alla är vi olika, säger han.
I mars lanserade Kenneth Bengtsson boken om hur han som Icas koncernchef drog igång storsatsningen på rekrytering.
En satsning som gett fler än 1200 personer med funktionsnedsättning jobb i landets Ica-butiker.
I maj lämnar han posten som ordförande för Svenskt Näringsliv. Nu har han bråttom med att utmana andra arbetsgivare att ta tag i rekryteringsfrågan.
Små arbetsgivare har länge visat framfötterna när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättningar.
Desto svårare har det varit att få storföretag och kända börsföretag att ta sitt ansvar.
Storföretag älskar att tala om sitt sociala ansvarstagande, CSR, men bara en handfull satsar på att medvetet anställa personer med funktionsnedsättningar.
– Jag är helt övertygad om att detta snart finns även på deras agenda, säger Kenneth Bengtsson när Föräldrakraft träffar honom.
Tycker du inte att talet om CSR, Corporate Social Responsibility, klingar tomt när man, som många kända börsföretag, inte bryr sig om att rekrytera personer med funktionsnedsättning?
– Det finns säkert en anledning till att man inte prioriterar detta just nu, men det får de företagen själva svara på.
Han är tveksam till om detta är en CRS-fråga.
– Det handlar väl egentligen om att förstå att det finns kompetens även hos personer som inte är ”normalstörda”? säger han.
Kenneth Bengtsson har gått från en enkel tillvaro i mörka Småland till den absoluta toppen.
Den viktigaste insatsen, alla kategorier, är att ha tagit initiativ till Icas rekrytering av personer med funktionsnedsättningar.
I mitten av mars släppte han sin bok, Jobbskaparna, där han berättar hur man förenar företagande och mångfald i rekrytering. Och hur det gick till när Ica ordnade 1200 jobb.
– Alla pratar om det stora utanförskapet men det är inte alltid man förstår att det går att göra något åt det, säger Kenneth Bengtsson.
Han är själv övertygad om att hundratusentals personer som idag står utanför arbetsmarknaden på grund av funktionsnedsättning KAN få jobb.
– Min vision är en enorm minskning av utanförskapet!
Och han får det till och med att låta GANSKA enkelt.
– Se till att få ett bra företagsklimat så att arbetsmarknaden kan växa. Då kan vi göra det enklare att komma in. Men det går inte med automatik. Vi måste ha en bättre matchning än idag. Jag är mycket kritisk till dagens arbetsförmedling som system.
– Det går inte att behandla alla som står utanför på samma sätt. Vi måste nischa oss. En del arbetsförmedlingar behöver vara bättre på att förmedla jobb till personer med nedsatt arbetsförmåga, en del på att förmedla jobb till unga och så vidare. Systemet måste brytas upp.
Allra viktigast är ändå att arbetsgivarna skärper sig och visar mod.
– Vi är så extremt fyllda av fördomar, säger Kenneth Bengtsson som med sin nya bok vill sprida de goda exemplen.
I boken puffar han inte bara för Icas jobbsatsning utan lyfter även fram företag som Fredells och Max Hamburgerrestauranger.
Företagarna måste göra upp med sina fördomar, slår han fast. Och berättar samtidigt om Daniel, som har Aspergers, och andra som lyckats få jobb till slut och blivit exemplariska medarbetare.
– Ofta upptäcker man att personen gör ett bättre jobb än så kallade normalstörda. Företag måste anställa baserat på att de behöver kompetens, inte utifrån att det finns funktionshinder.
För att företagen ska hitta rätt kompetens krävs en radikal förändring av arbetsförmedlingen, enligt Kenneth Bengtsson.
– Om du eller jag fick uppdraget att skapa morgondagens sätt att förmedla arbete är jag säker på att vi INTE skulle komma fram till att det ska se ut som det gör idag.
– Konkurrensutsätt arbetsförmedlingen och ställ krav på att man faktiskt förmedlar jobb! Jag hörde att en handläggare på arbetsförmedlingen i Stockholm i snitt har 270 klienter och lyckas förmedla ett jobb i per månad. Det betyder att det tar 25 år att bocka av 270 klienter! Då förstår man att något måste vara fel!
– Idag tittar både socialdemokraterna och miljöpartiet på frågan. Jag förstår inte varför regeringen inte gör något, de som är de enda som kan göra något!
– Ute i världen finns goda exempel på att man har lyckats med att konkurrensutsätta arbetsförmedlingen, till exempel Australien. Det har onekligen lett till en lägre arbetslöshet, framförallt för de som står i utanförskap.
Kvotering är en annan lösning som valts i länder som Frankrika och Tyskland, ibland med goda resultat. Men Kenneth Bengtsson slår ifrån sig – samtidigt som han inser att sådana krav kan komma.
– I grund och botten vill jag ha en ekonomi där så lite som möjligt är reglerat, men om marknadskrafterna inte löser problemen kommer kvoteringskrav som en tsunami.
Kenneth Bengtsson hoppas på ”den positiva vågen” eller ”ketchupeffekten”, när alla arbetsgivare inser att det är en självklarhet att rekrytera personer med funktionsnedsättningar.
– I boken beskriver jag sju goda exempel där det har blivit naturligt. Företagen har inte tvingats till det. De har börjat av olika anledningar men har insett styrkan. Mångfalden har lett till energi, glädje och bättre arbetsklimat. För dem är det ingen uppoffring.
Visst finns goda exempel, men än så länge möter man bara eldsjälarna, inte toppcheferna på HM, Clas Ohlson och Ikea?
– Inte än!
Diskuterar du frågan med dem?
– Man måste ha klart för sig att detta är varje företags ansvar. Det är inget vi på Svenskt Näringsliv kan kommendera fram. Vi kan tända gnistan. Jag är helt säker på att de allra flesta tänker i dessa banor om fem år. De flesta ser det initialt som en uppoffring. De tänker: Herregud, hur mycket jobb är det? Men när man har passerat den puckeln känner man kraften. De får en bättre arbetsplats. De får massor av goodwill och pr. Kunderna gillar det.
– Många gånger handlar det om att tända gnistan hos de ytterst ansvariga, den högsta chefen. Men inte alltid. På Fredells var det en avdelningschef som drog igång det. Han såg till att Jens fick sin första praktikplats vid 38 års ålder. Idag är han 43 och har fast anställning!
De sista månaderna som ordförande för Svenskt näringsliv sliter Kenneth Bengtsson hårt med att få upp rekryteringen på agendan genom boklansering, föredrag och debatter.
– Jag hoppas på ytterligare debatt i Almedalen i sommar – och konstruktiva förslag från partierna.
Vilka vallöften vill du höra?
– En reformering av arbetsförmedlingen står högst på listan. Nummer två är att verka för ett bättre företagsklimat så att fler kan komma in.
– Det mest komplicerade är att se till att socialförsäkringssystemet följer med i utvecklingen.
Varför gör då inte Svenskt Näringsliv och facket mer på egen hand?
– Det måste starta hos företagen, annars blir det en form av reglering.
Men visst kan arbetsmarknadens parter göra en stor engångssatsning för att bryta motståndet och sätta fart på utvecklingen?
– Jag upplever att vi inte kan göra så mycket mer än att prata gott om det. Sverige har en av de mest sammanpressade lönestrukturerna i Europa, med små skillnader mellan ingångslön och slutlön. Det försvårar att få in dessa grupper på arbetsmarknaden. Många av våra förbund har börjat titta på en ny lägre ingångslön.
– Vi måste tänka mer socialt, hur vi kanfå in FLER på arbetsmarknaden. Det är bättre att få komma in på en lön som är låg och få lära sig hur det fungerar i arbetslivet än att sitta vid datorn med persienner nere och inte veta om klockan är tre på eftermiddagen eller på natten. Det är tyvärr verkligheten för väldigt många.
– Det krävs fler jobb för att lyckas. Vi kan glädja oss åt att Sverige har tillväxt medan många andra måste göra panikbesparingar. Därför finns en god grund. Jag önskar att politikerna vore modigare och skapade större reformer som gör att arbetsmarknaden kan växa. Då skulle arbetsmarknadens parter kunna skapa praktikavtal och startavtal för att få in specifika grupper på arbetsmarknaden, säger Kenneth Bengtsson.
