Handikapp lever starkt i svenska språket

DEBATTARTIKEL. Ordet handikapp lever och utvecklas i det svenska språket. Trots att Socialstyrelsen deklarerade för flera år sedan att ordet handikapp inte ska definieras så används handikapp allt mer i vårt språk. I Svenska akademiens ordlista som nyligen utkommit finns inte mindre än 24 ord som innehåller handikapp.

Jag blev förvånad när jag öppnade den nya utgåvan av Svenska akademiens ordlista över svenska språket som utkommit under våren 2015. Den innehåller många ord och dessutom nyord. Som funktionshinderforskare undrar jag naturligtvis hur ordet handikapp har förändrats i språket och i Svenska akademiens ordlista.

Jag blir förvånad när jag finner fler ord med handikapp i 2015 års upplaga (14.e upplagan) av ordlistan än när jag jämför med den 11.e upplagan av ordlistan som publicerades år 1986. I den nya utgåvan finns 24 ord medan det i den äldre utgåvan återfinns färre ord; Vilka är orden vi fortfarande använder om ”handikapp”?

I den nya ordlistan finns orden: handikapp, handikappa, handikappad, handikappanpassa, handikappanpassning, handikappberäkning, handikappbil, handikappersättning, handikappfordon, handikapphjälpmedel, handikappidrott, handikapplats, handikapplägenhet, handikappning, handikappomsorg, handikapporganisation, handikapp-OS, handikappråd, handikapptillstånd, handikapptoalett, handikappturnering, handikapptävling, handikappvård och handikappvänlig.

Ordet handikapp som började användas tidigt under 1950-talet beskrivs i Nationalencyklopedin som ett ord som förväntas försvinna och där ordet funktionshinder istället används.

 

Utsatthet och språk

För flera år sedan (2007) avrådde Socialstyrelsen från att använda ordet handikapp eftersom det var föråldrat, nedsättande och till och med stigmatiserande. Men vad har hänt efter det? Ordet handikapp fortsätter att användas och utvecklas som ord. Meningarna går alltså isär.

Nya ”handikapp”-ord som tillkommit i språket är: handikappersättning, handikapphjälpmedel, handikappomsorg, handikapp-OS, handikapplats och handikapptillstånd.

Ett annat ord som används i språket är funktionshinder och funktionsnedsättning. Men trots att vi använder ord som till exempel funktionshinderpolitik, funktionshinderforskning, funktionshindermyndighet, funktionshinderrörelsen eller funktionshinderorganisation så är detta ord som saknas i Svenska akademiens ordlista.

Vi vrakar och väljer bland orden i vår språkanvändning. I en kommun kan det stå ”enheten för handikappomsorg” på en skylt medan det i en annan kommun står ”enheten för funktionshinder”.

 

Att lämna för något nytt

Det finns exempel på när ord eller namn ändras. Till exempel magasinet Svensk Handikapptidskrift som nyligen bytte namn till Funktionshinderpolitik.

Det här med språk är inte alltid så enkelt. Hur vi använder språket har betydelse. Likaså hur medierna använder språket i sina konstruktioner av verkligheten. Det är viktigt att vara medveten om hur vi använder språket och hur språket också förändras från tid till tid. I vårt grannland Finland används ordet invalid i ord som till exempel invalidtaxi, invalidplats och så vidare. Hur myndigheter använder sig av språket i Sverige är utomordentligt viktigt.

En ökad medvetenhet i språkanvändning borde stärkas enligt min mening. Man kan även reflektera vidare över vilken innebörd som orden har för utsatta grupper i samhället. Detta kanske kan vara en fråga för vidare tanke. Och det kan vara något väldigt bra att ord kommer och går. Det utmanar oss att tänka och reflektera.

Det är också mycket viktigt med normkritiska perspektiv. Ordet funkofobi, det vill säga ”fördomar mot personer med funktionsnedsättning”, är finns i vår ordlista samtidigt som funktionsvariation saknas. Orden är nya och ingår i den normkritiska diskussionen samtidigt som handikapp fortsätter att vara det starka ordet i vår ordlista.

JÖRGEN LUNDÄLV
Funktionshinderforskare och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet samt docent i trafikmedicin vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.
Telefon: 0761-724711, e-post: Jorgen.Lundalv@socwork.gu.se