Handikappförbund på offensiv - kräver ny skolpolitik | HejaOlika

Handikappförbund på offensiv – kräver ny skolpolitik

- Nu måste regeringen börja om från början och inse att våra erfarenheter är grundläggande för att få en bättre skola, säger Annika Jyrwall Åkerberg. Foto: Linnea Bengtsson.

Skollagen måste ändras på flera områden

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

Handikappförbunden går till offensiven inom skolan. I veckan enades de 38 funktionshinderförbunden om ett nytt, gemensamt program för skolan.
– Skollagen måste ändras på flera punkter, säger Annika Jyrwall Åkerberg, utredare på Handikappförbunden.

Handikappförbunden går till offensiven inom skolan. I veckan enades de 38 funktionshinderförbunden om ett nytt, gemensamt program för skolan.
– Skollagen måste ändras på flera punkter, säger Annika Jyrwall Åkerberg, utredare på Handikappförbunden.

Den nya skolplattformen är tydligare och ställer fler krav än tidigare. Detta ska göra det enklare för medlemsförbunden att kräva åtgärder mot brister.

– Det är ett stort problem idag att många skolor inte lever upp till lagar och förordningar. Sanktionssystemet måste förbättras, säger Annika Jyrwall Åkerberg.

Skolplattformen klubbades på Handikappförbundens ordförandemöte i torsdags (den 10 oktober).

Samma vecka pågick en het debatt om förslaget att slopa krav på åtgärdsprogram. Efter mycket kritik backade utbildningsminister Jan Björklund och utlovade en omarbetning.

– Det är rena vilda västern inom skolpolitiken idag. Allt som oftast kommer nya förslag som sedan dras tillbaka. Förslaget om slopade åtgärdsprogram blev helt sönderkritiserat, säger Annika Jyrwall Åkerberg.

– Problemet är ofta att man inte samråder med vare sig elever, föräldrar eller handikapporganisationer – de som sitter på kompetensen. Om man hade gjort det hade man aldrig gått ut med förslaget om slopade åtgärdsprogrammen.

– Nu måste regeringen börja om från början och inse att våra erfarenheter är grundläggande för att få en bättre skola. Eftersom situationen är så oerhört dålig bör ministern bjuda in till dialog.

Och Handikappförbunden är redo för en sådan dialog.

I den nya skolplattformen ger man en kort beskrivning av nu-läget. Unga med funktionsnedsättningar får sämre utbildning. De har inte samma frihet att välja skola, på grund av bristande tillgänglighet. Många får inte heller rätt stöd.

Störst fokus lägger Handikappförbunden på konkreta åtgärder. Man betonar att skolorna måste vara mycket flexibla och anpassa verksamheten efter enskilda elevers behov.

Här är några av de krav som framförs:
* Den lagliga rätten att få stöd och anpassningar utifrån behov måste förverkligas. Någon diagnos ska inte behövas.
* Alla elever ska få stöd hela vägen för att nå ”sin fulla potential”.
* Skolmiljöerna ska vara tillgängliga för alla. Inte bara den fysiska miljön utan även den kommunikativa, pedagogiska och psykosociala tillgängligheten. Även toaletter och matsituationen måste vara tillgänglig.
* Läromedel och pedagogik ska anpassas utifrån olika behov.
* Lösningarna måste vara flexibla och förändras efter elevens behov.
* Även utbildningar för vuxna ska individanpassas.

Förbunden betonar också att skolorna måste satsa på delaktighet och inflytande för att motverka utanförskap.
Man efterlyser ökad kunskap hos skolpersonalen, både om miljöns betydelse och om funktionsnedsättningar.

En rad lagändringar krävs för att uppnå en skola för alla. Skollagen behöver till exempel utökas med rätt till specialpedagogiskt stöd. Riktlinjer behövs för att garantera en likvärdig bedömning av elever.

Handikappförbunden vill förbjuda skolor att neka elever plats med hänvisning till elevens behov av stöd.
Hjälpmedel ska få användas även vid nationella prov.

Kommuner måste garantera att elever med funktionsnedsättning får samma chans som andra att komplettera sin grund- och gymnasiebehörighet.
Skollagen måste ändras så att även elever vid kommunal vuxenutbildning får rätt till nödvändigt stöd.

Rätten till skolskjuts behöver utökas, så att man får skolskjuts från båda vårdnadshavarna om de lever åtskilda. Man ska också ha rätt till skolskjuts om man väljer annan skola än den som anvisats.

Även kursplanerna vill Handikappförbunden göra om. Eleverna ska få utbildning om funktionsnedsättning på samma sätt som man idag får utbildning om andra diskrimineringsgrunder.

 

Foto
– Vi talar hellre om en skola för alla än om inkludering, för att undvika feltolkningar, säger Annika Jyrwall Åkerberg. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Begrepp som ”integrering” och ”inkludering” används sparsamt i skolplattformen.

– Vi pratar hellre om en skola för alla utifrån enskilda elevers behov. Det måste finnas valmöjligheter och ibland är en specialskola bättre för eleven och då måste det accepteras. Om man talar om inkludering finns alltid risk att det feltolkas som att det måste vara en rumslig inkludering, att alla ska undervisas i samma lokal, säger Annika Jyrwall Åkerberg.

Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 38 svenska funktionshinderförbund, som tillsammans representerar cirka 400 000 människor.

Publicerad:
2013-10-11

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
politik


ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

Senaste nytt. Helt gratis. Direkt till din mejlbox en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content