Nyheter

”Handikapporganisationerna har fel om nya skollagen”

bertilostberg500 0 0

 

– Handikapporganisationerna har fel, den nya skollagen innebär inte på något sätt en försämring för elever med funktionsnedsättningar.
Det hävdar statssekreterare Bertil Östberg i en intervju med Föräldrakraft.

Han menar att handikapporganisationernas kritik mot nya skollagen är felaktig.

Organisationerna hävdar att nuvarande skollag ger elever rätt till särskilt stöd utan begränsningar i mål eller betyg, och att denna rätt har försvunnit i förslaget till ny skollag. Detta förnekas av Bertil Östberg.
– Det finns ingen grund för att säga att det blir en försämring, säger han.

Förra veckan fick handikapporganisationerna träffa Bertil Östberg och andra representanter för utbildningsdepartementet för att framföra sin oro.
Enligt Dyslexiförbundet blev det ett lyckat möte, med löften om att skollagen ska kompletteras.

– Vi lovades att särskilt stöd ska ges till de elever som har behov av specialpedagogiska insatser som kompensation för funktionsnedsättning och att detta ska regleras i kommande grundskoleförordning. Detta stöd skall inte ha tak kopplat till de mål som minst skall uppnås, skriver Dyslexiförbundet i ett pressmeddelande.

Statssekreterare Bertil Östberg bekräftar för Föräldrakraft att detta stämmer, även om han samtidigt tillägger att det är ”komplicerade” bedömningar och att arbetet med grundskoleförordningen ännu inte är påbörjat. Han vill inte uttala sig om hur reglerna ska utformas.
– Men vi ska försöka göra det så tydligt som möjligt, säger han.

Blir det minskad risk för att skolor drar in stödet till elever som uppnår nivån godkänd?
– Det är klart att man inte ska dra in stödet för att elever når målen, säger Bertil Östberg. Vi tror att skolorna nu kommer att lägga större vikt vid att göra ordentliga utredningar. Skolan har ett ansvar för att ge särskilt stöd och det ansvaret kvarstår även om man blir godkänd.

Men om man når godkänt-nivån får man ju inte rätt att överklaga åtgärdsprogram?
– Den nya rättigheten att överklaga åtgärdsprogram ska stärka rätten att få stöd och ska inte tolkas som att man kan dra in stödet när eleven är godkänd.

Man borde väl kunna sätta målet högre än godkänd?
– Rätten till åtgärdsprogram måste gälla för godkänt, det vore verkningslöst att ge nästan alla den rätten.

Den nya skollagen börjar användas hösten 2011, förutsatt att den godkänns av Riksdagen nu i juni.

Bertil Östberg menar att den nya rättigheten att överklaga åtgärdsprogram är en av de viktigaste förändringarna. Han pekar också på en ny möjlighet att överklaga skolplaceringar.
– Om en elev med funktionsnedsättning inte får den skolplats han eller hon vill ha, för att skolan inte är anpassad, kan det beslutet överklagas. Man har ingen ovillkorlig rätt till platsen, men om det är skäligt måste skolan gå med på det, säger Bertil Östberg.

– Vi skärper också rätten att gå på fristående skola. Friskolan får söka det stöd som behövs från kommunen och först om kommunen säger nej kan skolan säga nej till eleven, säger Bertil Östberg.

 

Annons
  • Annons för HEA Medical
  • Etac R82 Stingray sulky
  • Annons för STIL
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Fremia
  • Annons från Minicrosser
  • Annons för JAG
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för HD Motion

[kadence_element id=”41923″]