Hannes skoldag är fylld av musik

Musik och dans präglar en stor del av skoldagen på Kevingeskolan i Mörby. Förutom olika gruppaktiviteter med musik har Hannes och hans klasskamrater även individuell musikterapi, som ska främja hälsan och skapa möjlighet till kommunikation. Välkommen att följa med Hannes en dag i skolan.

– Hallå hallå?
– Hallå Hallå! Hur har du det idag? Tack jag har det bra!
– Hallå hallå?
– Hallå hallå! Det är torsdag idag!

Hannes och Kevingeskolans musikterapeut Barbro Netin Olofson övar turtagning med Gullan Bornemarks kända barnvisa. Hannes börjar. Han tar sats med sin högra arm och trycker till sin touchkontakt som då utropar ”Hallå hallå?”, varpå Barbro svarar genom att sjunga och spela piano fram till nästa ställe i sången där de inspelade orden på Hannes kontakt passar in. Så tar han sats igen.

Det är torsdag morgon i träningsklassen Atlanten på Kevingeskolan i Mörby. Här går Hannes Wrase, 10, tillsammans med fyra andra elever. Hannes individuella musikterapi har precis börjat. I ett litet men ändamålsenligt rum finns piano, gitarr, maracas, trummor och en mängd andra små instrument.

Via Hannes huvudsakliga kommunikationshjälpmedel, en så kallad PODD-bok, frågar Barbro vad han vill göra idag. Tillsammans med hans ja-signal som innebär att han lyfter höger arm för att bekräfta sitt val, hinner de spela ett flertal melodier tillsammans under de kommande 20 minuterna.

Hannes spelar maracas, hallå-hallå-knapp samt en annan touchkontakt som de kallar ”plongen”, som låter just ”plong” vare gång Hannes vidrör den. Barbro följer Hannes på gitarr och piano, ibland får hon vänta in honom, ibland är det Hannes som driver på. De är djupt koncentrerade på samspelet dem emellan. Till slut måste de ändå avbryta. Den här dagen ska också hinna fyllas med rullstolsdans och gruppmusik.

 

 

Hannes har alltid älskat musik. Mamma Rebecca minns att hon tidigt använde musik för att lugna honom i olika situationer. Imse vimse spindel var en tidig favorit, och när de var ute på promenad stack hon ofta in huvudet under suffletten på vagnen och nynnande.

Rebecca spelar piano och det första hon gjorde när Hannes fått sitt första ståskal var att ställa honom bredvid sig vid pianot. Då var han ett år gammal. Sedan dess vill Hannes ofta att de ska spela piano tillsammans.

– Jag brukar härma honom eller så spinner jag vidare på det han spelar. Det blir som ett samtal mellan oss.

Ibland blir han otålig efter en stund. Då vet Rebecca att han väntar på att hon ska spela hans favoritmelodi, ”Kalle Johansson”.

– Hannes kan få glädjefnatt när vi sjunger och spelar den tillsammans. Han älskar den. När vi skolar in nya assistenter dröjer det inte länge förrän de kan spela Kalle Johansson. En granne frågade en gång varför vi spelar den så mycket, säger Rebecca och skrattar.

Keyboarden följer med när Hannes är på sjukhus, precis som en skiva med lugn avslappningsmusik som Hannes alltid lyssnar på när han ska somna.

Det händer att han har svårt att sova på grund av sin epilepsi.
– Om det varit en jobbig natt med mycket kramper så händer det att Hannes inte vill gå till skolan. Men om det är musik på schemat, och vi påminner honom om det, så brukar han skina upp och ändra sig.

Barbro Netin Olofson har varit med och byggt upp musikverksamheten i Hannes klass. Som nyutexaminerad musikterapeut hörde hon talas om att Kevingeskolan, där hennes egna barn hade gått, skulle starta grundsärskola. Hon ringde till rektorn som genast sa ja till hennes förslag.

I arbetslaget finns även specialpedagoger, sjukgymnast, fritidspedagog och resursassistent. De flesta barnen har också med sig en egen personlig assistent.

I klassen går idag fem elever, och förutom musik vid morgonsamlingen, gruppmusik två gånger i veckan samt rullstolsdans en gång i veckan, har varje elev individuell musikterapi med Barbro en dag i veckan.

 

– Musikterapi handlar om att skapa livsglädje och kommunikation med musik. Det stärker elevens tids- och rumsuppfattning och skapar struktur, igenkännande och förväntan. Det måste inte heller göras på något speciellt sätt, i alla fall inte i den psykodynamiska formen som jag använder.

Hon och eleven kan därför syssla med vilken musik som helst, det som eleven behöver just då, men det ställer höga krav på henne att kunna lyssna in personen, säger hon. För eleven ska det vara tillåtande, prestigelöst och öppet. Det brukar vanligtvis ta ett par tre gånger innan Barbro zoomat in vad som fungerar. Det handlar ofta om hur hon ska få eleven att vara delaktig rent praktiskt, om det är svårt att hålla i något.

Musiken berör, bekräftar och berikar. Och skapar ren och skär glädje.

– Det kan låta lättviktigt, men att i djupet av sitt innersta få vara med och skapa musik, det är en glädje som man bär med sig länge.

Barbro tar exempel på den energikick hon upplevde när hon jobbade som körledare under flera år. Hur trött hon än var innan hon gick till körrepetitionen, gick hon alltid på moln på vägen hem.

– Man får energi av att uttrycka sig i musik tillsammans med andra. Musikterapi kan aktivera, vitalisera men också vara lugnande. Olika sorters musik har olika funktion och betydelse för olika individer. Det är helt individuellt vad varje sång väcker för känslor hos just dig.

 

 

Musik skapar också en känsla av sammanhang. Barbro och den övriga personalen använder medvetet sånger som symboler och struktur under skoldagen, men också över tid till exempel genom att följa årstidernas musiktraditioner för att skapa begriplighet och förståelse för omvärlden. Hon säger också att musik stärker självkänslan och höjer självförtroendet. Som när eleverna uppträder för sina familjer vid varje sommar- och julavslutning, och ibland förvånar en och annan förälder som inte riktigt trott att barnet kan kommunicera så mycket som han eller hon faktiskt kan.

Barbro tycker att Hannes har utvecklats mycket kommunikativt sedan de träffades första gången för fyra år sedan.

– När elever som Hannes upptäcker att de kan svara mig helt självständigt blir det som att knäcka läskoden vilket leder till en dominoeffekt på flera plan. Att eleven får välja och att jag respekterar och bekräftar det valet, att det får effekt på mig, är viktigt. I musiken finns inga gränser, det är ett språk som vi alla kan prata.

På sin fritid har Barbro varit med och upprättat ett nationellt yrkesregister för musikterapeuter. I sin magisteruppsats intervjuade hon skolledare om hur musikterapi används i olika särskolor.

– Musikterapi används i varierande grad i särskolor runt om i landet. Det hänger på rektorns egen vilja och resurser. Jag vet att det finns på vissa habiliteringar också. De musikterapeuter jag har pratat med som även har en musiklärarexamen säger att musikterapiutbildningen är den som gett dem mest i arbetet med elever i särskolan. Alla elever med behov av särskilt stöd borde få prova musikterapi.

 

 

HANNES WRASE

Ålder: 10
Familj: Mamma, pappa, två storebröder
Bor: Åkersberga utanför Stockholm
Gör: Går fjärde året i Atlanten på Kevingeskolan
Kommunicerar med: PODD-bok, ja/nej-signal, musik
Favoritdag: Torsdagar när jag har musik med Barbro

 

KEVINGESKOLAN

På Kevingeskolan finns sedan 2006 en grundsärskoleklass med inriktning mot träningsskola med sex platser, där kommunikation och motorik liksom olika estetiska uttryck, inte minst musik, är viktiga inslag. På veckoschemat finns exempelvis bad, liggande dans, rullstolsdans och gruppmusik, enskilda arbetspass med kommunikation samt individuell musikterapi.

 

SÅ ANVÄNDS MUSIK PÅ HANNES SKOLA

•    Musik sätter igång sinnena, aktiverar, kommunicerar, vitaliserar och skapar förväntningar.
•    Genom namnsånger får eleverna en känsla för den egna identiteten och vilka som finns runt omkring
•    Sånger om kroppen, årstiderna, djur, vädret och känslor ger en förståelse av olika begrepp.
•    Rörelsesånger och instrumentalt musicerande utvecklar elevens rörelseförmåga.
•    Musikaliskt samspel ökar också förmågan till socialt samspel och kommunikation.
•    Ingår i den dagliga verksamheten både i samlingen och i schemalagd gruppmusik samt i enskild musikterapi.

 

MUSIKTERAPI…

…är att använda musik i utbildnings- och terapeutiska sammanhang för att ge individer med psykiska, fysiska och sociala funktionsnedsättningar möjlighet att utvecklas. Skillnaden mellan ”vanligt” musikutövande och musikterapi är att musiken och musicerandet i det första fallet utgör det huvudsakliga målet, medan det i musikterapi används som medel för att uppnå även andra syften. Den gemensamma grunden för olika former av musikterapi är vetskapen om att människor påverkas av musik, och de flesta verksamma musikterapeuter i Sverige idag har en psykodynamiskt inriktad utbildning eller är utbildade inom metoden funktionsinriktad musikterapi som även kallas FMT.

Källa och läs mer: Sveriges Akademiska Musikterapeuter www.musikterapeut.se och Riksföreningen för Diplomerade Musikterapeuter www.fmt-metoden.se