Här får eleverna fysisk aktivitet en timme om dagen
En timme om dagen hänger Max, Hedvig och deras klasskamrater i motorikrummet och ”cyklar”, samtidigt som de har lektion.
Klassens mentor Karin Flood ser både bättre blodcirkulation och mer intresserade och motiverade elever.
Motorik på schemat varje dag
”Jag ska bara vara mig själv
Ba, ba, bara få va mig själv
Jag ska bara vara mig själv
Ba, ba, vill bara få va mig själv”
Lalehs röst lockar fram leenden både här och där när hennes stora hit får avsluta dagens lektion i motorikrummet på Skärsätra skola. Här har fyra av Karin Floods elever motorik på schemat varje dag.
Medan eleverna trampar i varsitt dynamiskt ståhjälpmedel, eller ”cyklar” som Karin säger, håller hon lektion. Idag ska lektionen handla om känslor. Men vi tar det från början.
Vårdnadshavares idé
Det hela började med att en elev i klassen fick detta hjälpmedel förskrivet, en så kallad Innowalk. Hans vårdnadshavare hörde av sig och undrade om det gick att använda hjälpmedlet i skolan, helst varje dag. Karin och hennes personal behövde inte tänka särskilt länge.
– Det kändes alldeles självklart. Motorik, precis som kommunikation, är oerhört viktigt för välbefinnandet och kunskapsinlärning, som kommer på köpet om man implementerar detta i undervisningen.
När andra föräldrar sedan hörde talas om detta spreds intresset, och snart hade fyra av klassens fem elever varsitt dynamiskt ståhjälpmedel.
Karin Flood har under alla sina år som mentor vävt in stående och motorik i sin undervisning.
– Förutom ståskal och hopp- och lek, hade eleverna tidigare AKKA-platta på schemat dagligen. Några hade också gåstolar men fick inte tillräcklig belastning i dessa.
Vissa aktiviteter har nu fått stå tillbaka till förmån för ”cyklingen”, som Karin menar ger en unik möjlighet för eleverna att vara i rörelse och belasta samtidigt, något som de inte kan få på annat sätt.
– Det är inget självändamål att bara stå och cykla, och att som lärare stirra sig blind på hur man ska få in detta i läroplanen, detta kan införlivas i alla ämnen. Förutom en hyfsat stor stor yta och en positiv inställning behöver man som skola inte avsätta en massa resurser eller ha några extra kostnader för att få till detta.
Lektionen börjar
Klockan är nio och de fyra eleverna rullar in i motorikrummet. En av eleverna visar med snabb andhämtning att han är taggad på att komma upp i sitt hjälpmedel så fort som möjligt, och lyftbygeln skickas vant och mjukt mellan elevassistenternas händer över rummet.
En annan elev väntar i lugn och ro på sin tur. Hedvig är ovanlig trött efter en kramp och slumrar i sin stol. Max har varit sjuk och hemma från skolan ett tag men är idag tillbaka. Han har sovit fram till nu men piggnar till när han märker att det händer saker omkring honom.
Nu är de alla igång. Ett låg surr hörs från motorerna och rörelserna påminner i allra högsta grad om cykling eller gång.
Lektionen idag ska handla om känslor. Karin tar exempel på när man kan vara ilsken, sur och arg och i vilka situationer hennes elever brukar visa dessa känslor. Hon högläser sedan ur en bok om en Mira som är arg och klassen får lyssna på en sång om känslor. När musiken går igång spricker flera elever upp i stora leenden.
Karin tar fram bollar och ärtpåsar, och startar sedan klassens spellista med favoritlåtar. Musik väcker också känslor. Det är uppenbart.
En elev älskar rockbandet Sabaton, och spricker upp i ett stort leende så snart de första takterna spelas. En annan elev rycks med av musiken och får en trumma att kompa på, medan Max är fokuserad på sina spegelbollar. Hedvig rynkar först pannan, men verkar en bit in i låten ändra uppfattning.
När Lalehs låt en stund senare avslutar lektionen går det inte att missta sig på Hedvigs preferenser, hon brister ut i flera spontana glädjetjut under sångens 3 minuter och 34 sekunder.
Piggare elever
Eleverna har överraskat Karin på flera sätt.
– Vi har sett både höfter, andning och cirkulation bli bättre. En elev, som tidigare inte kunde använda ståskal, kan nu cykla och har blivit så mycket mjukare och rörligare.
Karin märker också att eleverna blivit lite piggare, de visar mer vilja och drivkraft.
– Även om jag har sömniga, trötta elever vissa dagar, erbjuder vi alltid Innowalk. Och ofta när de väl kommer på plats, blir de vakna och alerta, med stora ögon och öppen blick. Jag märker att de är intresserade och motiverade.
Karin vet också att vårdnadshavarna tycker att det är skönt att träningen görs i skolan, eftersom det inte är realistiskt att hinna med på kvällstid. Hon hoppas nu att fler skolor tar efter Skärsätra, och tillsammans med habiliteringen ser över möjligheterna att erbjuda mer rörelse på schemat.
– Den här elevgruppen har så mycket omvårdnad, men den dagliga träningen är också viktig. Jag tycker att vårdnadshavare ska ställa krav på skolan, men det måste förstås börja med att de tar kontakt med sitt barns fysioterapeut.
”Det är ett fantastiskt hjälpmedel”
Max mamma Linnéa berättar att det var fysioterapeuten på habiliteringen som tog initiativet till att Max fick prova en Innowalk.
– Vi kände inte till den dessförinnan. Det krävdes en del utprovningar och blanketter som skulle fyllas i, innan den kunde börja användas, men annars har vi inte varit så involverade.
– Max cyklar i den varje dag på skolan och det fungerar jättebra och han verkar verkligen gilla det. Det är jätteskönt att han får göra detta på skoltid, eftersom vi föräldrar varken har så mycket tid eller ork på grund av heltidsjobb och heltidsstudier samt småsyskon med aktiviteter och läxor.
Även Hedvigs mamma är glad över initiativet.
– Trots att Hedvig saknar egen viljestyrd rörelseförmåga har hon alltid skrattat högt vid rörelse, hopp och lek. Som liten älskade hon att hoppa i knät, på säng eller studsmatta, men detta är inte lika lätt nu när hon växt och blivit tyngre. Det här är ett fantastiskt hjälpmedel.