”Våra budgetramar är tuffa, men det triggar vår kreativitet” | HejaOlika

”Våra budgetramar är tuffa, men det triggar vår kreativitet”

Dagliga verksamheten Kreativa i Härnösand. Foto: Linnea Bengtsson

Dagliga verksamheten Kreativa i Härnösand. Foto: Linnea Bengtsson.

Härnösand vill ligga i framkant trots små resurser

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

De beskriver det själva som att de har lärt sig att ta till vara på alla möjligheter och vara kreativa, trots knappa resurser.
Och visst har Härnösand lyckats förverkliga målsättningen att öka brukarnas möjligheter att kommunicera och förstå sin omvärld – utan att tynga kommunens ekonomi.

Artikeln fortsätter nedanför!

Följ den tuffa kampen om vilken kommun som är bäst på LSS. Vem tar hem titeln ”Bästa LSS-kommun” i år?

Illustration

För fjärde året i rad genomförs tävlingen ”Bästa LSS-kommun” av tidningen Föräldrakraft/HejaOlika och ABH Utbildning och rådgivning. Av årets nominerade kommuner har vi valt ut att göra reportage och intervjuer från fem som vi bedömt särskilt intressanta. Här är ett av reportagen. Längst ned finns länkar till övriga reportage om de nominerade kommunerna. Under november 2019 kommer vinnaren att utses. Läs mer om priset på HejaOlika.se/lss-pris

Härnösand har en ovanligt stor LSS-verksamhet för sitt invånarantal på cirka 25 000. Detta beror delvis på historiken med särskolegymnasium och Kristinaskolan, en skola för elever med hörselnedsättning. Många elever har blivit kvar, samtidigt som LSS-verksamheterna i Härnösand även lockat andra att flytta till staden.

– Det underlättar att vi har en så stor LSS-verksamhet, fastän vi är en liten kommun. Då blir det enklare att skapa fungerande enheter, säger Monica Bylund, verksamhetutvecklare för LSS i Härnösand.

Det handlar om 750 insatser till 500 personer. Kommunen har bland annat 22 gruppbostäder, två boende för unga och 11 dagliga verksamheter. LSS-enheten har ca 210 anställda.

Den framgångsrika satsningen på delaktighet och alternativ kommunikation, som byggts upp under tiotalet år, har letts av bland annat Monica tillsammans med Susanne Norlander, som är rehabiliteringskonsulent och arbetsterapeut.

Susanne och kollegan Claes H J Lindberg stödjer personalen på boenden och dagliga verksamheter med bildstöd, förtydligande texter och planeringstavlor med mera.

Dessutom finns ett populärt ”Resurscenter” för kognitivt stöd som är öppet både för personal, brukare, anhöriga och andra intresserade. Här kan man prova olika hjälpmedel som Handifon, specialappar för iPad, tidshjälpmedel, bolltäck och pictogrambilder.

Satsningen började med att personal utbildades i specialpedagogik, 100 gymnasiepoäng under åren 2012-15, för att de skulle ha en bra plattform att utgå ifrån.

Nu har kommunikation- och delaktighetssatsningen gått in i en ny fas, i och med att kommunikationsverktyget InPrint blir tillgängligt på alla verksamheter, samtidigt som man storsatsar på att utbilda personal i tecken som stöd.

Genom att förenkla och förtydliga all kommunikation, hoppas Susanne Norlander kunna att öka brukarnas självständighet och delaktighet.

– Det senaste året har vi utbildat personal på alla verksamheter om InPrint. Det blir ett bildsystem som kommer att följa brukaren inom alla våra verksamheter; från skola till boende och daglig verksamhet.

Det här tror Susanne blir ett lyft eftersom man tidigare inte haft något liknande verktyg – även om hon själv har tillverkat massor av bildmaterial för kommunikation.

Nu kan all personal ta fram bilder med InPrint när som helst, vilket ger helt andra förutsättningar. Systemet har mer än 14 000 symboler som passar både barn och vuxna, och man kan även lägga till egna.

– På varje verksamhet ska det finnas två personer som är proffs på InPrint, och alla dessa är snart utbildade och kan lära ut till övriga medarbetare, säger Susanne.

 

Susanne Norlander. Foto: Linnea Bengtsson
Susanne Norlander. Foto: Linnea Bengtsson

 

Under 2019 stärks även personalens kunskaper om tecken som stöd. Härnösand använder en kurs som tagits fram av Hälsa och Habilitering i Uppsala. Målet är att personalen ska lära sig 300 nya tecken för att kommunicera och prata om allt möjligt med deltagarna på deras villkor. Som ett första steg har personal inom daglig verksamhet utbildats.

– Det har varit efterfrågat länge av vår personal och verkligen uppskattat, säger Susanne.

Ytterligare ett ben i kommunikationssatsningen är alla de iPads som nyligen köpts in. Pengarna kommer från ett statsbidrag i form av stimulansmedel för välfärdsteknologi som Härnösand beviljades 2018.

– Alla verksamheter får nu minst en iPad var. Det är också väldigt efterfrågat, säger Susanne.

Huvudsyftet är att ge brukarna möjlighet till fler bra aktiviteter med hjälp av surfplattan. Susanne har förberett iPadsen med ett ”startpaket” av appar som Matglad, Timetimer, Timstocken och Fotokalendern.

Surfplattorna möjliggör inte bara nya, utvecklande aktiviteter – de är extra värdefulla för alla de som inte har en egen iPad.

– Det stora flertalet av våra brukare har inte råd att skaffa en egen iPad, säger Susanne.
Hon menar att surfplattorna även underlättar avkoppling, med musik, film och spel, och att bredda möjligheterna till sociala aktiviteter, till exempel genom videosamtal med Skype.

Ett annat exempel på värdefulla tekniska hjälpmedel är den visuella kassan Ancon Assist.

– Vi har sedan tidigare en Ancon Assist-kassa till den dagliga verksamheten Gula villans café, berättar Susanne.

– Den hjälper verkligen till att öka självständigheten vid kassaarbete. Kontanter är ofta svårt att hantera, men här ser man exakt vad man ska lämna tillbaka till cafékunden. Kassan anpassas med bilder, text och ljud.

– Vi har nu med hjälp av stimulansmedlen köpt in ytterligare en kassaapparat som kommer tas i drift inom kort.

Härnösand använder också samtalsmattor för att gå igenom genomförandeplanerna med de personer som får LSS-insatser.

– Den enskilde ska känna att denne äger samtalet, och dessutom blir det lättare för personalen att hålla en röd tråd, säger Susanne.

Hon berättar att införandet har haft stor betydelse för att förbättra samtalen.

– Vi har fått en väldigt positiv respons. Brukare som tidigare varit mycket tystlåtna upplever nu att personalen verkligen vill veta vad de tycker, och ibland vill de knappt sluta prata. Det blir också en hög kvalitet i samtalen. Det tar lite tid, men är värdefullt.

Användningen av samtalsmatta är inte direkt ny – metoden infördes redan 2013, men har blivit vanligare.

– Vi ser att behovet av det här stödet växer, både med fler personer och vid fler tillfällen, säger Susanne.

 

Monica Bylund. Foto: Linnea Bengtsson
Monica Bylund. Foto: Linnea Bengtsson

 

Det är den långsiktiga delaktighets– och kommunikationssatsningen som gav Härnösand, och Monica Bylund som verksamhetutvecklare, modet att nominera den egna kommunen till tävlingen Bästa LSS-kommun.

– När vi pratar med grannkommuner så får vi en känsla av att Härnösand kommit långt inom området. Vi upplever att vi har bra kvalitet här i Härnösand. Det beror dels på de utbildningar vi genomfört, dels på att Susanne har varit så drivande.

Det är också Monica och Susanne som sett till att bra material har samlats och gjorts tillgängligt för all personal via intranätet, Insidan. Här finns smarta checklistor för olika aktiviteter kompletterade med pictogramstöd, instruktioner för social berättelser, filmer om AKK och mycket mer.

– Vi har också kommit väldigt långt inom detta område, i jämförelse med övrig socialförvaltning.

Det som gör satsningen extra intressant är att den knappt kostat något extra för kommunen.

– Vi har kokat soppa på spik. Men detta kräver att det finns någon som omvärldsbevakar, driver frågorna, väcker intresse och får medarbetarna själva att kräva mer, säger Monica.

Hur är då synen på LSS i övrigt i Härnösand?
– Vi känner att vi har ett starkt förtroende hos socialnämnden, som förstår att vi behöver resurser, säger Maria Hellström, LSS-enhetens chef.

– Funktionsrättsorganisationer hjälper oss, genom att driva opinion, och fungerar nästan som en intern revision. LSS kom upp inför valet, bland annat stridsfrågan om rätten till kontaktperson för den som bor på gruppbostad, ifrågasatt även i Härnösand.
Samtidigt beskriver hon budgeten som ”extremt besvärlig”. Övervältringen från Försäkringskassan vad gäller assistans ska rymmas i befintlig budgetram.

– Vi gör det bästa möjliga vi kan, säger Maria Hellström.

Monica Bylund menar att det går att bedriva verksamhet även med den strama budgeten man har i Härnösand.

– Det kan trigga kreativiteten och vare en drivkraft för att skapa lösningar.

 

Tips från Härnösand: Så skapar man kommunikation på brukarens villkor

Se till att alla har specialpedagogisk utbildning som grund.
Ha en kunnig person som jobbar över gränserna, inom både daglig verksamhet och boende, och som handleder personal och sammanställer material.
Det finns ingen quick fix, utan det handlar om att arbeta långsiktigt och målmedvetet.
Dokumentera och följ upp.
Utnyttja de nya hjälpmedlen, skapa ert eget smörgåsbord av lösningar.
Chefer måste ha kompetens inom funktionshinderområdet, så att de kan vara observanta på problem och hitta bra lösningar.
Bygg upp ett resurscentrum som är tillgängligt för alla intresserade.

 

Dagliga verksamheten Kreativa:
Grunden är att ge personlig utveckling

Vid vårt besök i Härnösand tittar vi även in på den dagliga verksamheten Kreativa, där vardagen präglas av jympa, teater och konst i olika form.

Förutom deltagarna är Catharina Törnlund Nyberg, Jeanette Bolstad och Katarina ”Kina” Lindholm på plats för att berätta om verksamheten.

– Man lär sig mycket om sig själv när man målar och spelar teater. Grundbulten är att ge personlig utveckling genom fysisk aktivitet, teater och konst.

Graden av delaktighet är hög i verksamheten, säger de.

På jympan använder man den egna kroppen för att träna både balans och styrka, men också för att våga prova nya saker och använda alla sinnen. Och träna kan man verkligen behöva, om man som deltagarna på Kreativa även ska orka stå på en teaterscen.

Verksamheten ger många valmöjligheter. Samtidigt är det här viktigt att känna att det man gör ”är på riktigt”. Man målar inte för att bara ta hem, utan syftet är att skapa konst till en utställning eller kulisser till en teaterföreställning.

– Vi repeterar väldigt mycket, även för att vi ska hinna reflektera över varför vi gör det här. Vi pratar om vad vi lär oss i form av koncentration och samarbete. Vi sätter ramar; nu gör vi det här, men innehållet är öppet att påverka själv. Vad vill du välja som finns på en cirkus? Det är svårt att välja om man inte först har byggt upp en palett av val. Brukarna är med i arbetet hela tiden, och vi ser en väldigt positiv utveckling där deltagarna ofta vill göra mer.

Personalen har en bakgrund från kreativa verksamheter, inte vård och omsorg.
– Vi lägger tillbaka ansvaret på den enskilde själv att hålla reda på sin mobil, matlåda, kläder och så vidare. Vi är inga morsor. Det utmynnar i att man hjälper varandra. De tycker det är roligt och växer. Får ibland själva hålla i fys-pass. De gör det, inte tänkbart för två år sedan.

Kreativa har gjort gruppen personer med funktionsnedsättning synlig med utställningar, studiebesök och teater.

 

Publicerad:
2019-08-31

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
Bästa LSS-kommun, LSS


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Labanskolan

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste nytt. Helt gratis. Direkt till din mejlbox en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content