Hennes vision: Tillgängliga webbplatser snart en självklarhet

Svenska webbsajter blir allt mer tillgängliga för personer som har
funktionsnedsättningar. Myndigheternas sajter är ofta bäst. Men de
flesta sajterna har fortfarande stora brister och behovet av att
utbilda landets webbansvariga är stort. 



– Utvecklingen går hyfsat snabbt. På 90-talet visste ingen vad tillgänglighet var, men nu har åtminstone den offentliga sektorn god kunskap, säger Susanna Laurin, vd för Funka Nu.

Statliga myndigheters webbsajter ligger långt framme när det gäller tillgängligheten.
– Kommunerna ligger lite efter, säger Susanna Laurin. De har inte haft lika tydliga direktiv om tillgänglighet och ibland en mindre informationsbudget för att klara det.

Även inom näringslivet ökar intresset snabbt för tillgänglighet. Det märks genom att kunderna till Funka Nu idag utgörs av privata företag till 20-25 procent från att tidigare ha varit noll.
– Vi får allt fler förfrågningar från privata företag. Det är när frågor om funktionshinder tas upp brett i media som det händer något. Den demografiska frågan får också allt större betydelse och många inser att äldre har problem med att klicka med musen eller att klara hastigheten på webben. Allt fler förstår att de måste ha begripliga och lättanvända webbplatser om de ska få den här gruppen att handla på nätet, säger Susanna Laurin.

Hon tror att det kommer att hända mycket med webbsajterna de närmaste åren.
– Men man måste ha respekt för att det tar tid. Handikapprörelsen tycker att det går otroligt långsamt men samtidigt måste man förstå att exempelvis en e-handelstjänst är mycket svårare bygga om än en myndighets webbsajt. E-handelns krav på säkerhet, snabbhet och tillgänglighet är mycket större. Det är absolut inte omöjligt och om man bygger nytt är det kanske inte ens dyrare, men de flesta har kopplingar till system från 80-talet och då är det ett stort steg att bygga om.

Hur ser dina visioner ut för framtidens webbsajter?

– Vi ser enorma möjligheter. Det finns hur många exempel som helst på att personer med funktionsnedsättningar får mycket bättre liv tack vare internet och det positiva överväger det negativa stort.

– Det handlar om att synliggöra möjligheterna med internet, att få fler att få aha-upplevelsen som gör att man förstår att man får många bra saker på köpet om man gör webbplatsen tillgänglig. Den som bygger en webbsajt som är bra för skärmläsare, som används av synskadade, bygger automatiskt en sajt som är bra för Google och andra sökmotorer. Det handlar inte bara om funktionshindrades rätt till bra webbplatser utan även om att bygga framtidssäkert så att webbsajten blir lättare visa i telefoner, handdatorer eller andra typer av kanaler.
Susanna Laurins bästa råd till webbansvariga

Börja med att validera
webbsidorna rent tekniskt för att se till att koden är korrekt. På W3C [http://www.w3.org] finns en gratis validator. Om man har en webbsida med många fel i koden riskerar man att utestänga många. Om man däremot bygger sidorna kodmässigt korrekt kommer de även att fungera bra för de som använder hjälpmedel.

Följ standard. När det gäller tekniken är det viktigt att följa de standarder som finns. Validering är det sätt som man kan använda för att kontrollera att man bygger korrekta sidor. Redskapet är gratis men som webbredaktör behöver man också veta hur man gör för att koden ska bli rätt eller så måste man kräva att den som producerar koden har koll. Använd inte program som Dreamweaver som skapar mycket onödig kod som stör hjälpmedel.

Kopiera bra idéer. Om man har små resurser är det viktigt att titta på andra webbsajter som fungerar bra. Försök inte uppfinna hjulet på nytt utan kopiera idéer och koncept som är bra. Ingen har copyright på koncept.

Pedagogiken är jätteviktig.
Den som besöker webbsidan måste förstå var man är på sajten och hur strukturen ser ut.

Testa på utomstående. Man blir lätt hemmablind och därför är det viktigt att någon annan tittar på sajten innan man lanserar den. Testa gärna genom att visa papperskisser för någon person som inte har en aning om sajten innehåll.

Låt en elvaåring läsa texten. För att testa sajten språkligt kan man låta en elev från årskurs fyra läsa texterna. Om han eller hon förstår texten är det ofta på rätt nivå. Vi glömmer alltför ofta bort att vi har enorma problem med läs- och skrivsvårigheter i vårt land.
– Jag hoppas att detta ska bli en självklarhet för alla. Idag vet även
små kommuner vad som behövs för att göra webbsajter tillgängliga men
det finns många fler som behöver få denna aha-upplevelse, inte minst
inom den ideella sektorn där det finns en skog av sajter med mycket
varierande kvalitet. Här handlar det fortfarande mycket om hembyggen.

Snart hoppas Susanna Laruin kunna erbjuda utbildningar för webbansvarig inom den ideella sektorn.
– Vi vill att handikapprörelsen och alla andra ideella krafter som vill
finnas på nätet också ska ha en möjlighet att ta till sig kunskapen om
hur man gör webbsajter tillgängliga. Det kan idag vara en olöslig
resursfråga, eftersom det kan vara alldeles för dyrt att konsulter
experter och det inte finns något bra material som är gratis. På Vervas
webbplats [http://www.verva.se ] finns en vägledning för
24-timmarswebben men den är skriven för professionella webbredaktörer
och kan vara lite för svår och mastig att ta sig igenom för de som
arbetar på ideell nivå. Vi hoppas kunna ta fram ett utbildningsmaterial
tillsammans med Handikappförbunden och utbilda ambassadörer som kan
sprida kunskapen inom rörelsen.

När kommer utbildningarna?
– Vi hoppas få till stånd detta under året, men det kommer att dröja
betydligt längre innan det får genomslag. Men vi hoppas även att
studieförbunden ska kunna hjälpa till.

Kan du nämna några förebilder bland svenska webbsajter?
– Det är jättesvårt att peka ut någon eller några speciella webbsajter, men mediasajterna är ofta duktiga, liksom många inom e-handel och en del affärsbanker. Det varierar starkt vad man är bra på – tekniken, pedagogiken, navigeringen etcetera. För att ta ett exempel så är Aftonbladets webbsajt ”skräck-otillgänglig” med ett överflöd av information och otroligt mycket annonser, men den är samtidigt jättebra för synskadade tack vare att man har en tydlig kodning som fungerar mycket bra för dem. Det visar att det som fungerar väldigt bra för vissa är väldigt dåligt för andra.

Vilka är de största hindren för att fler sajter ska bli tillgängliga?

– Många har ingen aning om att blinda surfar eller att många styr datorn med annat än musen. Om man inte själv har en kompis med laserpekare i pannan förstår man inte att det existerar.

– Webben har historiskt varit ett område där folk har haft en revolutionär anda och inte vill jobba enligt standarder. Det är en härlig, ungdomlig stil som skapar kreativitet men också problem. Om alla gör som de själva vill bygger man en mängd trösklar. Det finns inget etiskt råd som slår ned på felaktigheter. Riktlinjer finns bara för offentliga sektorns webbplatser och de gäller bara de externa webbplatserna, inte de interna nätverken som kan ha hur dålig tillgänglighet som helst.


– Handikapprörelsen borde sätta mer fokus
på informationstillgängligheten. När såg vi senast en demonstration för att en webbplats inte är tillgänglig? Det har inte samma dignitet som att bli utestängd rent fysiskt, men informationstillgängligheten är lika viktig. Internet ger fantastiska möjligheter men om vi utestänger en grupp skapar vi ett jätteproblem. Om vi inte ser till att tillgängligheten hänger med i den tekniska utvecklingen bygger vi in ett glapp och riskerar att lämna en stor grupp utanför, säger Susanna Laurin.


Funka Nu
finns på www.funkanu.se