”Hjälp dig själv innan du hjälper ditt barn”

Malin Broberg är en av debattörerna som kräver hårdare tag mot kommuner som snålar med stödet till barn med funktionsnedsättningar. Foto: Anna Pella.

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för Humana

Många barn med funktionsnedsättningar lider av psykisk ohälsa. Att det kan finnas ett nära samband med hur föräldrarna mår, vet Malin Broberg, forskare och lektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.
– Det är fortfarande lite tabu att söka hjälp för psykiska besvär. Men för att kunna vara en bra förälder måste man själv må bra och förstå sin situation. Som flygvärdinnan säger: ”Ta på syrgasmasken själv innan du hjälper ditt barn”.

Många barn med funktionsnedsättningar lider av psykisk ohälsa. Att det kan finnas ett nära samband med hur föräldrarna mår, vet Malin Broberg, forskare och lektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.
– Det är fortfarande lite tabu att söka hjälp för psykiska besvär. Men för att kunna vara en bra förälder måste man själv må bra och förstå sin situation. Som flygvärdinnan säger: ”Ta på syrgasmasken själv innan du hjälper ditt barn”.

Malin Broberg började jobba på habiliteringen i Vänersborg i mitten av 90-talet. Som habpsykolog var hennes främsta uppgift att göra utvecklingsbedömningar, men att ge stöd i form av psykoterapi var ovanligt.
– Jag såg att många barn mådde psykiskt dåligt. Det finns så mycket annat stöd för dessa barn, men konstigt nog inte så mycket när det gäller den psykiska hälsan, säger Malin.

Symtomen odiagnostiserade
Studier visar att 30–50 procent av alla barn med intellektuella funktionsnedsättningar lider av psykisk ohälsa. Trots det förblir många utan hjälp.
– Symtomen hos barn med intellektuella funktionsnedsättningar visar sig på liknande sätt som hos andra, men förblir ofta odiagnostiserade. Ibland ses barnets symtom som en del av funktionsnedsättningen och utreds aldrig, och ibland missas symtomen därför att barnet visar sin psykiska ohälsa mer diffust, menar Malin.
Även föräldrarna till dessa barn är extra utsatta. Mammor till barn med funktionsnedsättningar löper högre risk än andra mammor att drabbas av depression, och det finns ett tydligt samband mellan detta och barnens psykiska ohälsa.
– Dessa föräldrar har ofta en mycket hög arbetsbelastning på grund av barnets stora omvårdnadsbehov, de behöver ofta kämpa för sina egna och barnets rättigheter samtidigt som sorgen och krisen åtminstone initialt återfinns hos de flesta föräldrar. I Sverige förväntas dessutom båda föräldrarna arbeta och förverkliga sig själva utöver den gemensamma familjebildningen.
För många familjer ställs livet på sin spets när barnet med funktionsnedsättning föds. Det kan vara avgörande hur det första beskedet ges och vilket stöd som finns på sjukhuset, samt hur habiliteringen fångar upp familjen när de kommer hem med sitt barn.

Skrämmande exempel
– Det är inte självklart att man får bra stöd från början. Riktlinjerna inom sjukvården är att ett besked om en bestående skada eller sjukdom ska ges så fort som möjligt och att båda föräldrarna ska vara med. Jag har hört många skrämmande exempel på när det inte fungerar, där man fått dessa besked i korridorer eller mitt i natten och när den ena föräldern fått ta emot beskedet själv. Dessutom kan det komma nya kallduschar och jobbiga besked under barnets första år.
En stressfaktor som många familjer tvingas leva med under längre perioder är situationer där det inte går att få några besked om vad funktionsnedsättningen kommer att innebära eller där barnet kanske inte får någon tydlig diagnos. Ovissheten tär ofta hårt på familjen.

Tvingas förändra mycket
– Jag har hört någon förälder säga ”Tänk om det finns saker vi skulle kunna påverka om vi visste mer om vad detta innebär för vårt barn?”. Föräldrarna tvingas ofta förändra många saker i livet bara för att få det att fungera. De som inte hittar ett sätt att förhålla sig till allt detta löper självklart en ökad risk för depression.
Brister i samspelet mellan föräldrar och barn kan också få konsekvenser på längre sikt. Malin Broberg menar att barn med funktionsnedsättningar egent­­ligen behöver en extra bra miljö att växa upp i, med mycket stimulans och uppmärksamhet. Det räcker med att relationerna förskjuts lite grann i tidig ålder för att barnets självkänsla ska påverkas. Före­ningen Sveriges Habiliterings­chefer, som Malin arbetat på uppdrag av, har nyligen kommit med rekommendationer om föräldrastöd som innefattar just detta.

Svårt att samspela
– Om barnet inte ger den förväntade responsen, som till exempel ett svarsleende, så är det svårt för mamma och pappa att samspela med sitt barn. Barnet får helt enkelt inte samma uppmärksamhet som barn som utvecklas normalt. Detta behöver alla som jobbar nära dessa familjer bli medvetna om. Vi har nog varit dåliga på att fånga upp och hjälpa dessa föräldrar att lära sig att läsa av, vänta in och bekräfta sitt barn.
Sverige är ett land med ett unikt föräldrastöd, som rullar igång helt automatiskt när man får barn. Men om man får ett barn med funktionsnedsättning måste man ansöka och bli behovsbedömd för att få det man har rätt till.
– Vi ser att många familjer får kämpa för sina rättigheter vilket tar oerhörd kraft och energi. Tänk om föräldrarna kunde få hjälp med samordningen av alla insatser via en enda person på kommunen, någon som bara ser till barnets och familjens bästa och är fri från själva beslutsfattandet.

Har sökt forskningspengar
Malin och hennes kollegor har precis sökt forskningspengar från Folkhälso­in­stitutet för att ta reda på hur familjer ser på stödet som är knutet till barn med funktionsnedsättningar.
– Mitt intryck är att systemet är lite stel­bent, och att det i viss mån har ett motverkande syfte om man ser till psykiskt välmående. Avlastning är ett sådant exempel, där vissa familjer kanske skulle må bättre av att få hjälp med praktiska saker, och istället kunna vara med sitt barn.
– Allt pyssel runt omkring barnet kan ju faktiskt någon annan göra – men att vara förälder kan faktiskt bara mamma och pappa, säger Malin Bro­berg. +
 

Publicerad:
2010-12-05

Av: Anna Pella

Nyckelord:
föräldrastöd, habilitering, omsorg, psykisk hälsa, vård & omsorg


ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se