Hög tid att kolla upp: Har din kommun en handlingsplan för dödliga värmeböljor?

Foto

En bild från Folkhäsomyndighetens informationsmaterial om värmeböljor. Foto: Mikael Wallerstedt.

Vägledningen släpptes förra året - men har den följts?

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

Hur ska vården och omsorgen bli bättre på att hantera värmeböljor som ökar dödligheten? Våren 2017 släppte Folkhälsomyndigheten en sådan vägledning. Nu ska man granska hur vägledningen har använts och om den kan förbättras.

– Vi ska se om vi kan anpassa vägledningen utifrån de lärdomar vi har av den extrema sommaren i år, säger Adam Roth, chef för enheten för beredskap och krishantering på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten övervakar hälsoläge och dödlighet i befolkningen. Redan nu kan man se att det finns en överdödlighet under juli månad. Men det är för tidigt att säga hur stor överdödligheten har varit, och i vilken mån den beror på värmen.

Även rapporteringen av dödligheten ska ses över av myndigheten, enligt det uppdrag man fick av regeringen i augusti.

– Vi ska se om vi kan rapportera snabbare eller på annat sätt ge bättre stöd för att minska hälsoeffekterna av värmeböljor, säger Adam Roth.

Regeringen vill alltså också veta om vägledningen (om hur man förebygger negativa hälsoeffekter av värmeböljor) har varit till någon nytta. Hur har vägledningen använts, och kan den förbättras?

Målet är att minska risken för att dö eller insjukna på grund av värmeböljor

Vägledningen togs fram för att ge stöd till kommuner, landsting, regioner och privata aktörer inom vård och omsorg.

Målet är att minska risken för att dö eller insjukna på grund av värmeböljor, särskilt för utsatta grupper som personer med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar.

Tanken är att vården och omsorgen ska ha handlingsplaner för att hantera värmeböljor. Aktörernas planer ska innehålla åtgärder som minskar negativa hälsoeffekter och stärker motståndskraften. Det ska också finnas rutiner för att förbygga, förbereda sig för och hantera negativa hälsoeffekter av värme. Det ska finnas larmkedjor för att snabbt nå ut med värmevarningar och råd till berörda personer.

I vilken mån som kommuner och andra berörda har tagit fram handlingsplaner får vi snart veta genom den översyn som Folkhälsomyndigheten nu ska göra.

Folkhälsomyndighetens informationsmaterial om hälsorisker med värmeböljor finns på www.folkhalsomyndigheten.se/varmebolja

 

UPPDATERING: Den 28 mars 2019 rapporterade Folkhälsomyndigheten resultatet av uppföljningen:

Åtgärder vidtas för att förebygga värmeböljors negativa hälsoeffekter
Sommaren 2018 var extremt varm under en lång period, vilket påverkade människors hälsa. Som ett led i det förbyggande arbetet vidtar Folkhälsomyndigheten ytterligare åtgärder. Bland annat ska dagens system för att övervaka hälsoläget i befolkningen utvecklas för att bättre kunna påvisa värmens effekter på hälsan.
Folkhälsomyndigheten fick efter sommaren 2018 i uppdrag av regeringen att kartlägga erfarenheterna från värmeböljan. I uppdraget ingick att utvärdera de underlag och vägledningar som myndigheten redan tagit fram, och att analysera behovet av att utveckla system för övervakning av hälsoläget kopplat till värmeböljor.
Under sommaren 2018 vittnade både allmänheten och olika verksamheter om hälsoproblem med höga inomhustemperaturer. I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjorde, angav drygt hälften av de svarande att de haft något symtom kopplat till värmen.Värmeböljor kan orsaka allt från milda hälsobesvär till ökad dödlighet. Äldre kan vara extra känsliga för värme, liksom kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, gravida, små barn och personer som tar viss medicin.– Våra datasammanställningar visar på cirka 700 fler dödsfall under sommaren 2018 än under en normal sommar. Överdödligheten sågs bara i de äldre åldersgrupperna. Det rapporterades även fler fall av exempelvis vibrioinfektioner, som smittar via badvatten. Att hantera konsekvenserna av värmeböljor är en viktig fråga för folkhälsoarbetet, säger avdelningschef Britta Björkholm.
Enligt Folkhälsomyndighetens utvärdering var de vägledningar och underlag som redan fanns tillgängliga uppskattade av kommuner, landsting och regioner och användes i stor utsträckning under värmeböljan. Kommunikationen kring kunskapsstöden behöver dock utvecklas för att säkerställa att informationen verkligen når ut till alla målgrupper.
– En annan viktig aspekt är att kunna följa hälsoeffekter som är kopplade till värmeböljor, för att få underlag till förebyggande insatser. Detta kan förbättras genom att utveckla de befintliga system som Folkhälsomyndigheten har för att övervaka dödlighet och sjuklighet i befolkningen, säger utredaren Ida Knutsson.
Förändringarna innebär exempelvis att det ska bli möjligt att snabbt fånga upp hur befolkningen mår vid värmeböljor via enkäter och analyser i realtid. Det ska också på längre sikt utredas hur antalet rapporterade fall av infektionssjukdomar kan kopplas till meteorologiska parametrar.

 

 

 

Publicerad:
2018-08-28

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Folkhälsomyndigheten, krisberedskap


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Egen assisans