S vill se kompensation för höga hyror i LSS-bostäder

Höga hyror i LSS-bostäder bör kompenseras med en ny merkostnadsersättning. Det anser Socialdemokraternas talesperson i socialpolitik Fredrik Lundh Sammeli.

HejaOlika intervjuar riksdagspartierna om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning. Först ut i intervjuserien är vice ordföranden i riksdagens socialutskott Fredrik Lundh Sammeli som här besvarar 7 frågor inom sitt ansvarsområde.

Ska förslaget om merkostnadsersättning vid LSS-boende genomföras?

Det är en väldigt stor orättvisa att personer som har LSS-bostad har merkostnader för sitt boende. Utredningen om merkostnadsersättning tydliggjorde behovet av att rätta till detta.

Vad vi hittills sett verkar regeringen inte gått vidare med utredningens förslag om ny merkostnadsersättning vid LSS-boende. För oss socialdemokrater kommer utredningen att vara en del i vårt oppositionsarbete. Där finns delar som vi kommer att driva och överväga inför kommande budgetarbeten.

Jag kan inte lova ännu att vi tar med merkostnadsersättning i nästa budgetförslag, men det är en väldigt tydlig verklighet som politiken behöver hantera.

Vad anser S om max-tak för hyra av LSS-bostäder?

Socialdemokraterna har inget förslag om max-tak för hyra av LSS-bostäder.

Utan merkostnadsersättning för LSS-boende skulle det definitivt behövas ett maxtak för hyran. Vi har en idag en skillnad som är orättvis för de som bor i LSS-bostad. Antingen behövs ett maxtak eller någon annan kompensation. Maxtak är trubbigt verktyg så vi föredrar andra former. Utredningen om merkostnadsersättning landade i att det är bättre att gå kompensationsvägen.

Jag tror också att det är klokt att inte göra något som kan begränsa tillgången på LSS-bostäder. Vi behöver fler LSS-bostäder, och därför tror jag att vi bör titta på möjligheten till investeringsstöd för att underlätta byggande, och att sedan hitta former för att enskilda inte ska drabbas av hyresskillnader.

LÄS MER OM LSS-BOENDE:
LSS-skolan lektion 6: Boende enligt LSS
Hur är det att bo på LSS-boende?

Ska kommunala och regionala avgifter begränsas?

Vi har inga förslag på att förändra dagens system för kommuner och regioner att ta ut avgifter. Det är deras ansvar och deras möjlighet. Samtidigt är det viktigt att politiken ser vilka konsekvenser beslut får [så att höjda ersättningar och bidrag inte urholkas].

Man måste vara medveten om hur stöd och reformer påverkar varandra. Under vår regeringstid fanns exempel på att vi försäkrade oss om att exempelvis en höjning av bostadstillägg inte skulle urgröpas. Det är ett arbete som behöver göras för varje reform.

Hur kunde S-regeringen då missa att höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningarna 1 januari 2022 skulle ätas upp av olika avgifter?
De förbättringar vi gör ska förstås leda till förbättringar för de enskilda. Samtidigt är det här komplicerade system. En förändring på ett ställe kan få jättemånga förändringar på andra ställen, som inte alls är önskvärda. När det blir galet behöver politiken ta med sig erfarenheterna så att inte blir galet vid nästa tillfälle.

Ska gränsen höjas för när huvudman själv ska betala arvode för god man eller förvaltare?

Vi har inga sådana förslag idag.

LÄS ÄVEN: Höjda avgifter för god man drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Bör kommunerna höja hab-ersättningen?

Habiliteringsersättningen bör höjas, men vi har inget förslag om en särskild nivå. Det största problemet idag är att det finns kommuner som inte ha någon ersättning över huvud taget. Dessa kommuner måste börja betala hab-ersättning.

Vi socialdemokrater införde ett statsbidrag för habiliteringsersättning, vilket har gjort att fler kommuner betalar idag. Det satt långt inne men nu har regeringen förlängt detta för 2023. Men ännu är det inte klart vad som händer 2024. Här behöver kommunerna få besked.

Ska personer med funktionsnedsättning betala avgifter för förskrivna hjälpmedel?

Vi har inget förslag att ta bort avgifterna. Däremot behövs en ökad likvärdighet nationellt när det gäller hjälpmedel. Vi behöver en ny utredning för se hur vi kan öka likvärdigheten, och där är ett högkostnadsskydd en del.

Vi socialdemokrater tillsatte hjälpmedelsutredningen som blev klar 2017. Där fanns förslag på förbättringar, men som har varit svåra att gå vidare med av juridiska skäl.

Sedan dess har bristerna inom hjälpmedelsförsörjningen blivit än tydligare. Det ledde till att Socialstyrelsen våren 2022 fick i uppdrag att se vilka förutsättningar som finns för att ta fram nationella riktlinjer [för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel], ett uppdrag som nyligen blev klart och redovisades till regeringen.

Det behövs också en ny hjälpmedelsutredning för att nå en ökad nationell likvärdighet, och för att se över möjligheten till högkostnadsskydd. Det är ett viktigt område och det finns skäl att göra ett omtag.

Jag är inte beredd att säga att alla avgifter ska plockas bort. Visst vore det lätt att säga bort med avgifterna, men om det innebär ett sämre utbud är det kanske inte bästa vägen. Frågan behöver verkligen ramas in, och vi behöver utreda vad som är bästa lösningen.

LÄS ÄVEN: Vilka hjälpmedelsavgifter finns i din kommun och region?
Mer om hjälpmedelsutredningar: Regeringen tar itu med hjälpmedelsproblemen

Ska det bli enklare att få försörjningsstöd?

Det är viktigt att se över nivåerna, och vad som ingår i stödet, men vi har inga förslag om att förändra kraven för att få stödet.

LÄS ÄVEN: Hur mycket höjs försörjningsstödet 2023?

Fotnot. Fredrik Lundh Sammeli är gift med Carina Sammeli som gjorde utredningen Boende på (o)lika villkor, SOU 2021:14. Här finns HejaOlikas intervju med Carina Sammeli om utredningen.