Hörselskadades kampanj lyckades

En månad före valet får Hörselskadades riksförbund stöd från båda politiska blocken i kravet på förbättrade resurser till hörselskadade skolbarn.
   
– Vi har fått god respons från både högra och vänstra blocket. Alla verkar inse allvaret och att man måste göra något. Men det kommer inte hända något förrän efter valet, säger Jan-Peter Strömberg, ordförande för Hörselskadades riksförbund.

De hörselskadade barnen är en av de mest utsatta grupperna i skolan. Med hela 90 procent av alla hörselskadade barn integrerade i den vanliga skolan borde resurserna vara väl utvecklade. Men det är de inte, menar Jan-Peter Strömberg. Många hörselskadade barn hamnar utanför gemenskapen i skolan eftersom de inte hör ordentligt. Nu vill förbundet se en ändring i skollagen.

– Väldigt många hörselskadade barn går aldrig vidare med studierna efter grundskolan. Redan i gymnasiet börjar hörselskadade elever droppa av eftersom de både socialt och kunskapsmässigt kommit efter i skolan. På högskolorna hittar man inte många elever med hörselskador, säger Strömberg.

Och statistiken ger honom belägg. Enligt uppgifter från Sveriges högskolor och universitet anmälde sig endast 148 elever med hörselskador till samordnarna år 2005 (samordnaren verkar för att ta fram rätt stödåtgärder åt elever med funktionshinder på universitet och högskolor).

Sammanlagt anmälde sig uppåt 5000 elever med funktionshinder och de hörselskadade ligger i minoritet jämfört med de andra grupperna.

Anledningen till detta, menar Jan-Peter Strömberg, är bristen på rätt stöd för barnen i grundskolan. De 90 procent hörselskadade som går i den kommunala skolan har samma intellekt som sina klasskamrater, men behöver bättre stöd för att kunna hänga med på lektionerna.

– En hörselskada är ett kommunikationshandikapp. Tänk dig själv att tillbringa hela din grundskoletid med en kåpa över huvudet. Du hör knappt vad läraren säger, oftast kanske bara när läraren talar i mikrofon, och du får svårt att hänga med socialt med dina kamrater.

– Efter nio år i grundskolan med otillräckligt stöd ligger barnen efter både kunskapsmässigt och socialt. Det blir svårt att fortsätta med gymnasiet och än svårare att gå vidare till högskola och universitet senare i livet, säger Jan-Peter Strömberg.
   
I maj kom Hörselskadades riksförbunds årsrapport ”Det går väl ganska bra?” med alarmerande uppgifter om att hörselskadade barn inte får rätt stöd i klassrummet. Det som behövs är mindre klasser, tekniska hjälpmedel och bättre utbildade lärare. I flera fall behövs teckenspråksutbildning i skolan. Samtidigt skickade förbundet iväg ett förslag på en ny skolordning för döva och hörselskadade till regeringen. Ett förslag som fått god respons från alla partierna.

Man är förhoppningsfulla på Hörselskadades riksförbund. Man har inte fått några löften om en förbättrad skolsituation för de hörselskadade barnen, men politikerna har visat förståelse att något måste göras.

– Vårt möte med skolminister Ibrahim Baylan var mycket givande och vi har arbetat en hel del med ett av lärarförbunden och Specialpedagogiska institutet. Förhoppningsvis startas en utredning inom nästa valperiod och sen tror vi att vi kan komma att se resultat om fyra till fem år. Kanske får vi en ny förbättrad skolordning inom näst-nästa valperiod, säger Jan-Peter Strömberg.

Strömberg tycker inte att det behövs fler specialskolor, de som finns ska vara för dem med alltför grava hörselproblem för att vara i en vanlig skolklass. En av de viktigaste sakerna att ta itu med, menar han, är att få med de hörselskadade i den sociala gemenskapen i skolan. Idag hamnar många utanför eftersom de inte hör ordentligt.

– Barnen kommer efter, trots att de inte har något intellektuellt eller socialt handikapp och det blir extra svårt att gå vidare i gymnasieskolan. Man vill så gärna integrera så mycket som möjligt, men i den praktiska verkligheten fungerar det inte. Vi måste ge hörselskadade barn bättre resurser, säger Strömberg.

Han är övertygad om att ett barn som getts bättre förutsättningar i grundskolan får enklare att anpassa sig senare i arbetslivet.

– Den som fått en bra grund i grundskolan kommer, trots hinder i arbetslivet, ha lättare att ta sig fram arbetsmässigt och socialt.

Dessa punkter för stöd vill Hörselskadades riksförbund ska ingå i en åtgärdsplan för varje barn med hörselskada:
• Klassrummet – bättre ljudmiljö, tekniska hjälpmedel
• Andra lokaler – bättre ljudmiljö, tekniska hjälpmedel i slöjdsalar, matsal, grupprum.
• Hörselutbildad lärare – eller kortutbildad lärare, med stöd av ambulerande hörsellärare
• Mindre klasser – högst åtta elever i en klass med ett hörselskadat barn
• Tillgång till teckenspråk – möjlighet att få teckenspråksundervisning i skolan
• Möta andra hörselskadade – möjlighet att träffas i gruppverksamhet, läger osv

Vill du veta mer? Hörselskadades riksförbunds årsrapport ”Det går väl ganska bra?” finns att hämta på förbundets hemsida, www.hrf.se.

Hela statistiken om antalet funktionshindrade på svenska högskolor och universitet kan du hitta på www.studeramedfunktionshinder.se .