Nyheter

Hörselspåret en lyckad satsning

Ur Tema Skola i Föräldrakraft nr 6, 2012.
hagaskolan 700

 

Hörselanpassade lokaler, engagerade lärare och elever som trivs så bra att de knappt vill gå hem efter skoldagens slut. Så ser det ut på Hagaskolan i Umeå.
– Vi strävar efter spjutspetskompetens och slår oss inte till ro utan vill hela tiden förbättra saker, säger Helena Oscarsson, pedagog.

Målsättningen med Hörselspåret är att alla elever med hörselnedsättning ska kunna delta i undervisningen och fritidsverksamheten på samma villkor som hörande. Hörselspåret omfattar förskoleklass till och med årskurs 9. Eleverna går tillsammans med hörande barn.

– Hörselspåret startade hösten 2009 efter påtryckning av föräldrar som ville att deras barn skulle få gå i skola i hemkommunen. Närmaste skola är annars Kristinaskolan i Härnösand 20 mil härifrån, den enda specialskolan i hela Norrland för döva och hörselskadade, säger Karin Bergvall, klasslärare och mentor för Hörselspåret.

Leo Hellström, 10 år, är född döv och har sedan åtta år tillbaka cochleaimplantat. Han trivs bra på skolan. Det är en liten klass där det går barn med både normal hörsel, barn med hörselnedsättning och döva barn med cochleaimplantat. Av elva elever har fem en hörselnedsättning. Roligaste ämnet tycker han är rymden.

– Stenåldern, järnåldern och bronsåldern är också intressant, tillägger Leo.

Leos pappa Patrik fyller i.

– Ja, du har alltid så mycket frågor om rymden och om historia.

Innan Leo började på Hörsel­spåret var han ofta trött när han kom hem och hade inte så mycket ork över till fritidsaktiviteter. Den förbättrade ljudmiljön på Hörsel­spåret gör nu att Leo kan umgås med kompisar, spela TV-spel eller läsa. Två gånger i veckan spelar han också pingis.

Vid en första anblick ser klassrummet som vi sitter i ut som vilket annat klassrum som helst. Ett tränat öga däremot skulle direkt upptäcka diffusorerna på väggarna som dämpar akustiken, de avskurna räta hörnen i taket, möbleringen i U-form så att eleverna lätt kan avläsa varandra, de inbyggda högtalarna i taket för att förstärka ljud, lärar- och elevmikrofonerna, teleslingan, dämpningen under stols- och bordsbenen, det ljuddämpade materialet i golvet och i ytskikten på bord och bänkar. Samt det behagliga ljuset från lysrör som är speciellt framtagna för att lättare kunna läsa av på läpparna.

– Vänta ska jag visa!

Leo hoppar ner från stolen och går fram till dimmern, bländar ner lite. Och lite till. Höstmörkret utanför lektionssalen gör sig påmint och kvar som enda ljuskälla är det tända stearinljuset.

– Så här börjar vi alltid dagen. Med att dra ner belysningen, tända ett ljus och lyssna på delfinmusik så att eleverna får landa lite innan vi startar dagens arbete, berättar Karin Bergvall.
 
Hagaskolans hörselverksamhet ansvarar även för förskola och fritids.

– Mitt uppdrag på fritids är att främja likvärdighet genom att anpassa miljön och att hjälpa till i kommunikationen. Det kan vara genom tecken eller uppmaningar till alla elever hur man kommunicerar, till exempel genom ögonkontakt. Men jag ska absolut inte ta över utan bara finnas som stöd. Led­ord­en för fritids är delaktighet och självförtroende, säger Anna Lund­berg som är pedagog med teckenspråkskompetens.

Patrik Hellström berättar att Leo, om han kan, gärna stannar en extra stund på fritids.

– Han trivs så himla bra. Det känns som att vi föräldrar har haft tur att först komma till dagiset Trollgrottan med otroligt motiverad personal och sedan hit. Om Leo hade fötts tio år tidigare hade vi bott i Härnösand, Stockholm eller Malmö. Eller så hade vi bott kvar men Leo hade gått i en vanlig klass med några extra resurser men inte kunnat tillgodogöra sig lika mycket av sin utbildning. Här på Hörsel­spåret går det sjukt snabbt med alla anpassningar och pedagogerna vill hela tiden göra sitt bästa. Jag misstänker att de lägger ner mycket mer tid än de faktiskt får betalt för.

Även aulan och matsalen är hörsel­­anpassade. Vidare är mellan- och högstadiedelen utrustad med teleslinga. På gympan använder Leo mest tecken och i simhallen finns det precis som under lektionerna alltid en lärare och en pedagog med teckenkompetens. Dessutom arbetar Karin Johansson-Linder, som är special hörsel- och talpedagog, tillsammans med eleverna i klassen flera timmar i veckan.

På fritiden använder Leo tolk vid behov. Andra smarta lösningar är tydligt markerade arbetsstationer för läshörna, sy- och snickeridel samt bygg- och konstruktionsrum.

– Det ska vara tydligt vad man gör i de olika rummen. Vi har även färgsorterat legot i olika lådor och därigenom minimerat ljudnivån. Det blir inte samma grävande i lådorna nu, säger Anna Lundberg.

– Ja, eleverna med cochlea­implantat kan inte välja ut ljuden, men de lugna ställena är ju bra för alla. Föräldrarna till de hörande barnen tycker att den här typen av undervisning gagnar även deras barn, eftersom vi förstärker undervisningen med tecken, tal och bilder, där vi ofta använder oss av SmartBoard, säger Karin Bergvall.

bild 500 2

Implantatet gör att Leo kan höra ungefär en tredjedel av en normalhörandes frekvensområde. Han hör och pratar, men beroende på omgivningsljud och att han inte har selektivitet i hörseln, måste han ofta fylla i luckorna själv.

– På natten tar jag av implantaten, det är skönt att det är helt tyst när jag ska sova, säger Leo.

Tekniken utvecklas hela tiden, det går snabbt, bara de senaste två åren har Leos implantat förbättrats avsevärt vad gäller ljudkvalitet och exempelvis rutinen för byte av batteri. Förut var det bara en blinkande röd lampa som indikerade att batteriet höll på att ta slut och det kunde ju inte Leo själv upptäcka. Nu har tillverkaren utvecklat den så att den piper också.

Undervisningen sker med en lärare som använder teleslingan med tillhörande headset och en pedagog som står bredvid och tecknar.

– I och med att eleverna använder var sin mikrofon blir det en tydlig och bra turordning när någon ska säga något, säger Karin Johansson-Linder.
På det viset lär de sig också att prata inför andra och är inte så rädda för redovisningar.

Fokus i undervisningen ligger på att eleverna ska förstå sammanhanget av en text. Därför blir ofta hemläxan att plocka ut stödord för att kunna återberätta texten.

– Det är inte bara ”läs det här” utan man tar det ett steg till så att eleverna får visa att de har förstått. Det handlar inte om att bara göra klart uppgifterna så snabbt som möjligt. För Leo som har svårt när det blir för abstrakt, är den här undervisningsmetoden jättebra! Och säkert för alla andra också. Att kunna plocka ut det viktiga ur ett sammanhang har man ju alltid nytta av, säger Patrik Hellström.

Han menar också att den fina gemenskapen bidrar till att Leo aldrig har känt sig speciell eller utanför för att han är född döv eller har cockleaimplantat. Och om någon frågar så förklarar Leo lugnt att han är född döv.

– Sedan är det inget mer med det. Då blir det ingen stor grej och de andra vågar ställa frågor.

– Ja, vi har ett öppet klimat här, ibland kan någon ropa tvärs över klassrummet ”du, det blinkar rött nu – batteriet är slut”. Ingen skäms utan alla är öppna och frågar om de inte förstår. Målet är att det ska fungera så bra som möjligt för alla, säger Karin Bergvall.

 

 

Annons
  • Annons för JAG
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons från Minicrosser
  • Annons för HD Motion
  • Annons för STIL
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Fremia
  • Etac R82 Stingray sulky

[kadence_element id=”41923″]