Hur klarar vi assistansen när det blir allt svårare att rekrytera?

Hur ska personlig assistans klara de växande svårigheter att rekrytera och bemanna? Det är en av de viktigaste frågorna när IfA i november samlas för rådsmöte och debattforum.

HejaOlika har intervjuat Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

”Det värsta är om det inte finns någon alls att anställa”

– Det fanns en tid då det vällde in ansökningar från personer som ville arbeta som personliga assistenter. Assistansberättigade hade många att välja bland, och många av de som sökte hade de egenskaper som efterfrågades, säger Sophie Karlsson.

– Så är läget inte längre. Många gånger är det endast någon enstaka ansökan eller ingen ansökan alls till de personlig assistent-tjänster som ligger ute. Det innebär att den assistansberättigade inte har något större val eller urval. Kanske måste den enda person anställas, som sökt tjänsten, trots att den inte motsvarar kraven.

– Det kan komma att ha stor inverkan på livskvaliteten för den assistansberättigade att behöva assisteras av personer som en inte kommer riktigt väl överens med, det tar på krafterna när en vill få livet att funka smidigt.

– Situationen att det inte finns någon alls att anställa är ännu värre. Då riskerar den enskilde att assistansen inte går att utföra alls, och den situationen får inte uppstå. Personlig assistans handlar många gånger om livsnödvändiga insatser.

– Är vi helt enkelt för få människor, eller var finns kandidaterna? Hur når vi dem på bästa sätt? Hur kan man jobba med kompetensutveckling för de som inte uppfyller kraven, så att assistansen ändå blir bra? Vad krävs av assistansanordnaren och av den assistansberättigade? Detta ska vi lyfta under Rådsmötet.

Medellönen ligger under nya försörjningskravet

Regeringen har beslutat om ett nytt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, hur kommer det att påverka personlig assistans?
– Försörjningskravet innebär att det kommer att krävas en lön på ca 27 400 kr i månaden för personer utomlands ifrån och det är ju så gott som lika med omöjligt att garantera inom assistansen. Medellönen för personliga assistenter ligger under det beloppet (26 618 kronor per månad 2023) och många arbetar ju deltid inom assistansen.

– Det här kommer antagligen att försvåra den personliga assistansen ytterligare då vi redan har svåra rekryteringsproblem i dagsläget.

Det höjda försörjningskravet gäller från 1 november 2023, och omfattar alla som får beslut om arbetstillstånd efter det datumet. Lönekravet på 27 360 kronor motsvarar 80 procent av medianlönen.

Personer som får uppehållstillstånd på grund av skydd, familjeanknytning, studier, eller tillstånd enligt massflyktsdirektivet eller gymnasielagen, påverkas inte. Medborgare i EU/EES påverkas inte heller. Den som har arbetstillstånd sedan tidigare (med ett försörjningskrav på 13 000 kronor per månad) påverkas först när arbetstillståndet ska förlängas.

Ännu ingen lösning på dygnsvilan

Hur går det i frågan om arbetstider och dygnsvila? Det låter ju ibland mycket oroväckande, men hur ser det ut i praktiken inom assistans?
– IfA får många frågor om arbetstiderna och förändringar kring dygnsvila. Just nu har vi inte sett någon lösning eftersom förhandlingar pågår, men vid IfA Rådsmöte och Debattforum i november hoppas vi kunna räta ut några frågetecken, även om vi inte kan lova att ha alla svar, beroende på vad som hinner ske innan de aktuella datumen.

LÄS ÄVEN: Vad händer med avtalen om nya arbetstider?

Oro för återkrav påverkar alla

Vad händer efter att IVO fått bakläxa på både Humana och FMF Assistans, vad tänker du om utvecklingen?
– IVO, Försäkringskassan och domstolarnas hantering av återkrav sätter spår hos oss alla inom den personliga assistansen. Det skapar oro och har ställt mycket på ända, då folk känner sig oroliga för att göra fel, utan att förstå vad man gjort fel.

– Det kan också skapa kontroller som är felaktiga, eftersom man till att börja med inte vet riktigt vad som anses vara fel.

– Vi är också kritiska till en del saker som myndigheterna och domstolarna anser att anordnaren ska ha koll på. Vi vet att verksamheter vidtagit en del åtgärder, men gör man det på rätt sätt? Vilka åtgärder är nödvändiga?

LÄS ÄVEN: Vilket assistansbolag är bäst för mig?

Ny utbetalningsmyndighet i januari

Ni har en programpunkt om korrekta utbetalningar. Hur ser du på utvecklingen?
– Den 1 januari 2024 inleder en ny myndighet sin verksamhet, Utbetalningsmyndigheten. Vi vill veta om det kommer att påverka assistansersättningen och i sådana fall hur och när. Det är förstås viktigt att det sker korrekta utbetalningar även av assistansersättningen, men hur hanterar man detta med den nya myndigheten, och är det aktuellt med fler eller andra kontroller kring assistansersättningen?

Vill politikerna skydda den personliga integriteten?

Hur är det med politikernas intresse för assistansen just nu?
– Politikerna har visat intresse för assistansen, men med osäkerhet kring vad som behöver åtgärdas först. Därför har utvecklingen tyvärr stått stilla trots att vi har haft dialog.

– Vår politikerdebatt IfA Rådsmöte och Debattforum i november har ”Den personliga integriteten” som tema. Vi vill lyfta den utsatthet som den enskilde hamnar i när assistansen ifrågasätts som den gör.

– Den enskilde kan inte välja bort assistansen, men måste då säga ja till att granskas, och vara beredd att försvara sig in på bara kroppen. Den enskilde riskerar att bli det offentligas egendom, då det förväntas att ens assistansbehov ständigt kontrolleras av anordnaren genom assistenterna.

– Hur gick vi från att assistansen ska styras av den enskilde, och utföras på den enskildes uppdrag, till att den enskilde ständigt ska kontrolleras och ifrågasättas? Vad står politikerna för?

– Hur påverkas den enskilde när man ständigt står under granskning, av assistenter, av myndigheter, av omgivningen? Vi vill dryfta hur man som assistansanvändare prioriterar och resonerar kring sin egen integritet, när man ofrivilligt måste ha människor tätt inpå sig, ofta dygnet runt, och kanske med en känsla av att det man gör skulle kunna vara ”fel” i förhållande till reglerna för assistansersättningen.

Hur ska ”Stärkt rätt till personlig assistans” räddas?

Stärkt rätt till personlig assistans. Är det ett fiasko som många säger?
– Tyvärr blev det inte bra angående föräldraansvaret. Det är väldigt synd. Från rörelsens sida så varnade vi utredningen för att det skulle kunna bli som det nu har blivit, eftersom vi vet att myndigheter har en tendens att välja den mest restriktiva vägen och tolkningen. Vi begärde därför att utredningen skulle vara tydlig med att det inte får bli dubbla avdrag för barn, men nu blev det så i alla fall.

– Då måste politiken visa framfötterna och snabbt ändra i förordningen så att avdragen minskar. Vi får se under Debattforumet i november vad Försäkringskassan själv säger om detta, och vad politikerna tänker göra.

– När det gäller andra delar kring stärkt rätt så finns det framgångar, till exempel när det gäller stöd vid medicinskt tillstånd.

Vilka besked hoppas du på från Försäkringskassan, som också deltar på konferensen?
– Jag hoppas att Försäkringskassan ska bekräfta att fler beviljas assistans för stöd vid medicinskt tillstånd än tidigare, och kanske ge lite exempel på när assistansersättning beviljats för detta, alltså för vilka medicinska tillstånd.

Första hybridkonferensen för IfA

Är det första gången ni kör hybridkonferens med deltagare både på plats och digitalt?
– Ja, det är första gången vi kör hybridvarianten. För den som vill ha ut så mycket som möjligt av dagarna, umgås med andra och ha möjlighet till mellansnack och samtal med andra inom assistansen, så rekommenderar vi förstås att man befinner sig på plats, men om man inte har möjlighet att möta oss fysiskt så ses vi digitalt. Se bara till att inte missa dessa viktiga dagar, säger Sophie Karlsson.