Hur orolig behöver jag vara för min assistans i framtiden?

Anna Barsk Holmbom. Foto: Linnea Bengtsson.

Ur Tema Assistans i Föräldrakraft nr 1, 2016.

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för durewall.se

Anna Barsk Holmbom är fristående konsult och utbildare inom personlig assistans. Föräldrakraft bad henne svara på några aktuella frågor.

Anna Barsk Holmbom är fristående konsult och utbildare inom  personlig assistans. Föräldrakraft bad henne svara på några aktuella frågor.

 

Det finns många frågetecken kring den framtida utvecklingen för personlig assistans. Hur orolig ska man egentligen vara som assistansanvändare idag?

– Jag tror inte man behöver vara orolig för att den personliga assistansen ska försvinna som rättighetslag. Däremot förstår jag oron över vad till exempel domen om ”femte behovet” kommer att innebära. Och självklart även oron över den nya LSS-utredningen.

– När det gäller Försäkringskassans aviseringar av nya granskningar hoppas jag att de flesta nu känner sig trygga i hur assistansen får användas och att man inte redovisar in timmar för icke lämnad assistans till exempel. Därför tror jag inte man behöver känna sig orolig för den delen.

I december rapporterade SVT Aktuellt om en assistansanvändare som förlorat sin assistans på grund av en flytt. Assistansföretaget hade helt enkelt sagt upp sin kund. Hur kan det bli så?

– Nästan alla assistansanordnare har skrivit in förutsättningarna för uppsägning av avtalet i sina uppdragsgivaravtal. Det finns inte i lag reglerat hur dessa avtal ska se ut. Det kan vara så att anordnaren har skrivit in en kortare tid i vissa fall, till exempel vid samarbetssvårigheter eller om anordnaren inte kan garantera kvaliteten på den assistans som lämnas.

– Det är inte heller ovanligt att anordnaren skriver in kortare uppsägningstider om den assistansberättigade vill lämna anordnaren och alla assistenter följer med till den nya verksamheten.

– Men det finns också avtal som har långa bindningstider, vilket innebär att den assistansberättigade måste säga upp avtalet inom en viss tid och om det inte sker förlängs avtalet automatiskt med flera år.

Det är alltså viktigt som assistansberättigad att verkligen läsa igenom avtalet innan man skriver på det och fundera igenom vad de olika reglerna om uppsägning av avtalet innebär.

 

Vad ska man tänka på som assistansanvändare för att inte få allvarliga problem med avtalet?

– Tänk på att villkoren bör vara jämbördiga. Om du som assistansberättigad vill kunna säga upp avtalet med mycket kort varsel kommer anordnaren också att vilja kunna göra det. Det kan också vara bra att ta upp frågan, med en blivande anordnare, om vad som händer om du flyttar från nuvarande hemkommun, vill göra en längre resa, blir inlagd på sjukhus eller får ett helt förändrat assistansbehov.

Det talas mycket om att införandet av efterskottsbetalning leder till försämringar. Men finns det någon risk att assistansanvändare drabbas?

– Ja, jag tror att det finns risk att vissa personer som är beviljade förhöjd ersättning drabbas. Idag får den som har förhöjd ersättning upp till 12 procent mer än schablonersättning uträknat på hela sin avräkningsperiod.

– När efterskottsinbetalningen införs har Försäkringskassan föreslagit regeringen att även den som har förhöjd ersättning ska få betalning i efterskott och med maximalt 12 procent mer än schablonen per månad. En månad där det både har utbetalats storhelgstillägg och genomförts utbildningar kan kostnaderna komma att bli högre än vad Försäkringskassan kommer att betala ut. Det innebär att anordnaren kanske måste säga nej till assistansomkostnader som den assistansberättigade har lagt ut för.

 

Vilka konsekvenser tror du att det blir av domen om ”femte behovet”?

– Det finns redan exempel på personer som har förlorat rätten till assistans på grund av domen. Det handlar då främst om personer som har samma slags problematik som domen handlade om, det vill säga andningsproblematik. Vi väntar nu på hur Försäkringskassan kommer att tolka ”psykisk funktionsnedsättning” som kommer att vara ett krav för att en person ska kunna beviljas ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” som ett grundläggande behov.

 

Tror du att många kommer att förlora sin assistans, och vilka möjligheter har man då att få hjälp?

– Det är jättesvårt att veta. Tyvärr tror jag att vad än Försäkringskassan kommer fram till så kommer det att leda till ytterligare överklaganden och en ny period av osäkerhet för de som är berörda.

– Jag brukar råda den som känner sig orolig över det här att begära en individuell plan och där bjuda in kommunen och landstinget. De ska kunna svara på vilken hjälp personen ska få istället för assistans, om det skulle bli så illa.

 

Försäkringskassan har ju utlovat förenklade uppföljningar etc. Upplever du att assistansanvändare har fått några förbättringar, till exempel i samband med omprövningar?

– Uppfattningen om hur omprövningarna fungerar varierar. Jag tror att merparten assistansanvändare fortfarande känner sig djupt oroade inför en omprövning, så här har Försäkringskassan mycket att jobba med.

– Sen tycker jag inte att det blir bättre av att deras internrevision oroar sig för att Försäkrings­kassan är mer generös än kommunen.

 

Vad hoppas du att den kommande LSS-utred­ningen ska innebära för assistansanvändare?

– Framförallt hoppas jag att utredningen lyssnar på de assistansberättigade och deras företrädare. Det är viktigt att reformen inte ifrågasätts som den rättighetslag den är. 

 

Hur kan man, som assistansanvändare eller anhörig, själv påverka och minska oron?

– Det beror lite på i vilken situation man är. Den som oroar sig för domen om ”femte behovet” kan läsa utredningen och beslutet om assistans och se hur många timmars grundläggande behov som hänförs till ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade”.

– Om man känner med sig att man inte har en psykisk funktionsnedsättning och inte kommer över 20 timmar utan dessa timmar kan man fundera över att begära individuell plan (se ovan).

– När det gäller oron över själva reformen tycker jag att man ska bli medlem i en organisation som tillvaratar assistansberättigades intressen, till exempel IfA, Intresseorganisationen för assistansberättigade, för att hjälpa dem att föra talan i politiken.


 

RÄTTSFALL
om ”Det femte behovet”

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat i en dom den 25 juni 2015 att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” enligt 9 a § LSS, endast gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar.)


 

REVISORSKRITIK

Enligt Dagens Nyheter har internrevisionen slagit ned på att Försäkringskassan ibland är mer generös med att bevilja assistans än kommuner. Exempelvis uppges att man ibland beviljar dubbel assistans innan man prövat alternativa lösningar, till exempel bostadsanpassningar.

 

 

Publicerad:
2016-01-05

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Anna Barsk Holmbom, Guider, assistans


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana