Huvudmannaskap för personlig assistans – vad har hänt?
Redan för 15 år sedan – 2008 – föreslog LSS-kommittén att huvudmannaskapet för personlig assistans skulle ändras.
Tio år senare – 2018 – föreslog en ny LSS-utredning ett förstatligande.
Frågan är nu 2023 åter högaktuell.
Men vad har hänt under de gångna åren, varför har det ännu inte blivit ett förstatligande?
En tillbakablick på en riktig långbänk…
Sommaren 2023 diskuteras fortfarande om uppdelningen mellan kommun och stat ska ändras så att staten, genom Försäkringskassan, får det samlade ansvaret. I mars 2023 presenterade Lars Lööw sin huvudmannaskapsutredning, och nu väntar många på att regeringen ska lägga fram en proposition för att under 2026 kunna inleda ett förstatligande.
LÄS MER:
Allt om förstatligad personlig assistans
2008 (juli): LSS-kommitten föreslår ändrat huvudmannaskap
2008. Huvudmannaskapet för personlig assistans kommer ändras – om LSS-kommittén och dess ordförande Kenneth Johansson (c) får vara med och bestämma. I kommitténs slutbetänkande som läggs fram den 29 augusti kommer man föreslå en förändring av huvudmannaskapet för personlig assistans. Detta är en av fler ändringar som väntar LSS-lagen.
– Huvudmannaskapsändringen berör alltså inte resten av LSS-lagstiftningen, utan bara personlig assistans, understryker Kenneth Johansson som menar att en ändring av huvudmannaskapet gör rättighetslagen tydligare och förbättrar assistansen för brukarna.
2020 (september): M, V och KD kräver att staten tar över all assistans
En blåröd allians av M, V och KD kräver idag att staten snarast tar över hela huvudmannaskapet för personlig assistans.
– Det delade ansvaret mellan stat och kommun innebär att människor riskerar att få olika bedömningar beroende på var man bor. Det är inte rättssäkert och skapar misstro till systemet, säger Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson för moderaterna.
De tre partierna tar initiativ om detta i riksdagen eftersom man, enligt Camilla Waltersson Grönvall, anser att ”regeringen saknar handlingskraft och därför agerar vi.”
Införas denna mandatperiod
Trots att LSS-utredningen ännu är ute på remiss har de tre partierna idag uttalat att ny lagstiftning om statligt huvudmannaskap måste komma på plats under nuvarande mandatperiod.
Bakgrunden är att det delade huvudmannaskapet har skapat stor osäkerhet om vem som har rätt till assistans. Olika kommuner och staten har ofta gjort olika bedömningar.
– LSS är en rättighetslagstiftning och vilka insatser du får eller hur processen går till ska inte vara beroende av var i landet du bor. Idag faller allt för många i behov av assistans mellan stolarna och får inte det stöd de har rätt till. Det skulle vi förhindra genom att staten tar över ansvaret, säger Vänsterpartiets socialpolitiska talesperson Maj Karlsson.
– S/MP-regeringen har under lång tid svikit personer med funktionsnedsättning och deras familjer. Dagens system riskerar att kommunens budget – inte personens behov – blir avgörande för vilket stöd en person får. Så kan vi inte ha det. Med staten som ansvarig säkras rätten till assistans oavsett var i landet de bor, säger Pia Steensland, Kristdemokraternas talesperson för funktionshinderfrågor.
2020 (september): ”Förstatligad assistans täckmantel för nya neddragningar”
Snart måste funktionsrättsvärlden ha sagt sitt om LSS-utredningen.
Samtidigt växer oron bland assistansberättigade.
Förslaget om ”förebyggande pedagogiskt stöd” kan leda till att många med psykiska funktionsnedsättningar kan förlora rätten till assistans, varnar Riksföreningen JAG.
LSS-utredningen lades fram i januari 2019 och har fått svidande kritik. Trots det valde regeringen i augusti 2020 att skicka ut vissa förslag på remiss.
Remissen handlar bland annat om att staten föreslås ta hela ansvaret för personlig assistans (vilket idag är delat mellan staten och kommunerna) och en ny insats kallad förebyggande pedagogiskt stöd.
Riksföreningen JAG:s ordförande Magnus Andén, skriver idag i en debattartikel i GP att den nya insatsen skulle inskränka ”vår frihet, självbestämmande och delaktighet eftersom personlig assistans är den enda insatsen som helt utgår från de egna individuella behoven”.
Riksföreningen JAG, liksom många andra funktionsrättsorganisationer, vill ha ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans.
Men man anser samtidigt att LSS-utredningens förslag om statligt huvudmannaskap är ”ett hafsverk”.
”Med ett samlat huvudmannaskap som täckmantel föreslås rejäla neddragningar för stora grupper. De akuta frågorna om en urspårad behovsbedömning, urholkade rättigheter och en sned tolkning av föräldraansvaret berörs inte”, skriver Magnus Andén i Göteborgs-Posten.
Senast 12 november ska remissinstanserna ha svarat på remissen om LSS-utredningen.
2020 (september): STIL varnar att 5000 kan förlora sin assistans om staten tar över
– Det finns en överhängande risk att att en del av de cirka 5000 personer som idag har personlig assistans via kommunen inte skulle få någon personlig assistans alls om staten tog över bedömningen helt i dagsläget. Den risken kan vi inte ta, säger Jonas Franksson, ordförande i STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige.
Uttalandet görs sedan den blåröda alliansen KD, M och V tidigare idag krävt ett statligt huvudmannaskap för all personlig assistans. Idag är ansvaret delat mellan staten och kommunerna.
STIL vill också ha ett statligt huvudmannaskap, eftersom man anser att staten ska garantera mänskliga rättigheter för alla. STIL vill dock ha rätten till assistans utredd och breddad innan staten tar över.
– Det är bra att KD, M och V sätter fart på frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen och understryker att det ska vara statligt. Men det är viktigt att det görs på rätt sätt, säger Jonas Franksson.
– Idag är det väldigt svårt att få personlig assistans via staten. Nio av tio får avslag första gången de söker, säger Franksson.
2020 (oktober): Vad innebär det för den enskilde om staten tar över all assistans?
ANALYS AV ANNA BARSK HOLMBOM. Ska staten ta över hela ansvaret för personlig assistans? De närmaste veckorna måste remissinstanserna säga ja eller nej till LSS-utredningens förslag om statligt huvudmannaskap. Men hur funkar det idag, då stat och kommuner delar på ansvaret? Och vad skulle ett förstatligande betyda för enskilda assistansanvändare? Anna Barsk Holmbom reder ut det för oss.
LSS-utredningen som nu är ute på remiss föreslår ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. M, V och Kd har därutöver gått ut med att de kräver att det ska genomföras under nuvarande mandatperiod, dvs före valet 2022.
Idag ser systemet ut så att en person kan beviljas statlig assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalkens 51:a kapitel, om personen tillhör någon av de tre personkretsar, som är grunden för att få någon som helst LSS-insats, och om personen har grundläggande behov överstigande 20 timmar per vecka.
Biträde av personlig assistans, eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans kan beviljas av kommunen till den som tillhör personkretsen och som har grundläggande behov men inte så omfattande att statlig assistansersättning kommer i fråga. Det finns inte något ”golv” inskrivet i lag, men i enlighet med de domar som finns på området är det vanligen svårt att beviljas kommunal assistans om inte de grundläggande behoven uppgår till i vart fall över 6 timmar i veckan.
Om en person är beviljad statlig assistansersättning betalar personens hemkommun de 20 första assistanstimmarna varje vecka till staten.
Personkretsarna
Personkretsarna i LSS ser ut så här:
För att tillhöra personkrets 1 ska man ha en utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
För att tillhöra personkrets 2 ska man ha ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
För att tillhöra personkrets 3 ska man ha andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Grundläggande behov
Som grundläggande behov räknas hjälp till personer som på grund av sin stora och varaktiga funktionsnedsättning behöver assistans med andning, personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen. Hjälp med andning och/eller sondmatning ses som grundläggande behov i sin helhet. För övriga grundläggande behov räknas bara den tid det tar att tillgodose själva det grundläggande behovet , t ex att klä på sig plagg av integritetskänslig karaktär men inte ytterkläder, föra maten till munnen men inte skära den.
LSS-utredarens förslag…
Kostnadsuträkningarna och konsekvensanalysen i LSS-utredningens förslag om ett förstatligande byggde på ett helt ”paket” med förslag. I korthet kan det beskrivas så här:
1. Barn skulle inte längre få assistans utan en ny, kommunalt finansierad och utförd insats, ”personligt stöd till barn”.
2. Personer över 16 år som har en psykisk funktionsnedsättning och har omfattande behov av hjälp som förutsätter ingående kunskaper om honom eller henne (i praktiken har det som kallas för utmanande beteende”) skulle få en ny, kommunalt finansierad och utförd insats, Förebyggande pedagogiskt stöd. I den var det tänkt att både aktiv tillsyn och praktisk hjälp skulle kunna ingå.
3. Personlig assistans skulle bara beviljas personer över 16 år med fysiska funktionsnedsättningar. Det lades också ett förslag om en schablon på 15 timmar i veckan för övriga behov som utredningen bedömde skulle verka återhållande på antalet beviljade timmar. En person med både fysiska funktionsnedsättningar och utmanande beteende beroende på en psykisk funktionsnedsättning skulle kunna välja mellan assistans och den nya insatsen men behovet av tillsyn för att minska ett utmanande beteende skulle man inte få timmar för genom assistansen.
4. För personer som tillhör personkretsen, inte får assistans eller någon av de två andra insatserna och inte bor i bostad med särskild service men som behöver stöd i den dagliga livsföringen eller utanför hemmet föreslogs en ny kommunalt utförd och finansierad insats, ”personlig service och boendestöd”.
… skulle minska kostnaderna
Med dessa förslag skulle kostnaderna för den personlig assistansen minska. Utredningen räknade med att av de som år 2017 hade statlig assistansersättning, 14 914 personer, skulle 80%, 11 931 behållit assistansersättningen. Av dem som var beviljade kommunalt beslutad assistans, vid den tiden 4 750 personer, bedömdes 74% eller 3 515 personer bli beviljade assistansersättning.
Kritiserade förslag togs bort
När sedan regeringen, långt om länge, beslutade sig för att skicka ut utredningens förslag på remiss så bestämde man sig för att ta bort de mest kritiserade förslagen. I det brev som skickades ut till alla remissinstanser står det så här:
I betänkandet föreslås en ny insats till barn. Regeringen vill dock inför remitteringen understryka för remissinstanserna att även barn ska ha rätt till statlig personlig assistans också i framtiden.
I betänkandet föreslås en stödform som kallas förebyggande pedagogiskt stöd, för personer med stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning. Regeringen vill inför remitteringen understryka att denna målgrupp är i särskilt behov av kompetent och professionellt stöd också genom statlig personlig assistans och att alla eventuella förändringar för målgruppen måste leda till tydliga förbättringar.
Regeringen har den 23 januari 2020 tillsatt en utredning som bland annat har för avsikt att stärka rätten till assistans för egenvård och tillsyn (dir 2020:3). Det innebär bland annat stärkt rätt till assistans för personer med psykiska funktionsnedsättningar och att de även fortsättningsvis ska ha rätt till statlig personlig assistans.
I betänkandet föreslås vidare att den som har rätt till personlig assistans ska beviljas en schablon på 15 timmar i veckan för andra personliga behov. Individens behov av stöd och möjlighet att leva ett liv som alla andra ska alltid vara styrande för förändringar inom LSS och assistansersättningen, vilket innebär att regeringen därför inte avser att gå vidare med förslaget om schablon med den omfattning om 15 timmar per vecka som föreslås.
Remissen omfattar därför inte de förslag som handlar om att begränsa möjligheterna till assistans för barn och för personer med stor och varaktig funktionsnedsättning, samt förslaget om en schablon om 15 timmar för andra personliga behov för personer med assistans.
Förstatliga eller inte?
Frågan är därför vad som händer med förslaget om förstatligande av assistansen. Troligen kommer det att krävas nya beräkningar för att se om det krävs skatteväxlingar mellan kommun och stat. Och vill regeringen ta över assistansen utan förändringar?
Omprövningar återupptas?
Ett orosmoln är vad som händer om man förstatligar assistansen och därmed också påbörjar omprövningar. I förslaget till övergångsregler som presenteras i LSS-utredningen står det att under tiden den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2024 ska de som har ett beslut om personlig assistans eller assistansersättning ha möjlighet att antingen ansöka om sådan ersättning på nytt eller vända sig till kommunen och ansöka om någon av de nya insatserna i lagen om stöd och service åt vissa personer med funktionsnedsättning.
Alla beslut om assistans fattade före den 1 januari 2022 föreslås upphöra att gälla den 1 januari 2025. Det många är oroliga för är att omprövningarna kommer att leda till att många kommer att förlora sin assistans eftersom ingenting positivt har hänt när det gäller hur man beräknar grundläggande behov.
Nytt behovsbegrepp kan införas
I LSS-utredningen föreslås att man tar bort begreppet grundläggande behov men man vill däremot införa ett nytt begrepp, praktiska, privata och integritetskänsliga behov, som ska vara det som ger rätt till assistans. Det förstärker att det inte är HELA behovet som ska ge rätt till assistans utan bara vissa delar av det.
Det föreslås visserligen också att det inte ska finnas något golv på hur många timmar av dessa privata och integritetskänsliga behov som krävs för att en person ska beviljas assistans men domstolspraxis lär ligga kvar, så mest troligt är att det i praktiken blir ett golv på ca 6-7 timmar.
Oro för den nya insatsen
De som då inte beviljas den nya statliga assistansen har ingen kommunal assistans att falla tillbaka på utan då bygger det på att den nya insatsen om personlig service och boendestöd har sjösatts. Det finns naturligtvis en stor oro för att den insatsen inte kommer att ge ett lika gott stöd och att valfriheten begränsas.
2020 (november): ”Vi säger nej till ett nytt kaos inom personlig assistans”
DEBATTARTIKEL. Att ändra huvudmannaskapet vore den största förändringen av den personliga assistansen sedan den infördes. Det går inte att sno ihop på några veckor, skriver Bengt Eliasson (L).
Liberalerna har kämpat i 25 år för att den personliga assistansen ska förstatligas. Oftast har vi varit ensamma i frågan, men nu har äntligen Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänstern anslutit sig till vår linje om att ett förstatligande behövs.
Nu är det viktigt att inte fokus flyttas från att på riktigt återupprätta rättigheterna i LSS till att vinna det politiska spelet på assistansanvändarnas bekostnad. De tre partiernas utskottsinitiativet är inte seriöst. Deras förslag riskerar istället att 5 000 assistansanvändare förlorar sin assistans.
Behovsbedömningen måste ändras
Genom Januariavtalet har Liberalerna fått igenom att den personliga assistansen ska förstatligas. Men de personer som idag inte får assistans av sin kommun får knappast en mer generös bedömning av Försäkringskassan av ett förstatligande. För att det ska bli möjligt måste man också ändra regelverket hur behovsbedömningen görs.
Vidare är den tidtabell som M-V-KD föreslår oseriös – och det måste de som riksdagsledamöter rimligen veta om. Att ändra huvudmannaskapet vore den största förändringen av den personliga assistansen sedan den infördes.
Det går inte att sno ihop på några veckor – vilket är vad som krävs om man ska följa regeringsformen samt budgetlagen och ändå genomföra redan till år 2022.
M-V-KD vill skapa kaos
Från Försäkringskassan kommer istället varningssignaler om ett stundande kaos om den personliga assistansen förstatligas rakt av – utan att genomföra den analys som krävs. Det borde inte undgått någon vilket kaos som uppstått när vårdbidraget omvandlades till omvårdnadsbidrag. Eller när bilstödet reformerades.
Det är anmärkningsvärt och ansvarslöst att M-V-KD-alliansen vill skapa liknande kaos inom den personliga assistansen.
Det är alarmerande att drygt 2000 personer färre har personlig assistans idag än 2016. Det är fruktansvärt att det byggs speciella boenden i den takt som nu görs, istället för att ge medborgaren rätten att leva sina liv med personlig assistans.
Det hade varit välgörande om partierna bakom detta förslag orkat ta sig an dessa stora problem. Men icke. De föredrar plakatpolitik framför att göra skillnad i människors vardag.
Liberalerna är garanten för att bryta och vända den utvecklingen. Därför röstar vi nej till ett förslaget som berövar medborgare den assistans de har.
Vi kommer vi aldrig acceptera en politik som betyder att ytterligare 5000 personer förlorar sin assistans, sin frihet och värdighet. Precis samma sak säger funktionsrättsrörelsen.
Bort från minuträknande
Inom ramen för Januariavtalet kommer vi att oförtrutet fortsätta arbetet med att återupprätta LSS och den personliga assistansen.
I det fortsatta arbetet kommer vi driva behovet av en genomgripande översyn av behovsprövningen med det självklara målet att komma bort från minuträknandet och se helheten.
Det är ett mödosamt arbete där Liberalerna steg för steg flyttar fram positionerna. Nu senast var det vi som drev igenom en årlig höjning av schablonersättningen på 3,5 procent årligen. Vi för en politik som innebär verkliga förbättringar – inte bara effektsökeri.
Bengt Eliasson
Funktionsrättspolitisk talesperson för Liberalerna
2021 (JUNI): Ebba Busch: Stärkt rätt till assistans måste förverkligas
Om socialdemokraterna ska återfå någon trovärdighet måste de förverkliga förslagen i ”Stärkt rätt till personlig assistans”. Men det räcker inte. Samtliga grundläggande behov måste bli assistansgrundande i sin helhet och staten måste bli ensam huvudman för assistansen. Det skriver Ebba Busch, Pia Steensland och David Lega.
Samhällets skyddsnät brister
DEBATTARTIKEL: För oss kristdemokrater är det självklart att se alla människor och deras unika värde. Att se bortom funktionsnedsättningar. Att bekräfta att alla äger den mänskliga rättigheten till ett självbestämmande i sitt eget liv.
Men dessvärre är självbestämmandet nästan obefintligt för många människor med funktionsnedsättning i Sverige idag. Samhällets stöd och skyddsnät brister. Detta måste uppmärksammas och bekämpas varje dag. Inte bara på assistansens dag (fredagen 4 juni).
Det kan vara svårt att ta in, men idag tvingas en stor andel av människor med omfattande funktionsnedsättningar kämpa mot myndigheter för att få det stöd som borde vara en självklar rättighet. Det handlar exempelvis om assistans för att sköta sin hygien eller att ta av och på sig sina kläder. Ja, till och med för att äta.
Regeringens direktiv 2016 bidrog till försämring
Konsekvenserna av S/MP-regeringens direktiv till Försäkringskassan 2016 om att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen har varit förödande. För att leva upp till direktivet började Försäkringskassan tolka gamla domar mycket mer restriktivt är tidigare. Tusentals människor med omfattande funktionsnedsättning förlorade då sin rätt till assistans.
Trots att det är tydligt att regeringens direktiv har bidragit till att rättspraxisen har stramats åt, förnekar socialministern Lena Hallengren (S) ihärdigt sambandet. Senast för en vecka sedan på direkt fråga i riksdagen.
Tittar på när liv trasas sönder
Socialdemokraterna kallar sig för ett välfärdsparti men ekvationen går inte ihop. Personer med omfattande funktionsnedsättning tvingas idag leva utan assistans för det mest grundläggande.
Samtidigt står socialdemokraterna handlingsförlamade och tittar på när människors liv och familjer trasas sönder. Vi kristdemokrater har gång på gång lagt förslag på lagändringar i riksdagen som skulle rädda assistansen. Men S/MP-regeringen tillsammans med samarbetspartierna C och L har hela tiden röstat nej.
Det är därför provocerande att Stefan Löven (S) i sitt tal på första maj utlovade att ”välfärden först är vårt löfte till alla som bor i Sverige ” och att ”svenska välfärden måste få kosta”. Självklart måste välfärden få kosta. Det syns i kristdemokraternas budgetar där vi bland annat lägger pengar på att människor med behov av assistans ska få det när nödvändiga lagändringar väl är på plats.
I januaripartiernas (S, MP, C och L) budget däremot minskar anslaget till assistansersättningen år för år. Det är uppenbart att personer med funktionsnedsättning inte är fullt inkluderade i S/MP-regeringens välfärd. Det duger inte!
Utredningens förslag måste förverkligas
Nyligen presenterades en statlig utredning med förslag som skall stärka rätten till assistans när det gäller egenvård, tillsyn och föräldraansvaret. Vi välkomnar förslagen som skulle medföra att framför allt flera barn skulle få tillbaka rätten till assistans.
Nu är det upp till bevis för socialdemokraterna. Om de ska återfå någon trovärdighet måste de förverkliga dessa förslag, men det räcker inte.
Vi kristdemokrater kämpar för att samtliga grundläggande behov – inte bara andning och sondmatning – ska vara assistansgrundande i sin helhet. Vi anser att det är rimligt att få assistans under hela toalettbesöket, inte bara de moment som räknas som mycket privata. Eller att ta på sig alla sina kläder, inte som idag bara de kläder som sitter närmast kroppen.
Staten ska vara ensam huvudman för assistans
Det är också viktigt att staten blir ensam huvudman för assistansen. Var i landet du bor ska inte avgöra vilket stöd du får. Rätten till assistans måste hänga ihop med person – inte adress. Tack vare att utskottsinitiativet ifrån KD, M och V fick stöd av en majoritet i riksdagen fick regeringen i december förra året uppdraget att skyndsamt tillsätta en utredning med målet att staten ska vara ensam huvudman för assistansen. Dessvärre röstade januaripartierna (S, MP, C och L) NEJ och regeringen har ännu inte gett besked om de kommer följa riksdagens vilja eller januariöverenskommelsen som säger att det ska utredas om det är stat eller kommun som ska ha det samlade huvudmannaskapet.
Vi får inte kompromissa med EU om funktionsrätten
En annan avgörande faktor för att värna rätten till assistans är att Sveriges markerar mot alla försök att baka in EU:s funktionshinderpolitik i den sociala pelaren. Sverige ska inte kompromissa och mötas i mitten med regeringar i EU-länder som har en väsensskild syn på människor med funktionsnedsättning och mänskliga fri- och rättigheter.
(S)veket mot personer med funktionsnedsättning måste upphöra. Vi behöver en ny regering – en regering som sätter välfärden och människovärdet främst.
Ebba Busch (KD)
partiledare
Pia Steensland (KD)
riksdagsledamot och talesperson för funktionshinderfrågor
David Lega (KD)
EU-parlamentariker som själv lever med personlig assistans
